Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Forskning

Varg–hundhybrider hotar unik vargpopulation

Den sällsynta himalayavargen riskerar att förlora sin genetiska särprägel när allt fler herrelösa hundar parar sig med vilda vargar. Forskare varnar nu för att utvecklingen kan få allvarliga konsekvenser för en av världens mest unika vargpopulationer.

Redaktion 18 juni, 2026 • 2 minuters läsning

I de högt belägna områdena i Ladakh i norra Indien har forskare under flera år uppmärksammat ett växande problem. Herrelösa hundar, som blivit allt fler i takt med ökad befolkning, turism och tillgång till avfall, söker sig ut i vargarnas naturliga habitat. Där sker ibland parningar mellan hundar och himalayavargar, vilket leder till så kallade hybrider.

De lokala hybriderna kallas khipshang och är välkända bland herdar i området. En ny studie visar att fenomenet är betydligt vanligare än man tidigare trott. Forskarna menar att hybridiseringen riskerar att späda ut de genetiska egenskaper som gör himalayavargen unik.

Himalayavargen betraktas som en av världens äldsta och mest genetiskt särpräglade varglinjer. Den har utvecklats för att leva på extrema höjder med syrefattig luft och hårt klimat. Just dessa anpassningar riskerar att påverkas om hundgener blir allt vanligare i populationen.

Skapar nya utmaningar

Forskarna lyfter också fram att hybriderna kan skapa nya utmaningar i relationen mellan människor och rovdjur. Hund-varghybrider kan uppvisa andra beteenden än rena vargar och i vissa fall vara mindre skygga för människor. Det kan öka risken för konflikter med både boskapsägare och lokalbefolkning.

En viktig orsak till problemet är den växande populationen av herrelösa hundar. Hundarna lever ofta i anslutning till byar och soptippar där de har god tillgång till mat. Därifrån sprider de sig ut i landskapet och kommer i kontakt med vargarna.

Forskarna efterlyser nu åtgärder för att minska antalet herrelösa hundar och skydda den vilda vargpopulationen. De menar att situationen är ett tydligt exempel på hur mänsklig påverkan kan få oväntade konsekvenser för hotade djurarter och deras framtid.

– Om vi vill bevara himalayavargen måste vi också hantera de faktorer som driver hybridiseringen, säger forskarna bakom studien.

Läs hela studien här.

Krönika

Kvalitet eller kvantitet?

Vissa hundsportare jagar starter som om de vore samlarobjekt, medan andra planerar årets tävlingar med kirurgisk precision. Men handlar antalet tävlingar om hunden, föraren eller kanske om själva sporten? När agility möter lydnad blir skillnaderna tydligare än någonsin.

Kristin Avenmark 16 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Många som håller på med någon form av hundsport ägnar sig även åt konststycket att tävla. Anledningarna till tävlandet kan vara många, det kan vara för att ha ett tydligt mål, att få komma iväg och träffa andra entusiaster eller som någon form av destruktivt självplågeri som kostar pengar. Men hur är det egentligen, är antalet tävlingar per år baserat på individen själv eller kan det rent av vara beroende på vilken sport man valt att viga sitt liv åt?

För en agilitymänniska som jag är tävlingssäsongen 12 månader per år. Under vissa perioder är varje veckoslut uppbokat vilket innebär att det...