Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Forskning

Vad säger hjärnstorleken om intelligensen?

1073658
Redaktionen 2 juni, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Vad säger hjärnstorleken om intelligensen?

Foto: Vad säger hjärnstorleken om intelligensen?

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Organic Evolution har forskare undersökt storleken på hjärnan jämfört med kroppsstorleken bland olika hundraser.

Border collie anses ofta vara världens smartaste hund. Den är nästan dubbelt så stor som sällskapshunden king charles spaniel. Ändå har de nästan lika stora hjärnor. Studien visar också att många små hundar har väldigt stora hjärnor i förhållande till sina kroppar. Vad betyder det egentligen?

– Det är en väldigt intressant fråga som forskare har arbetat med länge. Det beror förmodligen på att människor känner sig väldigt intelligenta jämfört med andra djur, säger evolutionsbiologen Kjetil Lysne Voje, docent vid Naturhistoriska museet i Oslo, till forskning.no.

Men många djur har större hjärnor än oss. Så hur relaterar hjärnstorlek till intelligens?

– De flesta djurgrupper har ett starkt samband mellan kroppsstorlek och hjärnstorlek. En större kropp har en större yta. Det innebär att fler nerver ska organiseras från vilka hjärnan får information. För att bearbeta all information behöver ett stort djur också en stor hjärna.

Forskarna fann att när människor började tämja vargar, och de förvandlades till hundar, fick de mindre hjärnor. Vardagen blev lättare och mindre farlig. Men de fann också att moderna hundraser har fått tillbaka större hjärnor. Det finns i dagsläget ingen bra förklaring till detta, men det skulle kunna bero på all träning och allt vi förväntar oss att våra hundar ska kunna som gör att de behöver större hjärnor.

– Det är värt att komma ihåg att djurhjärnor är organ som har formats genom naturligt urval under miljontals år för att möta de utmaningar som arten upplever. Intelligens är inte nödvändigtvis direkt jämförbar från en art till en annan. Det en människa behöver för att föra sin art vidare till nästa generation är inte samma sak som det en hund behöver.

(Källa: forskning.no)


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Digital rådgivning ger färre veterinärbesök

Digital veterinärvård förändrar snabbt hur svenska djurägare söker hjälp för sina fyrbenta vänner. En ny rapport från Agria visar att vart tredje ärende som hanteras digitalt inte kräver fysisk vård. Samtidigt minskar antalet besök på landets veterinärkliniker kraftigt.

Redaktion
Redaktion 13 augusti, 2025 Uppdaterades 14 augusti, 2025 2 minuters läsning
Agria ra°dgiving

Foto: Agria

Svenska djurägare vänder sig i allt större utsträckning till digital rådgivning i stället för att boka tid på kliniken. Enligt försäkringsbolaget Agria kan upp till en tredjedel av de hund- och kattägare som använder digital sjukvårdsrådgivning få hjälp utan att besöka en veterinär fysiskt. Det leder till färre klinikbesök – något som bekräftas av branschorganisationen Svensk Djursjukvård, som rapporterar en minskning med närmare 200 000 patientbesök på ett år.

– Vi ser en omställning av hela branschen. Digitala rådgivningstjänster blir allt vanligare och bidrar till mer hållbar ekonomi för djurägarna, säger Patrik Olsson, Sverigechef på Agria.

Att slippa ett fysiskt besök innebär i snitt 2 500 kronor i besparing för djurägare, då självrisken undviks. Det påverkar även försäkringspremierna positivt – något som kan gynna hela kollektivet. Agrias statistik visar att ersättningen för djursjukvård ökade med 41 procent mellan 2019 och 2024, medan försäkringspremierna steg något mindre, med 39 procent.

Samtidigt ökar osäkerheten bland djurägare när det gäller kostnaderna för fysisk vård. Många tvekar inför dyrare behandlingar och mer avancerade utredningar, visar rapporten från Svensk Djursjukvård.

– Digital rådgivning ett viktigt verktyg för att hålla djursjukvården tillgänglig och ekonomiskt hållbar, säger Patrik Olsson. Samtidigt ska alla skadade eller sjuka djur givetvis få den vård de behöver, men sättet att ge rätt vård kan variera.

Allvarligt skadade djur bör omedelbart tas till veterinärklinik för akutvård, medan mindre akuta fall kan vänta till nästa vardag. Djur med lindrigare besvär kan få egenvård i hemmet efter digital rådgivning av veterinär eller legitimerad djursjukskötare.

Vårdvägar för djurägare som söker digital rådgivning:

  • 33 % får råd om egenvård i hemmet av djursjukskötare.
  • 24 % kopplas vidare till ett digitalt möte med veterinär
  • 63 % får hemgångsråd för egenvård.
  • 21 % rekommenderas att boka tid hos veterinär.
  • 43 % rekommenderas att snarast åka till klinik för akutvård.


Tävling

IGP-SM för schäfer avgjord

Webbild liggande
Anna Persson 13 augusti, 2025 Uppdaterades 13 augusti, 2025 1 minuts läsning
Webbild liggande (2)

Foto: Pierre Wahlström


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.