Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Varför kliar sig hunden så mycket?

Allt fler hundar är allergiska – men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra och symtomfritt liv. Veterinär Kerstin Bergvall berättar om vanliga tecken på allergi, diagnos och behandling.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 23 december, 2025 • 4 minuters läsning
Huvudbild
Stock.adobe

Det blir allt vanligare med allergi bland hundar. Vanliga tecken är klåda, tuggande och slickande. Vissa hundar får också sår, rodnader eller återkommande öroninflammationer. De mest drabbade områdena är öron, tassar, ansikte, undersidan av kroppen och området runt svansen.

– En bra tumregel är att tänka: Skulle jag söka vård om jag kliade mig lika mycket som min hund gör? Är svaret ja, då bör även hunden få hjälp, säger Kerstin Bergvall, veterinär och specialist dermatologi hund och katt.

Vissa raser är särskilt utsatta, till exempel fransk bulldogg, staffordshire bullterrier och schäfer, och ärftlighetsgraden är hög. Vanliga allergener är pollen, damm- och förrådskvalster, mögel, ylle och andra djurarter. Vid foderallergier förekommer ofta korsreaktioner – en hund som är allergisk mot kyckling kan till exempel också reagera på fisk eller fläsk.

– De kliniska symtomen är desamma oavsett om allergin beror på ämnen i omgivningen eller på födoämnen. Däremot har vissa hundar med födoämnesallergi enbart mag-tarmproblem, säger Kerstin.

Utslag
Bild: Stock.adobe

Bildtext: Allergiska besvär kan ge rodnader och sår. 

Specialdiet och pricktester

En allergiutredning ser olika ut beroende på vad hundägaren vill uppnå. Vissa väljer att lindra symtomen med läkemedel, andra vill veta exakt vad hunden reagerar på.

– För hundar som har problem året om börjar vi alltid med en tio veckor lång dietutredning för att utesluta födoämnesallergi. Det finns visserligen snabbtester, men de är opålitliga, säger Kerstin.

Under dietutredningen får hunden äta specialkost. Om den blir symtomfri, men försämras igen när det gamla fodret återinförs tyder det på foderallergi.

Mat
Foto: Stock.adobe

Om hunden inte är foderallergisk, eller har både foder- och miljöallergi, går man vidare och undersöker vad i omgivningen den reagerar på. Det kan både göras via blodprov som mäter allergiantikroppar, eller genom pricktester som identifierar vilka specifika allergener som hunden reagerar på. Då finns möjligheten att behandla med allergivaccin, som lär immunförsvaret att känna igen allergenet som ofarligt. Något som minskar eller ibland helt tar bort behovet av läkemedel.

Vaccinet kan ges som injektioner under huden, via munnen eller i vissa fall direkt i en lymfknuta – det senare har visat sig ge något bättre effekt och en snabbare respons hos vissa patienter. Resultatet märks ofta först efter sex till tolv månader, och behandlingen fortsätter vanligen livet ut.

Öronproblem kan vara allergi

För hundägare som inte vill genomföra en fullständig allergiutredning finns det ändå goda möjligheter att lindra symtomen med läkemedel. Allergiska hundar har ofta torr hud och att stärka hudbarriären är centralt – dels för att minska klådan, dels för att förebygga infektioner. Regelbunden schamponering och användning av mousse eller sprayer stärker hudbarriären och förebygger infektioner.

– Något jag önskar att fler kände till är kopplingen mellan öronproblem och allergi. Återkommande öronbesvär kan faktiskt vara det första, och ibland enda, tecknet på allergi. Om det inte behandlas korrekt riskerar hunden att utveckla kroniska öronproblem och infektioner, vilket i förlängningen kan leda till nedsatt hörsel, säger Kerstin.

O¨ron
Foto: Stock.adobe

Det kommer hela tiden nya läkemedel och förbättrade vacciner och veterinärens uppgift är att hitta rätt behandling för varje individ.

– Vi behöver ta hänsyn till helheten – hundens övriga hälsa, eventuella samsjukligheter, och hur den reagerar på olika läkemedel. Därför bör alltid val av behandling göras i samråd med veterinär, avslutar Kerstin.

Fakta: Typer av
allergi hos hund

Typ av allergi
Beskrivning
Miljöallergi (atopisk dermatit)
Vanligast. Hunden reagerar på ämnen i omgivningen som
pollen, damm- och förrådskvalster, mögel eller andra djur. Ger ofta klåda,
hudirritation och öronproblem.
Foderallergi (födoämnesreaktion)
Orsakas av att immunförsvaret reagerar på vissa
ingredienser i fodret, oftast animaliskt protein. Ger mag–tarmproblem och
ibland hudbesvär.
Kontaktallergi
Ovanlig. Uppstår när huden kommer i direkt kontakt med ett
allergiframkallande ämne, till exempel schampo, rengöringsmedel, plast eller
gummi.

