Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Avel & Hälsa

Vet du när din hund har ont?

Smärta är oftast osynlig. Akut smärta kan vara lättare att upptäcka, men kronisk smärta kan ett djur leva med i månader eller år utan tydliga tecken. Veterinär Camilla Bentsen uppmanar ägare att vara uppmärksamma på små förändringar.

Redaktion
Redaktion 19 maj, 2026 Uppdaterades 21 maj, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

En hund som haltar eller en katt som skriker är tydliga tecken på smärta. Men i de flesta fall är symtomen mycket mer subtila. Djurägarens observationer hemma är därför avgörande för att upptäcka dolda besvär innan de blir kroniska och allvarliga. Camilla Bentsen, veterinär på Boehringer Ingelheim, har mött många oroliga djurägare och frustrerade djur

– Djur har en överlevnadsinstinkt som gör att de döljer svaghet och smärta. Som ägare måste man därför lära sig att se små förändringar i beteendet, eftersom det ofta är det första, och ibland enda tecknet på att något är fel, säger Camilla Bentsen.

Med rätt behandling och enkla anpassningar hemma, som en ramp upp till bilen, kan livskvaliten förbättras avsevärt.

– Vi skulle aldrig acceptera att en äldre människa lever med smärta varje dag utan hjälp, och samma sak gäller djur. Det är vanligt att djur som får behandling blir «unga igen». En årlig hälsokontroll hos veterinären är den bästa investeringen du kan göra för ditt djurs livskvalitet – oavsett ålder, säger Camilla Bentsen.

Fyra myter att slå hål på

”Jag vet när mitt husdjur har ont”

Smärta hos en hund kan visa sig som mindre lust att gå på promenad, svårigheter att hoppa in i bilen, eller att den blir mer irriterad. Det är en vanlig missuppfattning att djur som inte piper inte har ont. Ser du små förändringar hos ditt djur, skriv ner dem eller filma djuret i vardagssituationer. Det ger veterinären ovärderlig information.

”Det spelar ingen roll hur eller när jag ger smärtstillande”

Rätt dos, rätt intervall och korrekt administrering är avgörande för både effekt och säkerhet. Det är viktigt att noggrant följa veterinärens instruktioner.

Överdosering och felaktig användning, till exempel att ge medicinen oftare än ordinerat eller att öka dosen för att djuret verkar ha extra ont en dag, kan öka risken för biverkningar. För tidigt avslutad behandling och överhoppade doser gör också att effekten försämras. För vissa smärtstillande mediciner kan det också spela roll om medicinen ges med eller utan mat, eftersom det kan påverka både upptag och verkan.

”Man kan ge mänsklig medicin till djur”

Var försiktig med att ge mänsklig medicin till djur. Paracetamol, ibuprofen och andra humanpreparat kan vara livshotande, särskilt för katter. Kontakta alltid veterinär innan du ger någon form av mänsklig medicin.

”Smärta är en naturlig del av åldrandet”

Att åldras i sig gör inte ont, men åldersrelaterade sjukdomar som artros, även känt som ledgångsreumatism, gör det. Artros är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta hos äldre hundar och katter. Stela leder och minskad rörlighet är tecken på en sjukdom som kan, och bör, behandlas.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 10 september, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Wilma på stranden på Öland 2023. Jenny-Lo Markström

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion
Redaktion 7 september, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring 

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.