Aktuellt & Nyheter

Vi går mest till veterinären

Redaktionen 3 maj, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Har du varit hos veterinären med din hund nyligen? Statistik från Agria Djurförsäkring visar att de som besöker veterinären mest är valpar, äldre hundar, storstadshundar och hundraser med hälsoproblem.

Totalt ökade antalet veterinärvårdsbesök för hundar med mer än 12 procent under förra året. Men fler djurägare skulle kunna använda sig av djurens sjukvårdsupplysning, digital veterinärvårdsrådgivning, istället för att åka direkt till en fysisk klinik eftersom det sparar både tid och pengar. På så sätt går det att få en första bedömning av enklare skador, medan hundar med större behov av vård får hjälp att boka in det fysiska veterinärvårdsbesöket om djuret behöver åka till en klinik. Bokning kan ske via appen Agria Vårdguide som kan laddas ner på Google Play och App Store.

De vanligaste besökarna hos veterinären är:

Valpar, valpar och valpar

Redan under det första levnadsåret besöker var tredje valp veterinären. De vanligaste diagnoserna hos valpen är ofta enklare åkommor som hälta, kräkningar och diarré, men också öroninflammation och problem med mjölktänderna. Den här typen av enklare åkommor kan oftast få hjälp via digital veterinärvårdsrådgivning. Vid behov av mer vård slussas hunden vidare till en fysisk klinik.

Äldre hundar

Precis som hos människor ökar risken för ohälsa bland hundar med stigande ålder. Hela 85 procent av de tioåriga hundarna drabbas av nedsatt hälsa och sjukdomar i den grad att de behöver söka veterinärvård.

Hundar i större städer

Närheten till djursjukvården avgör hur ofta hunden får vård. Storstadsbor bokar in allra flest veterinärvårdsbesök, medan djur i Norrland och mellanstora städer som bor längre från en veterinärvårdsklinik eller ambulerande veterinär mer sällan tar hjälp för att vårda sitt djur vid sjukdom eller skada. Här finns möjlighet för fler djurägare med använda sig av digital veterinärvårdrådgivning som en första bedömning.

Hundraser med återkommande hälsoproblem

Vissa hundraser är mer drabbade av rasspecifika hälsoproblem som gör att de behöver djursjukvård oftare. Det handlar om exempelvis irländsk varghund, grand danois, rottweiler, fransk bulldogg och andra plattnosade hundraser. Dessa raser har en högre försäkringspremie som balanserar antalet veterinärvårdsbesök under försäkringsåret. Friskare hundraser har en lägre försäkringspremie.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.