Forskning

Vad säger hjärnstorleken om intelligensen?

Redaktionen 2 juni, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Organic Evolution har forskare undersökt storleken på hjärnan jämfört med kroppsstorleken bland olika hundraser.

Border collie anses ofta vara världens smartaste hund. Den är nästan dubbelt så stor som sällskapshunden king charles spaniel. Ändå har de nästan lika stora hjärnor. Studien visar också att många små hundar har väldigt stora hjärnor i förhållande till sina kroppar. Vad betyder det egentligen?

– Det är en väldigt intressant fråga som forskare har arbetat med länge. Det beror förmodligen på att människor känner sig väldigt intelligenta jämfört med andra djur, säger evolutionsbiologen Kjetil Lysne Voje, docent vid Naturhistoriska museet i Oslo, till forskning.no.

Men många djur har större hjärnor än oss. Så hur relaterar hjärnstorlek till intelligens?

– De flesta djurgrupper har ett starkt samband mellan kroppsstorlek och hjärnstorlek. En större kropp har en större yta. Det innebär att fler nerver ska organiseras från vilka hjärnan får information. För att bearbeta all information behöver ett stort djur också en stor hjärna.

Forskarna fann att när människor började tämja vargar, och de förvandlades till hundar, fick de mindre hjärnor. Vardagen blev lättare och mindre farlig. Men de fann också att moderna hundraser har fått tillbaka större hjärnor. Det finns i dagsläget ingen bra förklaring till detta, men det skulle kunna bero på all träning och allt vi förväntar oss att våra hundar ska kunna som gör att de behöver större hjärnor.

– Det är värt att komma ihåg att djurhjärnor är organ som har formats genom naturligt urval under miljontals år för att möta de utmaningar som arten upplever. Intelligens är inte nödvändigtvis direkt jämförbar från en art till en annan. Det en människa behöver för att föra sin art vidare till nästa generation är inte samma sak som det en hund behöver.

(Källa: forskning.no)

Avel & Hälsa

Dyrare djursjukvård hos de stora kedjorna

Veterinärvård kostar mer hos de stora kedjorna än hos fristående kliniker – och prishöjningarna sker snabbare. Resultaten väcker frågor om tillgång till djursjukvård och hur höga kostnader påverkar djurägare och djurvälfärd.

Redaktion 2 augusti, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 2 minuters läsning

Veterinärvården har blivit märkbart dyrare hos de stora kedjorna jämfört med fristående kliniker. Det visar en färsk studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskare kartlagt priserna på 37 olika behandlingar för hund, katt och häst under 2023 i både Sverige och Norge. Studien är den första i sitt slag och omfattar 771 kliniker, varav 502 är fristående.

Bakom studien står professor Agneta Egenvall, som tillsammans med kollegor från Norge och Kanada analyserat prisuppgifter från webbsidor och kundkvitton via prisjämförelsesajten vetpris.se. Resultaten visar att kedjekliniker som Anicura och Evidensia generellt hade högre priser än sina fristående motsvarigheter – och att de också höjde priserna mest under året.

Ökade mer än bland fristående kliniker

Exempelvis ökade priset för avlivning av hund med 20 % hos Anicura till ett genomsnitt på 151 euro, och med 25 % hos Evidensia till 217 euro. Motsvarande ökning hos de fristående klinikerna var endast 6 %, med ett genomsnittspris på 145 euro.

Studien visar också att faktorer som jourtjänst, djursjukhusstatus och längre öppettider bara delvis kan förklara prisskillnaderna. Kedjeklinikerna marknadsför sig ofta som högteknologiska och välinvesterade – men det verkar inte vara hela förklaringen till de högre kostnaderna.

En anmärkningsvärd observation i studien var den kraftiga prisökningen – hela 53 procent – hos den norska kedjan Dyrenes venn, som under året förvärvades av Evidensia. Detta stärker bilden av att bolagisering och ägarförändringar påverkar prisutvecklingen inom veterinärvården.

Påverkar djurvården negativt

Agneta Egenvall betonar att utvecklingen väcker oro för hur höga kostnader kan påverka djurvälfärden, särskilt för djurägare med begränsad ekonomi.

– Prisnivåerna har stigit snabbt. En viktig fråga är hur djurvälfärden påverkas om vissa djurägare inte längre har råd med vården, säger hon.

Forskargruppen planerar nu att utvidga sin kartläggning till fler europeiska länder, bland annat Storbritannien och Frankrike. Därefter kommer de undersöka hur prisnivåerna förändrats över de senaste 20 åren, i syfte att bättre förstå utvecklingen över tid.

Avel & Hälsa

Domarkonferenser lyfter viktiga frågor om mentaltest

Under årets domarkonferenser fick landets mentaltestdomare chansen att granska och lära av varandras bedömningar i detalj. Resultatet visade en glädjande samsyn i hur hundar bedöms, oavsett var i landet det sker.

Karin Wandrell 31 juli, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 5 minuters läsning

Under hösten och våren har ett trettiotal mentaltestdomare från olika delar av landet samlats i mindre grupper för att tillsammans diskutera bedömningar, syna testmoment och jämföra protokoll. För att fler ska kunna delta har konferenserna de senaste åren hållits regionalt, istället för vid en enda gemensam träff.

– Konferenserna är ett sätt att förstå hur domarna tänker, hur nära de ligger varandra i sina bedömningar och vilka fallgropar som finns, säger Bibbi Larsen, en av referensdomarna.

Varje träff inleddes med ett mentaltest (MT) där domarna tillsammans fick döma två hundar och diskutera...