Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

1073658
Redaktionen 28 mars, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl. 

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

­– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)


Dela artikeln

Hundsport

Studie: Hundsport får hundägare att röra sig ännu mer

Hundägare rör sig generellt mer än många andra, men hur stor roll spelar själva hundträningen? En ny studie visar att kvinnor som tränar och tävlar i hundsport är mer fysiskt aktiva än hundägare som bara har hunden som sällskap – men träningen verkar inte påverka relationen till hunden eller den upplevda livskvaliteten.

Redaktion
Redaktion 19 mars, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Att leva med hund innebär ofta mer vardagsmotion som dagliga promenader. Men många hundägare ägnar sig också åt olika hundsporter som agility, lydnad eller canicross. Forskare ville därför undersöka om deltagande i hundsport påverkar hundägarens fysiska aktivitet, relationen till hunden och den upplevda livskvaliteten.

Studien genomfördes som en webbenkät mellan augusti och december 2024 och riktade sig till kvinnliga hundägare över 18 år. Totalt deltog 138 personer. Av dem tränade och tävlade 66 regelbundet i hundsport, medan 72 hade hunden som sällskap utan organiserad träning eller tävling.

Deltagarna fick svara på frågor om bland annat sin relation till hunden, sin fysiska aktivitet och sin livskvalitet. Forskarna använde etablerade frågeformulär, bland annat Monash Dog Owner Relationship Scale (MDORS) för att mäta relationen mellan hund och ägare samt WHOQOL-BREF, Världshälsoorganisationens frågeformulär för att mäta livskvalitet.

Hundsport gav mer vardagsmotion 

De hundägare som tränade hundsport rapporterade tydligt mer fysisk aktivitet på måttlig nivå än gruppen som inte tränade. Resultatet var statistiskt signifikant, vilket tyder på att hundsport faktiskt bidrar till att öka mängden vardagsmotion.

I gruppen som tränade hundsport var agility den vanligaste aktiviteten, följt av lydnad och canicross. Många kombinerade flera olika grenar. Nästan hälften tränade en enda disciplin, medan drygt hälften ägnade sig åt två till fem olika hundsporter. Den genomsnittliga träningstiden låg på cirka 140 minuter per vecka, men varierade mellan en timme och sex timmar.

Trots att hundsport ökade aktivitetsnivån såg forskarna ingen tydlig skillnad mellan grupperna när det gällde relationen till hunden eller den upplevda livskvaliteten. Hundägare utan hundsport rapporterade lika stark relation till sina hundar och liknande livskvalitet som de som tränade aktivt.

Forskarna menar ändå att resultaten visar att hundsport kan vara ett enkelt sätt att få in mer fysisk aktivitet i vardagen. Samtidigt påpekar de att studien bygger på självrapporterade uppgifter från en enkät. För att få en mer exakt bild skulle framtida studier kunna mäta fysisk aktivitet direkt, till exempel med aktivitetsmätare.

Referens: GIMUNOVÁ, Marta a Gabriela KUKLOVÁ. Dog sports: the impact on dog-owner relationship, physical activity, and quality of life in women.


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Brukshundarna tog plats på Elmia Hund

Elmia Hund hade ett tydligt fokus på tjänstehundar och brukshundar. Uppvisningar, tävlingar, föredrag och prova-på-aktiviteter gav besökarna en inblick i allt från avancerad tjänstehundträning till olika former av aktiv hundsport. Svenska Brukshundklubben var medarrangör.

Webbild liggande
Anna Persson 17 mars, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande (1)

Foto: Anna Persson


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.