Forskning

Vad säger hjärnstorleken om intelligensen?

Redaktionen 2 juni, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Organic Evolution har forskare undersökt storleken på hjärnan jämfört med kroppsstorleken bland olika hundraser.

Border collie anses ofta vara världens smartaste hund. Den är nästan dubbelt så stor som sällskapshunden king charles spaniel. Ändå har de nästan lika stora hjärnor. Studien visar också att många små hundar har väldigt stora hjärnor i förhållande till sina kroppar. Vad betyder det egentligen?

– Det är en väldigt intressant fråga som forskare har arbetat med länge. Det beror förmodligen på att människor känner sig väldigt intelligenta jämfört med andra djur, säger evolutionsbiologen Kjetil Lysne Voje, docent vid Naturhistoriska museet i Oslo, till forskning.no.

Men många djur har större hjärnor än oss. Så hur relaterar hjärnstorlek till intelligens?

– De flesta djurgrupper har ett starkt samband mellan kroppsstorlek och hjärnstorlek. En större kropp har en större yta. Det innebär att fler nerver ska organiseras från vilka hjärnan får information. För att bearbeta all information behöver ett stort djur också en stor hjärna.

Forskarna fann att när människor började tämja vargar, och de förvandlades till hundar, fick de mindre hjärnor. Vardagen blev lättare och mindre farlig. Men de fann också att moderna hundraser har fått tillbaka större hjärnor. Det finns i dagsläget ingen bra förklaring till detta, men det skulle kunna bero på all träning och allt vi förväntar oss att våra hundar ska kunna som gör att de behöver större hjärnor.

– Det är värt att komma ihåg att djurhjärnor är organ som har formats genom naturligt urval under miljontals år för att möta de utmaningar som arten upplever. Intelligens är inte nödvändigtvis direkt jämförbar från en art till en annan. Det en människa behöver för att föra sin art vidare till nästa generation är inte samma sak som det en hund behöver.

(Källa: forskning.no)

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...