Ben kan erbjuda sysselsättning och sätta guldkant på vardagen för våra hundar. Men vilka köttben är okej att ge hunden egentligen? Förr brukade man säga att alla ben på F skulle undvikas, men riktigt så enkelt är det inte.
Före två års ålder rekommenderas inte att man ger alltför hårda ben till sin hund. Hundens tänder är då fortfarande sköra och det finns risk för tandfrakturer om hunden biter alltför hårt på benet. Upp till två års ålder är det bäst att ge hudben att tugga på eftersom de är mjukare och inte riskerar skada tänderna.
Hundar med känslig mage eller dålig matsmältning ska man alltid vara restriktiv med att ge köttben till. För mycket ben kan ge förstoppning och orsaka smärta. Har du inte gett köttben tidigare är det bra om du börjar med ett litet ben för att se hur just din hund reagerar.
Ben från nöt går generellt sett bra att ge till sin hund. Detsamma gäller älg. Kotlettben ska man dock aldrig ge oavsett vilket djur benet kommer ifrån. De styckdelarna innehåller hårda benbitar som är svåra att bryta ner och riskerar orsaka förstoppning.
Kycklingben är så sköra att de flesta hundar kan tugga sönder benen och smälta dem i magen utan problem. När problem med kycklingben uppstår är det ofta för att hunden ätit för många ben på en gång. Vill man ge råa kycklingben är det viktigt att man håller god hygien då det är väldigt vanligt med campylobakter på kyckling som kan orsaka svår magsjuka hos människor.
Ben från lamm går bra att ge. Ben från unga djur är inte lika spröda som ben från äldre djur. Risken är därför mindre att benet splittras och skadar hunden med vassa flisor. Som redan nämnts tidigare så ska hunden inte äta kotlett- eller karrében från lamm. Det är olämpligt att ge vilket djurslag det än gäller.
Undvik att ge fläskben och fiskben eftersom de är vassa och riskerar att skada din hund.
Många väljer hundras med tanken att det ska säga något om hur hunden kommer att bli – trygg, glad, lekfull eller kanske vaksam. Men ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att personligheten kan skilja sig stort, även inom en och samma ras.
Att välja hundras känns för många som ett tryggt beslut. Man vet vad man får – eller åtminstone tror man det. Men det visar sig vara mer komplicerat än så.
– Att köpa en valp är alltid en viss chansning kring vad man faktiskt kommer få. Och det vi har sett är att enbart val av ras inte är någon garanti för att valpen kommer att bli på ett visst “rastypiskt” sätt, säger Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Valet av ras är ingen garanti för hur hunden blir mentalt.
Erling Strandberg, professor i husdjursgenetik, SLU
I dag finns över 370 registrerade hundraser i Sverige. De har alla sina typiska egenskaper, formade av avel under hundratals år – för jakt, vakt, vallning eller sällskap. Men trots dessa tydliga skillnader finns stora variationer även inom samma ras.
– En labrador kan vara mer reserverad än man tror, och en rhodesian ridgeback kan visa sig vara lekfull och social. Vi ser att variationen inom raser ibland är lika stor som mellan olika raser, säger Erling Strandberg.
Kartlagt mentaliteten i unik studie
Efter nästan två decennier av forskning har Erling Strandberg och hans kollegor undersökt hur stora skillnader det faktiskt finns i hundars mentalitet. Tidigare studier har ofta byggt på enkäter där hundägare själva skattat sina hundars beteende – med varierande resultat.
– Jag ville använda något mer objektivt. Sverige har ett unikt system där hundar genomgår standardiserade mentalbeskrivningar. Därför använde vi data från MH (Mentalbeskrivning hund) och BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund), säger han.
Foto: Anna Persson
Bildtext: MH beskriver din hunds beteenden och ger en bra bild av vem din hund är.
