Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion
Redaktion 5 mars, 2026 Uppdaterades 4 april, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

Startat nytt branschinitiativ

Som en följd av Konkurrensverkets rapport, och för att bemöta den kritik som riktats mot branschen, går nu för första gången två parter som tidigare stått på var sin sida av debatten samman.

Det är branschorganisationen Svensk Djursjukvård och försäkringsföretaget Svedea som driver ett branschinitiativ för att skapa en mer hållbar framtid för Sveriges djurägare. 

Syftet är att samla branschen och diskutera ökad transparens kring pris, tillgänglighet, kompetens och försäkringar i djursjukvården.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer
Regeringen bör
tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare –
för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation
Konsumentverket eller
annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare
om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och
tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag
En särskild utredare
bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande
djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda,
tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd
Det bör utredas om
särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande
djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Caroline ser lösningar - inte problem

När andra ser problem ser Caroline Olsson möjligheter. Nu belönas hon med utmärkelsen Årets Eldsjäl för sitt arbete med att utveckla verksamheten och skapa gemenskap på klubben.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 18 juli, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (4)
Patrullmarkering i skogen med Saki. Malin Högdahl

Dela artikeln

Mentalitet

Därför slickar hunden på dig

En blöt hundtunga i ansiktet eller på handen är något de flesta hundägare känner igen. Men varför slickar hundar egentligen människor? Beteendet kan ha flera olika förklaringar – från kärlek och socialt samspel till stress, nyfikenhet och jakt på uppmärksamhet.

Redaktion
Redaktion 16 juli, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (2)
En slick på kinden får man vänja sig vid som hundägare. Stock.adobe

De flesta hundägare känner igen situationen. Man kommer hem efter jobbet och möts av en ivrig hund som inte bara viftar på svansen utan också försöker slicka en i ansiktet. För många uppfattas det som ett tecken på kärlek, men förklaringen är ofta mer komplex än så.

Enligt hundbeteendeexperter är slickande ett naturligt beteende som hundar utvecklar redan från födseln. Tiken slickar sina valpar för att rengöra dem, stimulera dem och skapa närhet. Valparna lär sig tidigt att slickande är en viktig del av kommunikationen med både mamman och kullsyskonen.

Ett sätt att visa tillgivenhet

När hundar lever tillsammans med människor kan slickandet bli en del av relationen. Många hundar slickar sina ägare när de hälsar, myser eller vill ha kontakt. Beteendet kan jämföras med andra sociala handlingar som att söka kroppskontakt, luta sig mot någon eller lägga huvudet i någons knä.

Samtidigt är det svårt att veta exakt vad hunden känner. Hundar tänker inte som människor, men forskare är överens om att slickande ofta förekommer i positiva sociala situationer och kan vara ett sätt att stärka banden mellan hund och människa.

Hunden utforskar världen med munnen 

Precis som människor använder synen för att samla information använder hundar i hög grad sitt luktsinne – men även munnen spelar en viktig roll.

Människors hud bär på mängder av dofter som berättar om var vi varit, vad vi ätit och hur vi mår. Svett innehåller dessutom salter som många hundar verkar tycka är intressanta.

Därför är det inte ovanligt att hundar slickar på händer, armar eller fötter efter träning eller en varm sommardag. För hunden kan slickandet helt enkelt vara ett sätt att undersöka sin omgivning.

Webbild liggande (1)
Stock.adobe

Ett sätt att få uppmärksamhet

Hundar är skickliga på att lära sig vilka beteenden som lönar sig. Om hunden får uppmärksamhet varje gång den slickar – kanske genom prat, klappar eller skratt – finns det en god chans att beteendet upprepas.

Ur hundens perspektiv spelar det ofta mindre roll om uppmärksamheten är positiv eller negativ. Även en tillsägelse kan fungera som en belöning om hunden söker kontakt.

Om slickandet leder till en reaktion från ägaren lär sig hunden snabbt att beteendet fungerar.

Slickande kan lugna hunden

Allt slickande handlar dock inte om glädje. Många hundar slickar när de känner sig osäkra, stressade eller lite obekväma.

Slickandet kan då fungera som ett lugnande beteende. Hunden använder det för att hantera sina känslor eller signalera att den inte vill ha någon konflikt. En hund som möter en främmande person eller hamnar i en ovan situation kan därför börja slicka sig om nosen eller försöka slicka den person som finns i närheten.

Det betyder inte att hunden är rädd, men det kan vara ett tecken på att den försöker lugna situationen.

Webbild liggande (3)
Stock.adobe

Känner hunden när vi är ledsna? 

Många hundägare upplever att hunden slickar extra mycket när de är ledsna eller sjuka. Forskning visar att hundar är duktiga på att uppfatta förändringar i människors kroppsspråk, röstläge och dofter.

Det är därför möjligt att hunden reagerar på att något är annorlunda. Om slickandet då leder till närhet och kontakt kan beteendet förstärkas ytterligare.

När bör man vara uppmärksam?

Om slickandet blir mycket intensivt eller plötsligt ökar kan det däremot vara värt att vara uppmärksam. Särskilt om hunden slickar sig själv upprepat på samma ställe bör beteendet följas upp.

Överdrivet slickande kan ibland kopplas till stress, understimulering eller oro. I vissa fall kan det också bero på medicinska problem som hudbesvär, allergier, smärta eller mag-tarmproblem. Om hunden slickar sig själv så mycket att huden blir irriterad eller om beteendet förändras markant kan det vara klokt att rådgöra med veterinär.

Ett naturligt sätt att kommunicera

Oavsett om hunden slickar för att hälsa, utforska, söka kontakt eller lugna sig själv är beteendet en viktig del av hundens språk. För hundägaren kan det därför vara värdefullt att inte bara se slickandet som en 'hundpuss', utan också fundera över situationen och vad hunden försöker förmedla just då.

I många fall är några snabba slickar helt enkelt hundens sätt att säga: ”Jag ser dig, jag känner igen dig och jag vill ha kontakt.”


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.