Aktuellt & Nyheter

Behöver hundar vinterkläder?

Redaktionen 20 december, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Att klä sin hund i vinterkläder är ett ämne som väcker debatt. Vissa tycker att det är en gullig trend, medan andra ser det som nödvändigt för hundens välbefinnande. Men behöver hundar verkligen kläder?

– Många tror att de flesta vuxna och friska hundar klarar vintern utan extra skydd, men det stämmer inte alltid. Vi ser ofta hundar som fryser medan ägaren är varmt klädd, säger Lotte Evers, hundexpert på Agria Danmark.

Särskilt utsatta är små hundar, korthåriga raser och hundar från varmare klimat som saknar naturlig isolering. Raser som exempelvis nakenhundar eller småvuxna sällskapshundar har svårt att stå emot kylan i Norden. Men även hundar med tjock päls kan ibland behöva hjälp.

– Hundens ursprung, storlek och päls spelar stor roll. Är det en ras som är avlad för vinterkyla, eller kommer den från varmare breddgrader? Om hunden skakar, står stilla på promenaden eller hoppar av obehag när det är kallt, kan det vara dags att överväga en vinterjacka, säger Lotte Evers.

För aktiva hundar, som jakthundar, kan dessutom ett värmande täcke under vilopauser göra stor skillnad. Och efter en blöt promenad är en varm filt i bilen lika uppskattad av hunden som av oss själva.

5 hundtyper som behöver vinterjacka

1. Korthåriga och hårlösa hundar
Dessa hundar har svårt att behålla kroppsvärmen på grund av sin tunna eller obefintliga päls. De är mer utsatta för kyla och kan snabbt börja frysa.

Exempel på raser: Boxer, dansk-svensk gårdshund, släthårig tax, dalmatiner, fransk bulldogg, samt hårlösa raser som kinesisk nakenhund. Även nyklippta hundar, som pudlar, eller korthåriga blandraser kan behöva extra skydd.

2. Små och kortbenta hundar
Små hundar har större kroppsyta i förhållande till sin vikt, vilket gör att de förlorar värme snabbare. Kortbenta hundar är dessutom närmare marken och utsätts mer för snö och kyla.

Exempel på raser: Chihuahua, papillon, bichon havanais, tax, basset hound och andra små eller kortbenta hundar som lätt kommer i kontakt med kalla ytor.

3. Mycket smala hundar
Hundar med slanka kroppar och minimal fettvävnad har svårt att hålla sig varma. Deras glesa eller korta päls ger inte tillräckligt skydd mot kyla.

Exempel på raser: Greyhound, whippet, italiensk vinthund och andra smala raser. Även hundar som är underviktiga oavsett ras kan behöva extra värme.

4. Svaga och sjuka hundar
Hälsotillstånd spelar stor roll. Hundar som återhämtar sig från sjukdomar eller operationer, har nedsatt immunförsvar eller lider av exempelvis hypotyreos kan behöva extra värmeskydd för att undvika att tappa energi.

Exempel på raser: Alla raser, beroende på hälsotillstånd.

5. Valpar och seniorer
Både unga och äldre hundar har sämre förmåga att reglera sin kroppstemperatur. Valpar fryser lätt, och äldre hundar med artrit eller andra åldersrelaterade problem kan bli stela och få ont i lederna i kylan.

Exempel på raser: Alla raser i dessa åldersgrupper.

Hälsa

Nöjd med veterinären – men tveksam till branschen

Svenska djurägare är överlag nöjda med den veterinärvård de själva får. Men när de bedömer djursjukvården som bransch sjunker förtroendet rejält. Framför allt efterfrågas tydligare priser och trygghet i att behandlingar rekommenderas utifrån djurets behov – inte ekonomiska drivkrafter.

Redaktion 1 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Det visar Svenskt Kvalitetsindex, SKI, nya studie om svensk djursjukvård, baserad på 1 286 intervjuer med djurägare under juni och juli 2026. Gapet mellan förtroendet för den egna veterinären och för branschen som helhet är enligt SKI ett av de största man sett i sina branschstudier.

En viktig förklaring är kostnaderna. De senaste årens stigande veterinärpriser har gjort djurägare mer uppmärksamma på vad vården kostar och vad de faktiskt får för pengarna. Samtidigt visar studien att det inte bara är själva prislappen som avgör hur vården upplevs.

