Aktuellt & Nyheter

Så mycket kostar det att ha hund

Redaktionen 2 april, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Att ha hund är ett livslångt ekonomiskt åtagande så när du väljer valp är det viktigt att komma ihåg att det finns mer att tänka på än bara dess fysiska utseende.

Även om det kan vara frestande att välja en valp enbart baserat på hur söt den är, bör man överväga alla ansvarsområden som följer med husdjursägande. Det är inte bara inköpspriset på hunden som räknas. I snitt kan en hundägare räkna med en månadskostnad på omkring 1 600 kronor efter det första året, vilket inkluderar mat, försäkring, och rutinmässiga veterinärbesök.

Vissa hundraser är genetiskt friskare än andra och behöver generellt färre veterinärbesök. Även om många hundägare är medvetna om de olika hälsoproblem som är associerade med vissa hundraser tar färre hänsyn till rasspecifik hälsa hos sin valp. Ingen hundras är helt immun mot hälsoproblem, men vissa raser anses generellt vara genetiskt friskare.

Så mycket kostar det att ha hund:

Inköpspris: Priset för att köpa en hund varierar kraftigt. För en golden retriever kan inköpspriset ligga runt 24 000 kronor.
Foder: Första året kan foderkostnaden ligga runt 10 000 kronor. En vuxen hund kostar omkring 500–800 kronor per månad i foderkostnader.
Veterinärkostnader: Grundvaccination för en valp kostar runt 800 kronor. För omvaccinering och rutinkontroller kan du räkna med liknande belopp årligen. Det är även viktigt att ta med kostnader för eventuella oförutsedda veterinärbesök.
Försäkring: En försäkring för en valp kan kosta mellan 3 000 och 6 000 kronor första året. Försäkringskostnaderna stiger i takt med att hunden blir äldre.
Tillbehör: Grundläggande tillbehör som koppel, halsband, matskålar, bädd och leksaker kan kosta omkring 1 700 kronor. Mer avancerade tillbehör som hundbur till bilen och hundsäng kan kosta allt från några hundra till flera tusen kronor.
Träning och socialisering: En valpkurs kostar mellan 1 200 och 2 500 kronor.
Övrigt: Kostnader för saker som bajspåsar, pälsvård, och eventuellt hunddagis kan också tillkomma.

Läs mer om olika rasers hälsostatus:

Svenska Brukshundklubben har information om avel och hälsa för olika brukshundraser.
Svenska Kennelklubben erbjuder också information om olika raser, inklusive hälsostatus och avelsstrategier.
Rasklubbarnas webbplatser erbjuder detaljerad och aktuell information om rasens hälsa och egenskaper.

Klubb/Medlem

"Hundträning ska vara roligt”

När Susanna Lönngren utsågs till Årets utbildare lyfte juryn fram hennes tydliga och individanpassade pedagogik. Själv säger hon att drivkraften alltid har varit densamma – att hjälpa hundar och människor att förstå varandra bättre och ha roligt tillsammans.

Karin Wandrell 25 juli, 2026 • 5 minuters läsning

När Susanna Lönngren, Stockholm Södra BK, nyligen utsågs till Årets utbildare var det just hennes syn på hundträning som juryn lyfte fram. Första gången hon kom i kontakt med Svenska Brukshundklubben var i början av 1990-talet, när bruks fortfarande dominerade verksamheten.

– Jag var ganska aktiv, men sedan kom livet och tre döttrar emellan. När de fyllde tio år fick alla en egen hund och gick självklart valpkurser så jag drogs snabbt in igen.

Runt 2006 började Susanna själv gå fler kurser och det var också då grunden till hennes egen utbildningsfilosofi började läggas.

– En av mina döttrar gick...

Träning

Gemensam träning fick hundägare att röra sig mer

Ett åtta veckor långt träningsprogram för hundar och deras ägare ledde till mer intensiv fysisk aktivitet och mindre stillasittande hos hundägarna. Däremot var förändringarna hos hundarna små, även om flera hundar förbättrade sitt hull under studiens gång

Redaktion 23 juli, 2026 • 2 minuters läsning

Fysisk inaktivitet är ett växande problem hos både människor och hundar. Eftersom hundars aktivitetsnivå ofta påverkas av hur aktiva deras ägare är har forskare länge lyft fram så kallade One Health-lösningar – där människors och djurs hälsa förbättras tillsammans.

I den aktuella svenska pilotstudien deltog 15 hundägare och deras hundar i ett gemensamt träningsprogram som kombinerade jogging och cirkelträning under åtta veckor. Målet var att undersöka hur träningen påverkade fysisk aktivitet, stillasittande, sömn och kroppskondition hos både människor och hundar.

Resultaten visade att hundägarna ökade sin tid i högintensiv fysisk aktivitet med i genomsnitt fem minuter per dag. Samtidigt minskade deras stillasittande med 41 minuter per dag. Forskarna menar att båda förändringarna kan vara betydelsefulla ur hälsosynpunkt, eftersom högintensiv träning och minskat stillasittande är kopplat till lägre risk för flera kroniska sjukdomar.

Hundägare var redan aktiva

En överraskande upptäckt var att deltagarna redan från början hade mycket höga aktivitetsnivåer. Samtliga uppfyllde Världshälsoorganisationens rekommendationer om fysisk aktivitet redan innan träningsprogrammet startade.

Trots det tillbringade hundägarna i genomsnitt omkring 62 procent av sin vakna tid stillasittande. Forskarna lyfter därför fram att även personer som motionerar regelbundet kan behöva minska sitt stillasittande i vardagen.

Webbild liggande (kopia) — Hundägare rör sig redan mycket i vardagen.Stock.adobe

Studien visade också att deltagarna kraftigt underskattade hur mycket de faktiskt rörde sig. Framför allt underskattades tiden i måttlig fysisk aktivitet, något som forskarna tror kan bero på att hundpromenader blivit en så naturlig del av vardagen att de inte längre uppfattas som motion.

Små förändringar hos hundarna

Hos hundarna såg forskarna inga tydliga förändringar i aktivitetsmönstret enligt de aktivitetsmätare som användes. Hundarna tillbringade ungefär 80 procent av dagtid i stillasittande aktiviteter både före och efter programmet.

Trots det noterades en liten men statistiskt säkerställd förbättring av hundarnas hull. Sju av de 15 hundarna fick en lägre kroppskonditionspoäng under studien, och 13 av 15 hundar bedömdes ha idealvikt vid studiens slut. Forskarna menar att detta kan tyda på positiva effekter som inte fullt ut fångades av aktivitetsmätningarna.

Ingen effekt på sömnen

Varken hos hundarna eller deras ägare sågs några större förändringar i sömnmönster under studieperioden. Båda grupperna hade redan från början god sömnkvalitet och relativt normala sömnvanor.

Forskarna betonar att studien var liten och att resultaten behöver bekräftas i större randomiserade studier. Samtidigt menar de att gemensamma träningsprogram för hundar och hundägare kan vara ett lovande sätt att öka den fysiska aktiviteten och minska stillasittandet hos människor.

Resultaten visar att ett gemensamt träningsprogram kan vara användbart för att öka högintensiv fysisk aktivitet och minska stillasittande hos hundägare.

Läs hela studien här.