Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

1073658
Redaktionen 28 mars, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl. 

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

­– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)


Dela artikeln

Forskning

Hundar var kulturellt viktiga i förhistoriska samhällen

Hundar har haft en betydligt större betydelse i människans historia än att bara vara jakt- eller vaktdjur. Det visar arkeologisk forskning om relationen mellan människor och hundar i förhistoriska samhällen i Oceanien.

Redaktion
Redaktion 19 februari, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)

Foto: Stock.adobe

Bildtext: Forntida jägare med en hund har avbildats på en grottvägg.

I en ny vetenskaplig studie ställs frågan om hunden till och med kan ses som en kulturell ”artefakt” – ett levande spår av mänskliga relationer, migrationer och sociala strukturer.

Genom arkeologiska fynd av hundskelett, gravar och bosättningar har forskare kunnat följa hur hundar introducerades till öar i Stilla havet tillsammans med de första bosättarna. Hundarna följde med människor på långa sjöresor och etablerades i helt nya miljöer, där de levde nära människorna och anpassade sig efter lokala förutsättningar. Analyser av benmaterial visar att hundarna ofta delade samma livsrum och resurser som människor.

I flera fall har hundar begravts på ett sätt som tyder på att de haft en särskild social eller symbolisk betydelse. Det handlar inte om slaktrester eller avfall, utan om medvetna gravläggningar. Fynden pekar på att hundar i vissa samhällen hade en ställning som gick bortom det rent funktionella och i stället var en del av gemenskapen.

Hundens roll speglar samhället

Samtidigt visar forskningen att hundens roll kunde variera kraftigt mellan olika kulturer. I vissa områden kopplades hundar till status, ledarskap eller andliga föreställningar, medan de i andra sammanhang även kunde användas som föda när resurserna var begränsade. Det gemensamma är att hunden återkommer som en integrerad del av människors vardag och samhällsstruktur.

Forskarna menar att hundar därför är viktiga för att förstå hur förhistoriska samhällen fungerade. Hur hundar behandlades, vad de åt och var de levde speglar människans sätt att organisera sitt liv, sin ekonomi och sina relationer – både till djur och till varandra.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Golvmosaik från omkring 100 f.Kr. i House of the Tragic Poet i Pompeji. En kedjad hund och texten ”CAVE CANEM” – ”akta hunden” – som varnade besökare redan i entrén.

Forskningen ger ett längre tidsperspektiv på relationen mellan människa och hund. Den nära samlevnad som i dag ofta beskrivs i termer av familjemedlem och följeslagare har djupa historiska rötter. Bandet mellan människa och hund formades för tusentals år sedan, långt innan moderna hundraser, organiserad hundträning och dagens syn på hundhållning.

Källa: University of Otago


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Ungdomsläger får fler unga att stanna kvar i SBK

Gemensamma ungdomsläger, öppna träningar och ledarutbildning ska få fler unga att börja, och stanna kvar, inom Svenska Brukshundklubben. I Mellannorrlands distrikt samarbetar flera lokalklubbar för att göra hundträning och hundsport mer tillgänglig trots långa avstånd.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 17 februari, 2026 Uppdaterades 18 februari, 2026 5 minuters läsning
Webbild-16x9

Foto: Foto: Lena Funseth-Norberg


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.