Priset påverkar förtroendet

Djurägare som får tydlig information om kostnaden före besöket är betydligt nöjdare, har större förtroende för vårdgivaren och upplever vården som mer prisvärd. Detsamma gäller när djurägaren får möjlighet att diskutera olika behandlingsalternativ, omfattningen av vården och vad alternativen kostar.

– Djursjukvård innebär ofta att stora beslut behöver fattas snabbt i en känslomässigt utsatt situation. Då blir tydlighet och känslan av kontroll extra viktiga, säger Calle Walmstedt, projektledare på SKI.

Dyrare även att försäkra hunden

Kostnadstrycket märks också på djurförsäkringarna. I SKI:s senaste studie av hund- och kattförsäkringar föll kundnöjdheten kraftigt under 2025. Särskilt tydligt var tappet när det gällde prisvärde och kundlojalitet.

Högre försäkringspremier och självrisker, stigande veterinärkostnader och en försämrad serviceupplevelse pekas ut som viktiga förklaringar. Enligt SKI behöver därför veterinärvård och försäkring ses över tillsammans – för djurägaren är det den samlade kostnaden för att kunna ge sitt djur vård som räknas.

Djurägare vill kunna jämföra

När djurägarna själva får peka ut vad som behöver förbättras hamnar förtroendefrågan högt. De vill framför allt känna sig säkra på att rekommenderad vård utgår från djurets behandlingsbehov snarare än vårdgivarens ekonomi. Tydligare och mer förutsägbara kostnader samt bättre möjligheter att jämföra priser efterfrågas också.

Resultaten kommer samtidigt som kostnaderna för svensk djursjukvård diskuteras allt mer. Konkurrensverket har tidigare i år konstaterat att priserna inom delar av djursjukvården har ökat betydligt mer än den allmänna prisnivån och pekat på brister i pristransparensen. Regeringen har också tagit initiativ för tydligare prisinformation och ett stärkt konsumentskydd.

Forskning

Hundar reagerar på dubbla signaler

Ett glatt ansikte men en arg röst? Hundens hjärna tycks reagera när våra känslomässiga signaler inte stämmer överens. I en ny japansk pilotstudie har forskare för första gången använt EEG för att undersöka hur hundhjärnan reagerar på motstridiga känslouttryck från den egna ägaren.

Redaktion 29 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är skickliga på att läsa av oss människor. Tidigare forskning har visat att de kan uppfatta känslomässig information från både våra ansikten och våra röster. Men vad händer i hundens hjärna när de två säger olika saker?

Det ville forskare vid bland annat Azabu University i Japan undersöka. Tre hundar fick se filmer av sina ägare med antingen ett glatt eller argt ansiktsuttryck och samtidigt höra ägarens röst uttrycka glädje eller ilska. I vissa filmer stämde ansiktet och rösten överens, i andra kombinerades exempelvis ett glatt ansikte med en arg röst.

Under tiden mättes hundarnas hjärnaktivitet med icke-invasiv EEG, där elektroder registrerar elektrisk aktivitet i hjärnan utan något kirurgiskt ingrepp.

Hjärnan får arbeta mer

Forskarna fann en skillnad när hundarna mötte de motsägelsefulla signalerna. Mellan 250 och 500 millisekunder efter att rösten började registrerades en starkare sen elektrisk respons i den främre delen av hjärnan än när ansiktsuttryck och röst förmedlade samma känsla.

Resultatet kan tyda på att hundens hjärna behöver arbeta mer när informationen från ansikte och röst inte går ihop. En möjlig förklaring är att hunden reagerar på att något avviker från det förväntade eller behöver lägga mer uppmärksamhet på att tolka den motstridiga informationen. Forskarna är däremot försiktiga med att slå fast exakt vilken hjärnprocess den uppmätta aktiviteten motsvarar.

Krävs större studier

Studien ger därmed ett första neurofysiologiskt stöd för att hundar kan väga samman olika känslomässiga signaler från sin ägare, snarare än att bara reagera på exempelvis ansiktet eller rösten var för sig.

Men tre hundar är förstås alldeles för få för att dra några generella slutsatser. Forskarna beskriver själva resultaten som preliminära och menar att studien framför allt visar att metoden fungerar. Nästa steg blir större studier som kan undersöka om samma mönster återkommer hos fler hundar.

Källa: Koike H. et al., ”Event-related potentials to emotional incongruence in dogs using non-invasive EEG”, Scientific Reports, publicerad 22 augusti 2026.