Krönika

Varför sover hunden så mycket?

Vad gör din hund just nu? Med stor sannolikhet detsamma som min: sover. Så tillbringar nämligen alla hundar en stor del av sitt liv och man kan verkligen fråga sig varför de slumrar bort tillvaron på det här sättet.

Per Jensen 26 januari, 2026 • 4 minuters läsning

Egentligen är sömnen ett märkligt beteende. Alla djurarter som har undersökts sover åtminstone någon del av dygnet. Det innebär att de, liksom vi själva, befinner sig i en slags dvala, närmast medvetslösa och frånvarande, under många timmar. Det är tid som man skulle kunna använda till en massa viktiga saker – umgås med artfränder, hitta föda, undersöka sin omgivning och annat. I stället försätter man sig i det här ytterst känsliga tillståndet där man kanske inte ens upptäcker hotande faror.

Sömnen är ett beteende som förenar alla djur, men ändå vet vi inte exakt varför man sover. Sedan livets uppkomst verkar djur ha sovit så det bör rimligen fylla någon viktig funktion rent evolutionärt. Men vilken? Forskningen har inget svar på det. Kanske finns det inte ens någon strikt funktion.

Kanske är det helt enkelt så att alla nervceller, oavsett om de sitter i en manet eller i en hund, måste vila med jämna mellanrum. Slaggprodukter från nervernas oupphörliga aktivitet behöver kanske rensas regelbundet utan att cellerna belastas med nya intryck.

Djupsömn och REM-sömn

En annan gåta är varför olika djurarter har så skiftande sömnbehov. Vi själva sover omkring åtta timmar per dygn och för en hund är det normala mönstret mellan åtta och sexton timmar. Men varför sover då vissa fladdermöss upp till 22 timmar per dygn när en ko eller en elefant klarar sig på några enstaka timmar? Sömnen förblir på många sätt ett huvudbry för vetenskapen.

Webbild liggande (1) — Foto: Stock.adobe

Det är sant att vi inte vet så mycket om varför djur sover, men vi vet desto mer om vad som händer under sömnen. Här skiljer sig hunden inte från oss eller de flesta andra däggdjur. Under en sömnperiod går hjärnan igenom ett antal olika faser som upprepas flera gånger. Två viktiga faser kallas djupsömn och REM-sömn.

Djupsömnen är viktig eftersom det är då minnen etableras, eller konsolideras som den tekniska termen lyder. När hunden lärt sig något nytt behöver den naturligtvis också komma ihåg det. Minnen konsolideras genom en ganska komplicerad process i hjärnan och den är särskilt effektiv under djupsömnen. Om du ägnar dig åt att träna din hund är det därför klokt att se till att den får sova ordentligt mellan passen.

I drömmarnas rike

Under REM-sömnen sker också en viss konsolidering av minnen, men det är något annat som gör den fasen särskilt intressant. Benämningen REM är en förkortning av engelskans ”Rapid Eye Movements”.

Man kan se snabba, ryckiga ögonrörelser under ögonlocken på sin hund när sömnen går in i den här perioden. Ofta rör sig tassarna också, nästan som om hunden springer. Svansen kan börja slå och inte sällan gnäller och skäller den i sömnen. De flesta hundägare tänker nog att den drömmer när det här händer. Men kan en hund verkligen drömma?

Det är nog helt säkert så att REM-sömnen hänger ihop med drömmar hos hundar precis som hos oss själva. Det kan vi sluta oss till genom att hjärnaktiviteten hos en hund som ser ut att drömma är i princip densamma som hos en drömmande människa. Men vad drömmer den om? Det är såklart svårare att veta, men återigen kan vi dra paralleller från vårt eget drömmande.

Hundens hemliga tillhåll

När en människa drömmer om roliga och trevliga saker händer det att munnen formas till ett leende. Om drömmen handlar om att utföra olika aktiviteter kan händerna knytas som om man håller i ett verktyg.

Troligen fungerar hunden på samma sätt. Så om den under sömnen börjar gnälla samtidigt som svansen slår lite är det förmodligen en trevlig dröm. Och de ryckande tassarna kombinerade med små ljusa skall kan vara ett tecken på att det pågår en harjakt i den sovande hjärnan.

Skälet till att hunden (och vi) sover bort mer än en tredjedel av våra liv kan vi i nuläget bara gissa. Men att det är viktigt råder det inget tvivel om. En hund klarar sig bra utan mat i många dagar, kanske veckor, men utan sömn fungerar den inte. Och drömmarnas värld är hundens eget hemliga tillhåll som vi aldrig kan dela.

Men jag föreställer mig ändå att min dansk-svenska gårdshund Gotte faktiskt drömmer om våra gemensamma promenader. Det känns rätt bra att tänka sig att vi är tillsammans också när vi båda sover, jag på min kudde och han under mitt täcke.

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion 5 mars, 2026 • 4 minuters läsning

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer	Regeringen bör tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare – för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation	Konsumentverket eller annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag	En särskild utredare bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd	Det bör utredas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.