Långläsning: Specialsök

Foto: Adobe Stock

Långläsning: Specialsök

Nu har Svenska Brukshundklubben startat arbetet med att ta fram ett prov i specialsök, både som träningsmöjlighet för tjänstehundar och som en kul och utvecklande aktivitet för vanliga hundar och deras ägare.

Det är med stort intresse som Brukshundsverige följer utvecklingen av det nya provet där hundar ska söka, hitta och markera en specifik doft i olika miljöer.  På kongressen 2017 beslutade Svenska Brukshundklubben (SBK) att starta arbetet med att ta fram ett prov i specialsök.  Förbundsstyrelsen har tillsatt en projektgrupp och för närvarande pågår utformning av regler och utbildning av funktionärer. Till våren planeras de första inofficiella proven med siktet inställt på officiella prov 2022.

Specialsök innebär att hunden ska söka efter och markera en viss doft. Det handlar om ett flexibelt och verklighetsnära prov där hunden arbetar i varierande miljöer, på liknande sätt som en tjänstehund i arbete. Provet är avsett att fungera både som träningsmöjlighet för tjänstehundar och som en rolig och utvecklande aktivitet för vanliga hundar och deras ägare. Ytterligare ett syfte är att utvärdera hundarnas arbetsförmåga.

Specialsök är inget nytt påfund utan har sedan länge bedrivits av myndigheter som polisen, tullen och Försvarsmakten. Det finns också en ren tävlingsform av specialsök som benämns nosework. Inom SBK har olika former av specialsök skett främst inom tjänstehundsverksamheten, men det förekommer även att lokala brukshundklubbar arrangerar inofficiella tävlingar med varierande upplägg. För att inte tala om alla vi vanliga hundägare som roat både oss själva och våra hundar genom att låta dem leta efter gömda saker. Alla dessa aktiviteter ryms inom en bred definition av begreppet specialsök.

Nytänkande prov

En utmaning är variationerna i provet och möjligheten till nytänkande. Sök­­­områdena är förlagda till verkliga miljöer med normalt förekommande störningar där flera testmoment kan förekomma, till exempel terrängsök, sök i byggnad eller fordonssök. En grundläggande tanke är att varje förare ska kunna välja det arbetssätt som passar ekipaget bäst, eftersom provet ska passa för olika sorters hundar.

Det finns även en funktionell lydnadsdel, till exempel att föraren vid behov kan styra sin hund. Dessutom tillkommer test av hundens miljö­säkerhet då sökarbetet kan ske på olika underlag och med varierande störningar.

Ola Folkesson är sammankallande i den projektgrupp som verkar för att etablera specialsöket inom SBK. Han berättar för tidningen Brukshunden att det finns ett mycket stort intresse kring gruppens arbete.
Trots att det har varit ett omfattande arbete så har det aldrig känts svårt. Det är många som tycker att det är spännande och roligt med specialsök och det har gett oss en mycket positiv känsla i arbetet. Det har ibland varit en utmaning att få förståelse för att det handlar om mer än tävling och vi har fått vara tydliga med att det även rör sig om träningsmöjligheter för tjänstehundar och en trevlig aktivering för vanliga hundägare.

Ola menar att de har valt att skynda långsamt eftersom det har varit viktigt att hämta in synpunkter och erfarenhet utifrån.
– Varje gång ett utkast har presenterats så har vi fått in många kloka kommentarer. Särskilt stort var engagemanget när vi i början av året lade ut testmomenten, vilket gav många välmotiverade svar. För mig har det varit en självklarhet att andra ska kunna ta del av vårt arbete och att vi ska ta till oss de synpunkter som kommer in.

Utbildning av funktionärer

För att arrangera ett prov i specialsök kommer det att behövas två funktionärskategorier. En provledare som utformar sökområdet och ansvarar för provets praktiska genomförande och en domare vars uppgift är att godkänna sökområdet och bedöma hur ekipaget lyckas med sin uppgift. Efter provet ger domaren en muntlig återkoppling till hundens förare, med konstruktiv kritik och goda råd för vidare utveckling.

Bedömningsmodellen påminner om mentalbeskrivningen (MH), där domaren beskriver hur hunden arbetar. Detta för att den som läser protokollet ska kunna få en ungefärlig uppfattning om hundens prestation.

Just nu pågår en pilotutbildning för domare. I den första funktionärskullen utbildas cirka 25 personer och Ola betonar att dessa har ett bredare ansvar än enbart utbildning.
– Vi har valt personer med kunskap och erfarenhet av specialsök, gärna i tjänstesammanhang och med erfarenhet som domare och beskrivare eller annan förankring inom SBK. Andra är eller har varit aktiva inom myndigheter som polisen, Tullverket, Försvarsmakten och Kriminalvården. Några kommer från privat verksamhet. De är med och utvecklar provformen genom att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Specialsök för alla

Ola Folkesson ser fram emot ett intensivt år 2020.
– I januari träffas projektgruppen och domargruppen för fortsatta diskussioner och därefter hoppas vi kunna ge ut instruktioner för de inofficiella prov som startar under våren. Tanken är att de ska fungera som testverksamhet och ge erfarenheter för att utveckla provformen ytterligare. Ett fullständigt förslag ska finnas tillgängligt och behandlas av Svenska Kennelklubben under 2021 för att hålla tidsplanen.

Ola poängterar att specialsöket har sin grund i Svenska Brukshundklubbens historia, vilket gör det naturligt att provet utformas så att det stödjer tjänstehundsverksamheten och att utformningen ska ligga nära den skarpa verksamheten inom specialsök. Men det innebär inte att vanliga hundägare glöms bort.
– Vi behöver de aktiva tjänstehundsförarna för att stärka vår kompetens och erfarenhet, men det är lika viktigt att få med de vanliga hundägarna. Dagens nybörjare är morgondagens mästare och det går inte att skapa en spets utan en bredd. Tjänstehundsverksamheten är viktig, men vi behöver också nybörjare för att försäkra oss om framtiden.

Information från projektgruppen publiceras löpande på SBK:s hemsida. Där finns även en längre artikel om specialsök.

www.brukshundklubben.se/specialsok

Text och foto: Anna Persson