Under sommarmånaderna kan hundar lätt drabbas av värmeslag. Hundar reglerar inte sin temperatur på samma sätt som vi människor genom att svettas, utan de hässjar (andas häftigt med öppen mun) för att sänka sin kroppstemperatur.
Att hässja är hundens sätt att sänka kroppstemperaturen. Hunden styr då om blodet så att det går genom munnen. Men om den omgivande luften är varm och fuktig kan effekten av hässjandet bli motsatt. Symtom på värmeslag är att hunden till en början får kraftigt röda slemhinnor i munnen som sedan bleknar om hunden hamnar i ett chocktillstånd.
Så förebygger du värmeslag:
• Undvik att motionera hunden när det som är varmast.
• Ha alltid vatten med till både dig och din hund när ni går hemifrån och se till att din hund dricker ordentligt under dagen så att den inte blir uttorkad.
• Använd kyldynor, kylväst eller kylscarf som hjälper din hund att hålla nere kroppstemperaturen.
• Hundar utan päls behöver något som skyddar huden, såsom täckande hundkläder.
• En silverduk som läggs över en parkerad bil reflekterar solens strålar och bidrar till att bilen hålls svalare tills det är dags att åka iväg. Silverduken passar även perfekt till andra ställen där det saknas skugga, till exempel favoritplatsen i trädgården, över altanen, på stranden med mera.
• Lämna aldrig hunden ensam i en varm bil, oavsett hur kort ditt ärende är. Temperaturen stiger mycket snabbare än man tror och på kort tid blir bilen en dödsfälla, även om den står i skuggan.
Åtgärd vid värmeslag:
• Kontakta veterinären direkt.
• Få ner kroppstemperaturen genom att lägga våta handdukar på hunden (använd ej iskallt vatten).
• Låt det ta upp till ett dygn innan hunden är nere på normaltemp igen. Annars är risken stor att hunden hamnar på undertemp istället..
• Håll hunden i stillhet.
• Se till att hunden har tillgång till dricksvatten.
Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende
Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.
Redaktion
24 februari,
2026
•
2 minuters läsning
Foto: Stock.adobe
Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.
I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.
Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.
Rätt förväntningar ger tryggare hundliv
Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.
En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.
Bild: Stock.adobe
Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.
Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.
Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten
Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.
Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.
Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.
Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.