I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring 

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.

Vi vill ha en hund som är social och tillgiven, men som utan problem kan lämnas ensam. Den ska vara lugn hemma, men gärna aktiv när vi vill göra något. Den ska följa oss, men inte vara krävande. Den ska fungera med andra hundar och människor och klara ett modernt samhälle fullt av intryck. Men är det ens en rimlig kravlista?

– En fungerande sällskapshund borde egentligen betyda att vardagen fungerar för både hund och människa. Det handlar mindre om den perfekta hunden och mer om en bra matchning mellan hundens egenskaper, ägarens förutsättningar och den miljö de lever i, säger Therese Rehn, forskare i etologi och antrozoologi, Sveriges lantbruksuniversitet.

– När det gäller sociala tjänstehundar låg fokus mycket tidigare på vad människan fick ut av mötet med hunden. Nu pratar man allt mer om hundens egen välfärd. Det räcker inte att hunden tolererar situationen – den ska också må bra i den och helst själv uppskatta kontakten, säger Katja Nilsson, forskare i husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Vissa egenskaper värderas högre 

I sitt forskningsprojekt Funktionella hundar undersöker Therese och Katja vilka egenskaper som gör hundar lämpade för olika roller i samhället.

– Vi tittar på flera olika grupper, bland annat polisens och Försvarsmaktens arbetande hundar, sociala tjänstehundar inom exempelvis vård och skola samt jakthundar. Samtidigt försöker vi närma oss frågan om vad en fungerande sällskapshund är och hur de här hundarna fungerar i vardagen, säger Therese.

En grundläggande fråga är vilka egenskaper man faktiskt eftersöker hos hundarna. Stämmer de överens med vad man mäter när hundar lämplighetstestas och selekteras? Och finns det saker som behöver förändras för att hundarna ska fungera bättre, både i sitt arbete och hemma i vardagen?

– Bland dem som uppger att hunden främst är en sällskapshund ser vi hittills att några egenskaper prioriteras särskilt högt: att hunden är trygg när den lämnas ensam, lugn och vänlig mot andra hundar.

Egenskaper som arbetsvillighet, intresse för främmande människor och jakt hamnar längre ner. För andra grupper ser prioriteringarna annorlunda ut.

Går det att avla fram rätt beteende? 

Personlighet och beteende är till viss del ärftliga, och går att påverka genom avel. För arbetande hundar är det ofta tydligare vilka egenskaper man vill ha.

För sällskapshundar är önskelistan betydligt mer diffus. Avelsmål som utseende, päls, färg och form, har ofta fått mer fokus än mentalitet och beteende. Men även om beteende är ärftligt, ger två ”perfekta” föräldrar inte garanterat ”perfekta” valpar. Avel måste utvärderas över många individer och generationer.

– Samtidigt är det inte så enkelt som att vi bara kan plocka bort hundarnas ursprungliga arbetsegenskaper. Labradoren är ett bra exempel. De flesta labradorer används inte till jakt i dag, men rasens bakgrund som arbetande jakthund kan ha bidragit till egenskaper som gjort den populär som sällskapshund. Till exempel samarbetsvilja och att vilja arbeta tillsammans med människan, säger Katja.

Relationen hund och ägare 

Även om genetiken ger grundläggande förutsättningar utvecklas beteendet genom samspelet mellan genetik och erfarenheter. Tidiga erfarenheter spelar roll, men även fortsatt miljö, träning och relationen till människan påverkar hunden genom livet.

– Vi har gjort en mindre pilotstudie med data från ”Mitt liv med hund”, där vi följer hundar och deras ägare från valpstadiet till vuxen ålder. Där har vi tittat på om ägarens mående, exempelvis stress, oro och ångest, hänger samman med hundens beteende, säger Therese.

Det finns bland annat kopplingar mellan oro och ångest hos ägaren och ensamhetsproblem hos hunden, och mellan ägarens stress och utfallsbeteenden. Men man bör vara mycket försiktig med hur man tolkar detta.

– Vi vet inte åt vilket håll sambandet går. En ägare kan påverka sin hund, men det kan lika gärna vara väldigt stressande att leva med en hund som gör utfall. Jag har en ganska ängslig hund som verkligen har känslorna utanpå och är själv ganska ängsligt lagd. Ibland tänker jag att stressad hund och stressad ägare kanske inte är den enklaste kombinationen, säger Therese.

Hunden måste få reagera 

Att en hund fungerar väl i vardagen betyder inte heller att den aldrig blir rädd, stressad eller uppvarvad. Sådana reaktioner är normala. Minst lika viktigt är vad som händer efteråt – hur hunden hanterar situationen och hur snabbt den återhämtar sig.

– Ur välfärdssynpunkt är inte målet att ha en hund som aldrig reagerar på någonting. En hund ska få reagera. Frågan är snarare hur stora påfrestningarna blir och vilka möjligheter hunden har att hantera och återhämta sig från dem, säger Therese.

Här kan relationen till ägaren spela en viktig roll. En hund behöver inte reagera mindre starkt på något skrämmande för att vara trygg, men den kan använda sin ägare som stöd och sedan lättare komma till ro igen.

Ett riktigt hundliv 

Kanske ligger därför en del av svaret på frågan om den fungerande sällskapshunden lika mycket hos oss människor. Avel, uppväxt och träning spelar roll, men också vilka krav vi människor ställer och hur beredda vi är på att anpassa våra egna liv.

– Det handlar också om att flytta fokus lite från frågan ”Hur får vi hunden att passa in i våra liv?” till ”Hur skapar vi ett liv där hunden kan och får fungera?”, säger Therese.

Förväntningarna inför hundköpet behöver vara realistiska och valet av hund passa den livsstil man faktiskt har. Men även med ett genomtänkt val kan hunden visa sig kräva mer än man tänkt sig. Då behöver också människan vara beredd att anpassa sig.

– Vi pratar ofta om vilka hundar som passar vårt moderna samhälle. Men vi behöver också fråga oss hur vi skapar ett samhälle och ett hundägande som passar hundar.

Vill du bidra till forskningen kring funktionella hundar? 

Svara på forskarnas enkät om hundars temperament och beteende.

Länk till enkät.

Vill du delta i studien Mitt liv med hund?

Studien följer hundar från valptiden (högst 16 veckor gamla) upp till 12 års ålder för att undersöka hur miljö, hälsa, beteende och relationen mellan hund och ägare utvecklas och påverkar varandra.

Genom att regelbundet svara på enkäter om din hund och ert liv tillsammans bidrar du med viktig kunskap om hundars hälsa, beteende och relation till sina ägare.

Anmäl dig här!