Fakta: Behandling
vid allergi hos hund

Behandling eller hjälpmedel
Beskrivning
Allergivaccination (immunoterapi)
Tränar immunförsvaret att tolerera allergenet. Ges som
injektion, droppar i munnen eller i lymfknuta. Effekten syns efter 6–12
månader.
Läkemedel mot klåda och inflammation
Dämpar symtomen och förbättrar livskvaliteten. Dos och
preparat väljs av veterinär.
Specialkost (elimineringsdiet)
Används vid misstänkt foderallergi. Hunden får
specialfoder med hydrolyserat protein under 10 veckor.
Hudvård
Schampo, mousse eller sprayer som stärker hudbarriären och
förebygger infektioner.
Öronvård
Regelbunden rengöring och förebyggande behandling minskar
risken för kroniska öroninflammationer.
Miljöåtgärder
Håll rent från damm och kvalster, tvätta bäddar och skölj
av hunden vid pollenallergi.


Dela artikeln

Nu växer Lycksele Brukshundklubb igen

En nedläggning var nära. Två år senare har Lycksele Brukshundklubb gått från drygt 20 till 92 medlemmar. Nu hoppas ordföranden Wilma Jonsson på en egen plats där gemenskapen kan fortsätta växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Lycksele BK

Dela artikeln

Larmade när hundvakten fick en stroke

Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans

Redaktion
Redaktion 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Hjördis, av den franska hundrasen barbet, är Årets bragdhund 2026. Lotta Sultan

Det var hundvakten Christina Olssons andra stroke på kort tid och hon förstod på en gång vad som höll på att hända. Tack vare Hjördis snabba ingripande kunde effekterna av stroken minimeras.

- Hjördis började putta på mig och hon gav sig inte. Sedan hoppade hon upp i sängen och ville absolut att jag skulle upp. När jag reste mig kände jag att den vänstra sidan var borta och jag hade som en stor klump i halsen. Men jag kunde fortfarande prata så jag kunde ringa 112, säger Christina Olsson, vars egna hundar inte reagerade.

Duktig på nosarbete 

Åbyfjordens Dream of Diva, som Hjördis heter i stamtavlan, var en hund som behövde arbeta med huvudet, berättar hennes matte Britten Toresten. Hon gick kurser för att lära sig tricks och tränade specialsök och var också väldigt duktig på att hitta kantareller.

Webbild liggande (2)
Lotta Sultan

Tyvärr gick Hjördis, som hann bli tolv år, bort nyligen. Eftersom hennes bragd från januari i år är så anmärkningsvärd har juryn för första gången beslutat att dela ut utmärkelsen Årets bragdhund postumt.

– Jag blir så rörd och glad för Hjördis förtjänar verkligen att få den här utmärkelsen, säger matte Britten Toresten och har svårt att hålla tårarna tillbaka.

Viktigt med snabb vård 

Stroke är en samlingsterm för en hjärnskada som antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Resultatet blir syrebrist i hjärnan vilket gör att den som får en stroke plötsligt förlorar olika funktioner, såsom tal, rörelse, syn eller känsel. Det är viktigt att snabbt få sjukhusvård eftersom varje minut som går ökar risken för bestående skador i hjärnan.

– På sjukhuset sa de att det var tur att jag kom dit så snabbt som jag gjorde. De frågade också om hunden var tränad på det här och det är hon ju inte, säger Christina Olsson som i dag mår bra och har sluppit de stora funktionsnedsättningar som kan följa av en stroke.

Webbild liggande
Lotta Sultan

Hjördis matte Britten Toresten berättar att Hjördis även vid ett tidigare tillfälle reagerat på ett liknande sätt. I samband med ett hembesök som så kallad god man, noterade både Britten och Hjördis att något kändes annorlunda. En undersökning visade sedan att personen hade haft en stroke.

Juryns motivering:

”En elvaårig barbet har åter visat den enorma kapacitet som finns i vissa hundar att förstå saker som är osynliga för oss människor. Hon demonstrerar samtidigt den oändliga empati hundar visar oss när vi mest behöver den. Hjördis har tyvärr nyligen lämnat jordelivet men hennes bragd är så enastående att den kräver utmärkelsen Årets bragdhund 2026 postumt”.

Juryn för Årets bragdhund består av Susanne Jidesten, Janina Pfalzer och Annika Klang från Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl från Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.