Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Prisexplosion inom djursjukvården

Kostnaderna för veterinärvård i Sverige har stigit kraftigt, vilket har lett till oroliga djurägare och offentlig debatt. Nu har den kraftiga ökningen av veterinärpriser för första gången studerats vetenskapligt.

Webbild liggande
Malin Wandrell 10 januari, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (1)

Foto: Stock.adobe

I en studie, ledd av SLU-professorn Agneta Egenvall, analyserades 37 vanliga behandlingar på hund, katt och häst på 771 kliniker, varav 502 är fristående. Analysen genomfördes med hjälp av data från vetpris.se och gäller kliniker i Sverige och Norge.

Resultatet visar på kraftiga prisökningar under 2023, mestadels hos de stora kedjorna. Betydligt mer än fristående kliniker. I snitt steg priserna med cirka 6 procent hos fristående kliniker, medan Evidensia höjde med 15 procent och Anicura med 8 procent.

Något som stack ut var norska Dyrenes venn med hela 53 procents prisökning.

– Jag blev förvånad, men när vi insåg att kliniken blivit uppköpt av Evidensia blev det logiskt. Det är intressant att få med ett så konkret exempel på en markant prisökning efter ägarbyte, säger forskaren Agneta Egenvall.

Tydliga skillnader

Ett tydligt exempel på prisökningarna är vid avlivning av hund. I slutet av 2023 låg Evidensias medelpris på 217 euro och Anicuras på 151 euro, vilket innebär ökningar på 20 respektive 25 procent. De fristående klinikerna ökade med sex procent och låg på 145 euro.

– Det är slående att skillnaderna är så tydliga trots att vi bara tittat på enstaka år, säger Agneta Egenvall.

Under det senaste decenniet har allt fler veterinärkliniker i både Norge och Sverige köpts upp av större bolag. De stora kedjorna framhåller ofta sin avancerade utrustning och specialistvård för att motivera de höjda priserna. Men studien visar att dessa faktorer bara delvis förklarar de högre priserna.

- Det kan såklart påverka men frågan är hur mycket. Vi ser till exempel att kliniker med jour dygnet runt har en tendens att ta högre betalt för vissa kirurgiska ingrepp, säger Agneta Egenvall.

Webbild liggande (2)
Stock.adobe

Bildtext: De kraftiga prisökningarna verkar inte sakta ner.

Riksdagens utredning: “Ockerpriser i onödan”

En färsk rapport framtagen av riksdagens utredningstjänst, på uppdrag av Socialdemokraterna, visar att veterinärpriserna i Sverige har stigit med närmare 70 procent på bara tio år och att nivåerna nu ligger betydligt högre än i länder som Danmark, Frankrike och Tyskland.

På bara ett år, mellan 2022 och 2023 steg priserna i Sverige med 25 procent. Ett tydligt exempel är kejsarsnitt på hund. I Tyskland kostar ingreppet mellan 2 100- 6 300 svenska kronor, medan det i Sverige kostar i genomsnitt 18 000 svenska kronor.

Skillnaderna beror enligt rapporten till stor del på hur mycket länderna reglerar prissättning och ägande och hur konkurrensen fungerar. Sverige har varken prisreglering eller reglerat ägande, till skillnad från exempelvis Tyskland, där det finns fasta reglerade prislistor. Rapporten visar att graden av reglering och marknadskoncentration har haft stor betydelse för prisutvecklingen i länderna.

Konkurrensverket kan granska marknaden

Riksdagsledamot Åsa Westlund (S) meddelade nyligen på en pressträff gällande rapporten att Socialdemokraterna nu vill ge Konkurrensverket ett större uppdrag att granska marknaden och hitta verktyg för att pressa priserna. Hon säger att de vill stärka konkurrensen och sänka priserna för att alla ska ha råd att gå till veterinären.

– Det är orimligt att djurägare i Sverige ska behöva betala ockerpriser i onödan, säger riksdagsledamot Åsa Westlund (S).

Hon menar också att en central förklaring är att två stora riskkapitalägda kedjor under det senaste decenniet köpt upp en stor del av landets veterinärkliniker, vilket skapat en marknad som liknar ett oligopol.

Webbild liggande
Foto: Konkurrensverket

Bildtext: Socialdemokraterna vill se en granskning  av marknaden.

Försäkringsbolagen: “Slår direkt mot kunderna”

Både Svedea och Agria ser utvecklingen som oroande. De menar att kedjornas dominans och höga priser tvingar försäkringsbolagen att höja premierna.