MH och BPH har funnits sedan slutet av 1900-talet och används av Svenska Brukshundklubben och Svenska Kennelklubben. Där testas tusentals hundar varje år i noggrant planerade moment som mäter bland annat socialitet, lekfullhet, trygghet och reaktioner på hot.
Resultaten är inte till för att bedöma hundar som “bra” eller “dåliga”, utan för att beskriva deras personlighetsegenskaper på ett jämförbart sätt.
Ett genetiskt lotteri
Valpens personlighet beror till stor del på vilka gener den får från sina föräldrar. Precis som hos människor kan vissa egenskaper ligga dolda i arvsmassan och dyka upp i nästa generation.
– Man kan säga att det är ett genetiskt lotteri. Även om man väljer två till synes lugna och stabila föräldrar kan en del valpar få helt andra mentala drag, säger Erling Strandberg.
Stock.adobe
Bildtext: Läs på ordentligt innan valpköpet.
Dessutom påverkas hundens beteende av miljö, träning och erfarenheter. En trygg miljö och god socialisering kan stärka positiva egenskaper, medan skrämmande upplevelser kan skapa rädslor.
– Det vi vet är att benägenhet för rädsla till viss del är ärftligt. Därför är det klokt att titta på föräldradjurens mentalitet innan man väljer valp, säger han.
Ingen garanti – men sannolikt
Forskningen visar att man snarare bör se valet av hundras som ett sätt att öka sannolikheten för vissa egenskaper – inte som en garanti.
– Att välja ras är som att optimera sannolikheten för en viss typ av beteende, utseende eller mentalitet. Det ökar chanserna, men det finns alltid en individuell variation, säger Erling Strandberg.
Stock.adobe
Bildtext: Lär känna din nya familjemedlem på djupet.
För den som står inför ett valpköp är det alltså klokt att läsa på, träffa föräldradjuren och gärna titta på deras resultat från mentalbeskrivningarna.
Men enligt Erling Strandberg finns också något positivt i det oförutsägbara.
– Att inte till hundra procent veta vem valpen kommer att bli kanske också tillhör charmen med att välkomna en ny individ till familjen.
Fakta: Mentalitet hos hundar
Begrepp
Förklaring
MH (Mentalbeskrivning hund)
Används främst inom bruksraser. Testar hundens reaktioner på bland annat främmande personer, lek, överraskningar och hot.
BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning hund)
Används för alla raser. Beskriver hundens socialitet, lekfullhet, miljötrygghet och hotfullhet.
Syfte
Att beskriva hundens personlighet – inte att värdera den. Resultaten kan användas i avel och av hundägare som vill förstå sin hund bättre.
• Välj hundras med omsorg – men var beredd på att just din valp inte alltid motsvarar den rastypiska standarden. • Kom ihåg att arv är viktigt, men även hem, ägare, socialt umgänge och träning formar valpens utveckling. • Titta på mentalbeskrivningar av föräldradjuren på skk.se/avelsdata – de kan ge en vink om valpens framtida egenskaper.
På årsmötet bestäms klubbens framtid. Här tar medlemmarna beslut om budget, verksamhetsplan och vilka som ska sitta i styrelsen. Det är också här du kan vara med och påverka – genom att lägga en motion eller helt enkelt dyka upp och rösta.
Ett medlemskap i Svenska Brukshundklubben handlar inte bara om att kunna delta i kurser och andra aktiviteter. Brukshundklubben är en frivillig försvarsorganisation där hela verksamheten bygger på att medlemmarna engagerar sig och bidrar ideellt. Utöver det rent praktiska arbetet krävs också att medlemmar tar på sig förtroendeposter i styrelsen.
–Det är ett ömsesidigt förhållande – en vinn-vinn-situation – men i praktiken är det ofta svårt att få folk att engagera sig, säger Kirsten Silow Örnberg, sammankallande i utskottsgruppen föreningsstöd. Handlar det om rädsla, ansvar, konflikter? Vi...
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
