Forskning

Vad säger hjärnstorleken om intelligensen?

Redaktionen 2 juni, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Organic Evolution har forskare undersökt storleken på hjärnan jämfört med kroppsstorleken bland olika hundraser.

Border collie anses ofta vara världens smartaste hund. Den är nästan dubbelt så stor som sällskapshunden king charles spaniel. Ändå har de nästan lika stora hjärnor. Studien visar också att många små hundar har väldigt stora hjärnor i förhållande till sina kroppar. Vad betyder det egentligen?

– Det är en väldigt intressant fråga som forskare har arbetat med länge. Det beror förmodligen på att människor känner sig väldigt intelligenta jämfört med andra djur, säger evolutionsbiologen Kjetil Lysne Voje, docent vid Naturhistoriska museet i Oslo, till forskning.no.

Men många djur har större hjärnor än oss. Så hur relaterar hjärnstorlek till intelligens?

– De flesta djurgrupper har ett starkt samband mellan kroppsstorlek och hjärnstorlek. En större kropp har en större yta. Det innebär att fler nerver ska organiseras från vilka hjärnan får information. För att bearbeta all information behöver ett stort djur också en stor hjärna.

Forskarna fann att när människor började tämja vargar, och de förvandlades till hundar, fick de mindre hjärnor. Vardagen blev lättare och mindre farlig. Men de fann också att moderna hundraser har fått tillbaka större hjärnor. Det finns i dagsläget ingen bra förklaring till detta, men det skulle kunna bero på all träning och allt vi förväntar oss att våra hundar ska kunna som gör att de behöver större hjärnor.

– Det är värt att komma ihåg att djurhjärnor är organ som har formats genom naturligt urval under miljontals år för att möta de utmaningar som arten upplever. Intelligens är inte nödvändigtvis direkt jämförbar från en art till en annan. Det en människa behöver för att föra sin art vidare till nästa generation är inte samma sak som det en hund behöver.

(Källa: forskning.no)

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.