– Vi ser inga tecken på att prisökningarna bromsas in och tyvärr leder det till att vi tvingats höja premierna. Det slår direkt mot kunderna och det vill vi såklart undvika, säger Odd Einar Bruem, chef för djurförsäkringar på Svedea.

Han menar att de stigande priserna i veterinärvården beror på flera faktorer, som inflation och höjda krav på hygien. Men mest på ett starkt vinstintresse hos de stora kedjorna.

De stora kedjorna drivs enbart av vinstintresse.

Patrik Olsson, Sverigechef för Agria

– Vissa bolag vill helt enkelt tjäna pengar på våra sjuka djur. Det är viktigt att hela branschen tillsammans tar ansvar för att förbättra situationen.

Patrik Olsson, Sverigechef för Agria, ser konsolideringen som ett stort problem och menar att Agria jobbar hårt för att stabilisera premieökningarna.

– De senaste tio åren har två stora kedjor, Evidensia och Anicura, köpt upp många mindre kliniker och därmed minskat konkurrensen. På många håll finns inga alternativ, särskilt inte på jourtid. De stora kedjorna drivs enbart av vinstintresse, säger Patrik Olsson.

Djurklinikernas svar: “Vård i världsklass”

Marlene Areskog, chefsveterinär på Evidensia Sverige lyfter istället fram att prisökningarna bland annat beror på högre krav på hygien, kompetens och behandlingsmöjligheter.

– Parallellt med detta har regelverk och lagstiftning moderniserats. Vi varken vill eller får backa tillbaka till hur det var förr, säger Marlene Areskog.

Hon menar också att försäkringsbolagen är en del av problemet.

– Trots att de flesta har försäkring får djurägare ofta stå för en stor del av kostnaden själva. Det är det stora problemet med kostnaderna, där bör försäkringsbolagen ta ett större ansvar.

Marlene Areskog framhåller att Evidensia erbjuder vård i världsklass med allt från specialistvård till akutvård, något hon menar att andra aktörer inte alltid erbjuder.

Webbild liggande
Bild: Stock.adobe

Fri marknad

Emelie Gustafsson, marknads- och kommunikationsansvarig på AniCura, beskriver samma utveckling. En mer avancerad vård, längre öppettider och specialistkompetens driver upp kostnaderna.

– Vårt mål är inte att ligga högre än andra aktörer på marknaden. Vi verkar på en fri marknad där djurägaren alltid har möjlighet och rätt att välja, och vår ambition är att våra priser ska spegla den kvalitet och tillgänglighet vi erbjuder, säger Emelie Gustafsson.

Frågan om hur den svenska veterinärmarknaden ska regleras ligger nu på politikernas bord. Samtidigt fortsätter priserna att stiga – och för djurägare runt om i landet blir valet mellan vård och plånbok allt svårare.

Fakta: Så har
veterinärvården förändrats

Faktor
Utveckling 2015–2025
Prisökning i Sverige
+69 % på tio år,
varav +55 % de senaste fem åren
Genomsnittligt pris
per besök (2024)
4 014 kr (+4,9 % på
ett år)
Största aktörer
Evidensia och AniCura
dominerar marknaden
Marknadsstruktur
Nära oligopol i vissa
regioner – riskkapitalägda kedjor
Försäkringsgrad
Hundar 91 %, katter
61 %
Premieinkomster
(2024)
6,3 mdr kr (+107 % på
tio år)
Utbetalda
ersättningar
+136 % mellan
2015–2025
Orsaker till ökningen
Färre oberoende
kliniker, mer avancerad vård, högre betalningsvilja
Pågående åtgärd
Regeringen har gett
Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen (klart 2026)

(Källa:
Riksdagens utredningstjänst, rapport 2025:1284)

Fakta: Sverige
sticker ut i Europa

Land
Prisnivå och
reglering

Sverige
Fri prissättning,
stark marknadskoncentration. Prisökning +69 % (2015–2025).
Finland
Fri prissättning men
lägre prisnivåer. Evidensia dominerar med 40–50 % av marknaden.
Danmark
Fri prissättning,
flera mindre kedjor. Priserna stabiliserades efter 2022.
Tyskland
Lagstadgade
prislistor (GOT). Engångsökning 2022 men stabilare nivåer därefter.
Frankrike
Reglerat ägande –
minst 50 % måste ägas av praktiserande veterinärer. Stabil marknad.
Norge
Fri prissättning, men
statliga bidrag till veterinärbemanning i glesbygd.

