Avel & Hälsa

Varför kliar sig hunden så mycket?

Allt fler hundar är allergiska – men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra och symtomfritt liv. Veterinär Kerstin Bergvall berättar om vanliga tecken på allergi, diagnos och behandling.

Karin Wandrell 23 december, 2025 • 4 minuters läsning

Det blir allt vanligare med allergi bland hundar. Vanliga tecken är klåda, tuggande och slickande. Vissa hundar får också sår, rodnader eller återkommande öroninflammationer. De mest drabbade områdena är öron, tassar, ansikte, undersidan av kroppen och området runt svansen.

– En bra tumregel är att tänka: Skulle jag söka vård om jag kliade mig lika mycket som min hund gör? Är svaret ja, då bör även hunden få hjälp, säger Kerstin Bergvall, veterinär och specialist dermatologi hund och katt.

Vissa raser är särskilt utsatta, till exempel fransk bulldogg, staffordshire bullterrier och schäfer, och ärftlighetsgraden är hög. Vanliga allergener är pollen, damm- och förrådskvalster, mögel, ylle och andra djurarter. Vid foderallergier förekommer ofta korsreaktioner – en hund som är allergisk mot kyckling kan till exempel också reagera på fisk eller fläsk.

– De kliniska symtomen är desamma oavsett om allergin beror på ämnen i omgivningen eller på födoämnen. Däremot har vissa hundar med födoämnesallergi enbart mag-tarmproblem, säger Kerstin.

Bildtext: Allergiska besvär kan ge rodnader och sår.

Specialdiet och pricktester

En allergiutredning ser olika ut beroende på vad hundägaren vill uppnå. Vissa väljer att lindra symtomen med läkemedel, andra vill veta exakt vad hunden reagerar på.

– För hundar som har problem året om börjar vi alltid med en tio veckor lång dietutredning för att utesluta födoämnesallergi. Det finns visserligen snabbtester, men de är opålitliga, säger Kerstin.

Under dietutredningen får hunden äta specialkost. Om den blir symtomfri, men försämras igen när det gamla fodret återinförs tyder det på foderallergi.

Om hunden inte är foderallergisk, eller har både foder- och miljöallergi, går man vidare och undersöker vad i omgivningen den reagerar på. Det kan både göras via blodprov som mäter allergiantikroppar, eller genom pricktester som identifierar vilka specifika allergener som hunden reagerar på. Då finns möjligheten att behandla med allergivaccin, som lär immunförsvaret att känna igen allergenet som ofarligt. Något som minskar eller ibland helt tar bort behovet av läkemedel.

Vaccinet kan ges som injektioner under huden, via munnen eller i vissa fall direkt i en lymfknuta – det senare har visat sig ge något bättre effekt och en snabbare respons hos vissa patienter. Resultatet märks ofta först efter sex till tolv månader, och behandlingen fortsätter vanligen livet ut.

Öronproblem kan vara allergi

För hundägare som inte vill genomföra en fullständig allergiutredning finns det ändå goda möjligheter att lindra symtomen med läkemedel. Allergiska hundar har ofta torr hud och att stärka hudbarriären är centralt – dels för att minska klådan, dels för att förebygga infektioner. Regelbunden schamponering och användning av mousse eller sprayer stärker hudbarriären och förebygger infektioner.

– Något jag önskar att fler kände till är kopplingen mellan öronproblem och allergi. Återkommande öronbesvär kan faktiskt vara det första, och ibland enda, tecknet på allergi. Om det inte behandlas korrekt riskerar hunden att utveckla kroniska öronproblem och infektioner, vilket i förlängningen kan leda till nedsatt hörsel, säger Kerstin.

Det kommer hela tiden nya läkemedel och förbättrade vacciner och veterinärens uppgift är att hitta rätt behandling för varje individ.

– Vi behöver ta hänsyn till helheten – hundens övriga hälsa, eventuella samsjukligheter, och hur den reagerar på olika läkemedel. Därför bör alltid val av behandling göras i samråd med veterinär, avslutar Kerstin.

Fakta: Typer av
allergi hos hund

Typ av allergi	Beskrivning
Miljöallergi (atopisk dermatit)	Vanligast. Hunden reagerar på ämnen i omgivningen som pollen, damm- och förrådskvalster, mögel eller andra djur. Ger ofta klåda, hudirritation och öronproblem.
Foderallergi (födoämnesreaktion)	Orsakas av att immunförsvaret reagerar på vissa ingredienser i fodret, oftast animaliskt protein. Ger mag–tarmproblem och ibland hudbesvär.
Kontaktallergi	Ovanlig. Uppstår när huden kommer i direkt kontakt med ett allergiframkallande ämne, till exempel schampo, rengöringsmedel, plast eller gummi.

Fakta: Behandling
vid allergi hos hund

Behandling eller hjälpmedel	Beskrivning
Allergivaccination (immunoterapi)	Tränar immunförsvaret att tolerera allergenet. Ges som injektion, droppar i munnen eller i lymfknuta. Effekten syns efter 6–12 månader.
Läkemedel mot klåda och inflammation	Dämpar symtomen och förbättrar livskvaliteten. Dos och preparat väljs av veterinär.
Specialkost (elimineringsdiet)	Används vid misstänkt foderallergi. Hunden får specialfoder med hydrolyserat protein under 10 veckor.
Hudvård	Schampo, mousse eller sprayer som stärker hudbarriären och förebygger infektioner.
Öronvård	Regelbunden rengöring och förebyggande behandling minskar risken för kroniska öroninflammationer.
Miljöåtgärder	Håll rent från damm och kvalster, tvätta bäddar och skölj av hunden vid pollenallergi.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.