En ny rapport som bland andra World Animal Protection står bakom kartlägger en mycket oroväckande trend i sociala medier: att djur medvetet placeras i farliga och skrämmande situationer för att sedan ”räddas”. Syftet är att få många visningar och tjäna pengar på djurens lidande.

Rapporten Spot the Scam: Unmasking Fake Animal Rescues har gjorts av The Social Media Animal Cruelty Coalition, SMACC. Det är ett samarbete mellan World Animal Protection och 25 andra organisationer för att stoppa djurutnyttjande i sociala medier.

Under sex veckor registrerade SMACC-undersökningen över tusen videor med iscensatta räddningar i stora sociala medier. Totalt har de här klippen över en halv miljard visningar. Lite drygt hälften av filmerna fanns på Metas plattformar Facebook och Instagram. YouTube och TikTok stod för nästan en fjärdedel vardera.

De vanligaste djuren i klippen är katter, hundar, apor ormar och sköldpaddor. Uppmaningar att ge penninggåvor fanns i drygt en femtedel av innehållet –antingen direkt i inlägget eller på filmskaparens konto.

Rapporten visar att trots att de stora sociala medieplattformarna har policyer mot djurutnyttjande, är deras arbete långt ifrån tillräckligt. SMACC uppmanar dem därför att använda experter och veterinärer för att bli mer effektiva.Det krävs tydligare riktlinjer för att identifiera olämpliga klipp och plocka bort dem så fort som möjligt.

Filmerna är gjorda för att efterlikna riktiga räddningsaktioner med djur i fara. Det innebär tyvärr att filmskaparna ofta placerar, filmar och sedan visar djur i livshotande situationer. De kan begravas levande eller med nöd och näppe lyckas fly från ett rovdjur.

I vissa fall misstänker veterinärer att djuren kan ha drogats för att förstärka den dramatiska effekten. Det är också mycket alarmerande att hotade djurarter används, som exempelvis långsvansade makaker som ofta exploateras i sociala medier på plågsamma sätt.

Varningssignaler

Hur kan du då som användare av sociala medier veta om en räddning är fejkad eller riktig? Här är varningssignaler att leta efter:

• Innehållet är inte kopplat till någon trovärdig djurskyddsorganisation. Sök gärna efter annan information om organisationen om du är osäker.
• Innehållet i filmen känns osannolikt och arrangerat.
• Flera klipp visar liknande miljöer, händelser och/eller djur.
• Djur filmas länge i farliga situationer utan att någon ingriper för att hjälpa dem. Seriösa djurräddare har alltid djurens säkerhet i fokus och försöker så snabbt som möjligt hjälpa ett djur i fara.