(Källa:
Riksdagens utredningstjänst, rapport 2025:1284)

Fakta: Prisökningar i
veterinärvården 2023

Klinik/Kedja
Prisökning 2023
Anicura
8 %
Distriktsveterinärerna
5 %
Dyrenes venn (Norge)
53 %
Empet
12 %
Evidensia
15 %
Vettris
7 %
Fristående kliniker
(genomsnitt)
6 %

(Källa:
SLU, Agneta Egenvall m.fl., 2023)


Dela artikeln

Forskning

Hur ser din hund egentligen världen?

Hur bra ser egentligen en hund? Svaret är mer komplicerat än man först kan tro. Hundens syn skiljer sig på många sätt från människans, men är väl anpassad efter hundens liv och beteende.

Redaktion
Redaktion 11 april, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Hundar ser inte lika bra som människor i starkt ljus, men de är betydligt bättre på att orientera sig i svag belysning. Ögat är konstruerat för att ta vara på små mängder ljus, något som har varit en viktig egenskap för rovdjur som är aktiva i gryning och skymning.

En viktig del i detta är det reflekterande lagret i ögat, tapetum lucidum, som ligger bakom näthinnan. När ljus passerar genom ögat reflekteras en del av det tillbaka genom näthinnan en gång till. På så sätt kan fler ljuspartiklar fångas upp av synreceptorerna. Det är också därför hundögon kan lysa i mörker när de träffas av en ficklampa eller billyktor.

Hundens näthinna innehåller dessutom många stavar, de ljuskänsliga celler som fungerar bäst i svagt ljus. Kombinationen av dessa anpassningar gör att hundar kan uppfatta detaljer och rörelser i ljusnivåer där människan knappt ser någonting.

Rörelse viktigare än detaljer

För hunden är rörelser betydligt mer intressanta än stillastående objekt. Synsystemet är mycket känsligt för förändringar i omgivningen, något som är typiskt för rovdjur.

Redan på 1930-talet visade experiment med polishundar att de kunde upptäcka ett rörligt objekt på upp till nästan en kilometers håll. När samma objekt stod stilla minskade avståndet betydligt. Det betyder att en hund ofta reagerar starkt när något börjar röra sig, men kan ignorera ett stillastående föremål i periferin.

Webbild liggande (1)
Bild: Stock.adobe

Det är en förklaring till varför en hund kan springa efter en boll så fort den kastas, men inte alltid verkar särskilt intresserad av den när den ligger stilla på marken.

Ett mycket bredare synfält 

En tydlig skillnad mellan hundar och människor är hur mycket av omgivningen som kan ses samtidigt. Hundens ögon sitter mer åt sidorna av huvudet, vilket ger ett bredare synfält.

Hos människan omfattar synfältet ungefär 180 grader. Hos hundar uppskattas det till omkring 240 grader. Det innebär att hunden kan uppfatta rörelser och förändringar långt ute i periferin, vilket gör det lättare att upptäcka något som närmar sig från sidan.

Det breda synfältet gör också att hundar är bra på att skanna av horisonten när de rör sig i landskapet. I näthinnan finns ett område som kallas visual streak, en långsträckt zon med extra hög täthet av synceller. Den ligger i den del av näthinnan som är riktad mot horisonten och tros hjälpa hunden att upptäcka rörelser i terrängen på långt håll.

Webbild liggande
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Att upptäcka rörelse på långt håll är ingen match för en hund.

Djupseende och perspektiv 

Förmågan att bedöma avstånd påverkas av hur mycket synfälten från de två ögonen överlappar varandra. Hos människor är överlappningen mycket stor, vilket ger ett tydligt stereoseende.

Hos hundar är detta område mindre, vanligtvis mellan 30 och 60 grader. Det betyder att deras stereoskopiska djupseende inte är lika utvecklat som vårt. Samtidigt använder hundar många andra visuella ledtrådar för att uppskatta avstånd, till exempel ljus och skuggor, hur objekt överlappar varandra och hur perspektivet förändras när de rör sig.

Trots ett mer begränsat stereoseende navigerar hundar därför ofta utan problem i sin miljö.

Lägre synskärpa än människan

Synskärpan hos hundar är generellt lägre än hos människor. Om man använder samma mått som i synundersökningar hos människor motsvarar en normal hundsyn ungefär 20/75. Det innebär att en hund på 20 meters avstånd ser detaljer som en människa med normal syn skulle kunna urskilja från 75 meter.

Orsaken ligger i hur näthinnan är uppbyggd. För att bli känslig för svagt ljus har hundens näthinna fler synreceptorer som kopplas samman i större grupper innan signalerna skickas vidare till hjärnan. Det förbättrar ljuskänsligheten men gör att bilden blir något mindre skarp.

