Aktuellt & Nyheter

Värme och värmeslag

Redaktionen 19 juli, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Under sommarmånaderna kan hundar lätt drabbas av värmeslag. Hundar reglerar inte sin temperatur på samma sätt som vi människor genom att svettas, utan de hässjar (andas häftigt med öppen mun) för att sänka sin kroppstemperatur.

Att hässja är hundens sätt att sänka kroppstemperaturen. Hunden styr då om blodet så att det går genom munnen. Men om den omgivande luften är varm och fuktig kan effekten av hässjandet bli motsatt. Symtom på värmeslag är att hunden till en början får kraftigt röda slemhinnor i munnen som sedan bleknar om hunden hamnar i ett chocktillstånd.

Så förebygger du värmeslag:

• Undvik att motionera hunden när det som är varmast.

• Ha alltid vatten med till både dig och din hund när ni går hemifrån och se till att din hund dricker ordentligt under dagen så att den inte blir uttorkad.

• Använd kyldynor, kylväst eller kylscarf som hjälper din hund att hålla nere kroppstemperaturen.

• Hundar utan päls behöver något som skyddar huden, såsom täckande hundkläder.

• En silverduk som läggs över en parkerad bil reflekterar solens strålar och bidrar till att bilen hålls svalare tills det är dags att åka iväg. Silverduken passar även perfekt till andra ställen där det saknas skugga, till exempel favoritplatsen i trädgården, över altanen, på stranden med mera.

• Lämna aldrig hunden ensam i en varm bil, oavsett hur kort ditt ärende är. Temperaturen stiger mycket snabbare än man tror och på kort tid blir bilen en dödsfälla, även om den står i skuggan.

Åtgärd vid värmeslag:

• Kontakta veterinären direkt.

• Få ner kroppstemperaturen genom att lägga våta handdukar på hunden (använd ej iskallt vatten).

• Låt det ta upp till ett dygn innan hunden är nere på normaltemp igen. Annars är risken stor att hunden hamnar på undertemp istället..

• Håll hunden i stillhet.

• Se till att hunden har tillgång till dricksvatten.

(Källa: Dogman)

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.