Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Aktuellt & Nyheter

Många unga saknar tid för sina husdjur

Många unga vuxna ser sina husdjur som en av sina viktigaste relationer. Samtidigt visar en ny undersökning att djuren ofta lämnas ensamma stora delar av dagen. Veterinären Per Bransell varnar för att brist på tid, stress och skärmtid kan påverka djurens välmående.

Redaktion 28 juli, 2026 • 2 minuters läsning

Nästan fyra av tio unga vuxna föredrar husdjur framför barn, enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av Arken Zoo. Undersökningen visar också att många unga söker närhet och sällskap genom sina djur. Samtidigt uppger tre av tio hund- och kattägare i åldern 18–34 år att de själva känner sig ensamma.

Men tiden tillsammans med djuren verkar inte alltid räcka till. Hela 41 procent av de unga vuxna svarar att deras husdjur lämnas ensamma mer än fem timmar om dagen. Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet bland svenska hund- och kattägare.

– Det är återigen alarmerande siffror. Liksom i förra årets undersökning är det unga vuxna som har minst tid att tillgodose sina husdjurs behov. Att katter eller för den delen hundar klarar sig själva är en myt. De är i stort behov av rutiner, stimulans och social kontakt för att må bra, säger Per Bransell, legitimerad veterinär på Arken Zoos veterinärkliniker.

Lever under stress

Undersökningen visar också att 44 procent av de unga husdjursägarna upplever att de lever under stress. Trots det tror sju av tio inte att den egna stressen påverkar husdjuret. Samtidigt uppger nästan hälften att deras djur haft någon form av hälsoproblem under det senaste året.

En annan trend är att husdjuren i allt högre grad exponeras för skärmar. Nästan en tredjedel av de unga djurägarna uppger att deras husdjur tillbringar flera timmar framför en skärm varje vecka. Var tredje ung djurägare tror också att detta kan ha en negativ påverkan.

– Det är viktigt att fundera på hur ett husdjur passar in i ens vardag innan man skaffar ett, och hur man kan skapa tillräckligt med tid och aktivering i det dagliga livet, säger Per Bransell.

Små saker gör stor skillnad

Enligt honom behöver lösningarna inte vara komplicerade. Regelbundna rutiner, fysisk aktivitet, mental stimulans och tid tillsammans kan göra stor skillnad för djurens välmående.

– Det handlar inte om att förändra hela livet, utan om att göra små saker – regelbundet. Hälsokontroller, rådgivning och kurser kan bidra till att öka förståelsen för husdjurets behov och signaler, säger han.

Undersökningen bekräftar i stort resultaten från förra året. Stressnivåerna bland unga husdjursägare är fortsatt höga, samtidigt som flera av de beteenden som kan påverka djurens välfärd tycks bli allt vanligare.

Klubb/Medlem

"Hundträning ska vara roligt”

När Susanna Lönngren utsågs till Årets utbildare lyfte juryn fram hennes tydliga och individanpassade pedagogik. Själv säger hon att drivkraften alltid har varit densamma – att hjälpa hundar och människor att förstå varandra bättre och ha roligt tillsammans.

Karin Wandrell 25 juli, 2026 • 5 minuters läsning

När Susanna Lönngren, Stockholm Södra BK, nyligen utsågs till Årets utbildare var det just hennes syn på hundträning som juryn lyfte fram. Första gången hon kom i kontakt med Svenska Brukshundklubben var i början av 1990-talet, när bruks fortfarande dominerade verksamheten.

– Jag var ganska aktiv, men sedan kom livet och tre döttrar emellan. När de fyllde tio år fick alla en egen hund och gick självklart valpkurser så jag drogs snabbt in igen.

Runt 2006 började Susanna själv gå fler kurser och det var också då grunden till hennes egen utbildningsfilosofi började läggas.

– En av mina döttrar gick...