Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Avel & Hälsa

Unga vuxnas livsstil gör husdjuren sjuka

Stillasittande, stressade och överviktiga – våra husdjur speglar våra levnadsvanor. En ny undersökning från Arken Zoo visar hur svenska husdjursägares livsstil – framför allt ungas – påverkar djuren negativt. Resultaten bekräftas av såväl veterinärer som Hundstallet, som upplever en nedåtgående spiral i djurens mående och uttrycker oro för husdjurens hälsa.

Redaktion
Redaktion 21 juni, 2025 Uppdaterades 26 juni, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Arken Zoo

I mars 2025 genomförde Arken Zoos veterinärtjänster en Novus-undersökning kring svenska husdjurs hälsa. Resultaten visar en tydlig koppling mellan ägarens livsstil och djurets välmående.

Bland annat uppger en fjärdedel av svenska hundägare att de rastar sin hund som mest en timme per dag och 18 procent säger att de har överviktiga djur. Cirka hälften av husdjursägarna anser sig själva vara överviktiga och två av tio motionerar inte alls.

– Resultaten är alarmerande, men tyvärr inte förvånande. Vi möter de här husdjuren varje dag och ser tydligt hur övervikten breder ut sig och mörkertalet sannolikt är stort. Ett överviktigt djur ses ofta som normalviktigt och ett normalviktigt djur kan uppfattas som mager, säger Per Bransell, legitimerad veterinär och specialist i hundens och kattens sjukdomar på Arken Zoo Veterinärklinik.

I dag skaffar många ett djur som ska passa in i ägarens livsstil i stället för att ägaren anpassar sig efter djuret. Att skaffa djur är ett åtagande varje dag, inte bara på helger och på semestern. De har naturliga behov och beteenden som måste få utlopp i stället för att ses som problem.

En fälla för husdjuren

Bland husdjursägare i åldern 18 till 34 uppger nästan en tredjedel (31 procent) att de rastar sin hund som mest en timme om dagen, och 23 procent svarar att deras husdjur är överviktiga.

Unga vuxnas skärmtid, stress och stillasittande är utmärkande faktorer som påverkar husdjuren:

– 42 procent beskriver sig själva som stressade och 24 procent säger att det smittar av sig på husdjuret. Åldersgruppens stressnivå ligger hela 29 procentenheter över det generella snittet. 

– 22 procent uppger att deras djur tittar på TV, smartphone eller surfplatta 1–4 timmar i veckan. 12 procentenheter över det generella snittet.

– 38 procent uppger att deras djur förändrat sitt beteende det senaste 12 månaderna. 11 procentenheter högre än snittet.

– Magproblem (32 procent) viktproblem (13 procent) stress (11 procent) och överaktivitet (5 procent) är problem som de unga husdjursägarna listat att deras djur haft de senaste 12 månaderna.

– 26 procent uppger att livet med husdjur inte riktigt är, eller inte är som de hade föreställt sig. Den vanligaste orsaken? Det tar mer tid – och kostar mer – än de räknat med.

Nedstämdhet och dålig hälsa

För Hundstallet är siffrorna helt i linje med det man ser där. Människor mår allt sämre och det har en direkt inverkan på djuren. Det har skett en tydlig ökning av hundar i både fysiskt och psykiskt sämre skick – ofta nedstämda, utan tillräcklig veterinärvård eller aktivering.

 – Det speglar en oroande kunskapsbrist kring hundars behov. Under 2024 har vi redan tagit emot över 20 procent fler hundar i behov av en andra chans och våra veterinärkostnader har ökat med 25 procent. Det här visar hur viktigt vårt arbete är – att ge varje hund den omsorg och trygghet de förtjänar, säger Johnny Kroneld, Kommunikation & Insamlingschef på Hundstallet.


Dela artikeln

Utbildning

Från stökig start till Årets utbildare

Eva Lundström, Kungsörs Brukshundklubb, är utsedd till Årets utbildare. En utmärkelse som bekräftar det många redan vet – hennes förmåga att få både hundar och människor att växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 5 augusti, 2025 Uppdaterades 4 augusti, 2025 5 minuters läsning
1

Foto: Privat


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Dyrare djursjukvård hos de stora kedjorna

Veterinärvård kostar mer hos de stora kedjorna än hos fristående kliniker – och prishöjningarna sker snabbare. Resultaten väcker frågor om tillgång till djursjukvård och hur höga kostnader påverkar djurägare och djurvälfärd.

Redaktion
Redaktion 2 augusti, 2025 Uppdaterades 4 juli, 2025 2 minuters läsning
Veterina¨r

Foto: Stock.adobe.com

Veterinärvården har blivit märkbart dyrare hos de stora kedjorna jämfört med fristående kliniker. Det visar en färsk studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskare kartlagt priserna på 37 olika behandlingar för hund, katt och häst under 2023 i både Sverige och Norge. Studien är den första i sitt slag och omfattar 771 kliniker, varav 502 är fristående.

Bakom studien står professor Agneta Egenvall, som tillsammans med kollegor från Norge och Kanada analyserat prisuppgifter från webbsidor och kundkvitton via prisjämförelsesajten vetpris.se. Resultaten visar att kedjekliniker som Anicura och Evidensia generellt hade högre priser än sina fristående motsvarigheter – och att de också höjde priserna mest under året.

Ökade mer än bland fristående kliniker

Exempelvis ökade priset för avlivning av hund med 20 % hos Anicura till ett genomsnitt på 151 euro, och med 25 % hos Evidensia till 217 euro. Motsvarande ökning hos de fristående klinikerna var endast 6 %, med ett genomsnittspris på 145 euro.

Studien visar också att faktorer som jourtjänst, djursjukhusstatus och längre öppettider bara delvis kan förklara prisskillnaderna. Kedjeklinikerna marknadsför sig ofta som högteknologiska och välinvesterade – men det verkar inte vara hela förklaringen till de högre kostnaderna.

En anmärkningsvärd observation i studien var den kraftiga prisökningen – hela 53 procent – hos den norska kedjan Dyrenes venn, som under året förvärvades av Evidensia. Detta stärker bilden av att bolagisering och ägarförändringar påverkar prisutvecklingen inom veterinärvården.

Påverkar djurvården negativt

Agneta Egenvall betonar att utvecklingen väcker oro för hur höga kostnader kan påverka djurvälfärden, särskilt för djurägare med begränsad ekonomi.

– Prisnivåerna har stigit snabbt. En viktig fråga är hur djurvälfärden påverkas om vissa djurägare inte längre har råd med vården, säger hon.

Forskargruppen planerar nu att utvidga sin kartläggning till fler europeiska länder, bland annat Storbritannien och Frankrike. Därefter kommer de undersöka hur prisnivåerna förändrats över de senaste 20 åren, i syfte att bättre förstå utvecklingen över tid.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.