I praktiken spelar detta mindre roll för hunden, eftersom den i hög grad förlitar sig på lukt och hörsel när den utforskar sin omgivning.

Webbild liggande (kopia)
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Hundar upptäcker världen via sin nos.

50 nyanser av grått

Hundar uppfattar färger, men inte på samma sätt som människor. Människan har tre typer av färgkänsliga tappar i näthinnan, medan hunden bara har två.

Det innebär att hundens färgseende liknar det hos människor med röd-grön färgblindhet. De färger som uppfattas tydligast ligger i blått och gulaktiga toner. Färger som människor ser som rött, orange eller grönt kan därför framstå mer som olika nyanser av gult eller grått för en hund.

Samtidigt verkar hundar vara mycket bra på att skilja mellan olika nyanser av grått. Den förmågan kan vara mer användbar i svagt ljus än ett mer utvecklat färgseende.

Webbild liggande
Bild: Creative Commons

Synen är bara en del av hundens värld

När man jämför hundens syn med människans är det lätt att tänka att hundar ser sämre. Men deras syn är anpassad efter helt andra behov. Förmågan att upptäcka rörelser på långt håll och att orientera sig i svagt ljus är egenskaper som har varit viktiga under hundens evolution.

Dessutom använder hunden sina sinnen tillsammans. Luktsinnet och hörseln kompletterar synen och skapar en rik och komplex bild av omvärlden. För hunden fungerar denna kombination utmärkt – även om världen sannolikt ser ganska annorlunda ut än den gör för oss människor.

Källa: Paul E. Miller, DVM, Diplomate ACVO, Vision in Animals - What do Dogs and Cats See? Veterinary Information Network


Dela artikeln

Hundsport

Så påverkar nose work och lydnad din hund

En ny jämförande studie i Applied Animal Behaviour Science visar att både doft- och traditionell lydnadsträning kan ha positiva effekter på hundars välmående och relationen till deras ägare, men på olika sätt.

Redaktion
Redaktion 9 april, 2026 Uppdaterades 10 april, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)

Foto: Stock.adobe

Hundägare går ofta grundläggande lydnadskurser när de vill förbättra beteende och samspel med sin hund. Men träning som låter hunden använda sin starkast utvecklade förmåga – nosen – kan också vara ett alternativ. I nose work tränar hunden på att söka efter specifika dofter i olika miljöer, vilket uppmuntrar utforskande och naturligt sökbeteende.

I den här experimentella studien slumpades hundar och deras ägare till antingen fyra veckors nose work eller traditionell lydnadsträning i grupp. Före och efter kursperioden gjordes beteendeutvärderingar via ägarenkäter (C-BARQ), bedömning av relationen mellan hund och ägare (MDORS) samt så kallade judgment bias-test (situationsanpassade test) för att mäta hundarnas känslomässiga tillstånd.

Lydnad
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Lydnad och nosework kompletterar varandra.

Så reagerade hundarna 

Resultaten visade att:

• Ägare i båda grupperna rapporterade positiva förändringar i träningsbarhet efter kursperioden. Det tyder på att positiv förstärkningsträning i allmänhet gör hundar mer villiga att samarbeta och lära sig.

• Ägare i nose work-gruppen upplevde att deras hundar blev mer hyperaktiva. Något som inte nödvändigtvis är negativt, men som tyder på högre engagemang eller upphetsning i vardagen.

• I judgment bias-testet, där hundens sätt att tolka osäkra situationer kan spegla ett positivt eller negativt känslotillstånd, förbättrades resultaten för hela gruppen och särskilt för lydnadshundarna. Det kan vara ett tecken på att träningen bidrar till ett mer optimistiskt sätt att se på världen.

• Ägare till hundar som tränat nose work rapporterade också en förbättrad livskvalitet för sina hundar, vilket tyder på att doftarbete kan göra vardagen rikare.

Kompletterar varandra

Studien tyder inte på att nose work är “bättre” än traditionell lydnad – snarare att de kompletterar varandra. Grundträning stärker ofta fokus, lydnad och hanterbarhet, medan doftbaserad träning engagerar hundens sinnen och kan göra vardagen mer stimulerande.

Doftarbete är lätt att börja med hemma. Du kan gömma godbitar i gräset, under filtar eller i enkla sökspel för att låta hunden använda sin starkaste resurs, nosen, på ett lekfullt sätt. Det kan bidra till att minska tristess, ge mental stimulans och stärka bandet mellan dig och din hund.

Källa: Effects of Scentwork and Traditional Training Classes on Dog Welfare, Behavior, and Human-Dog Bond, Applied Animal Behaviour Science


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.