Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

hundträning

Beteendetester ger ledtrådar om framtidens sökhundar

En bra nos räcker inte för att bli en framgångsrik detektionshund. Även motivation, rädsla och förmågan att hantera olika situationer spelar roll. En ny studie undersöker hur beteendetester kan hjälpa till att identifiera hundar med rätt förutsättningar för arbetet.

Redaktion 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Att föda upp och utbilda hundar för att upptäcka exempelvis sprängämnen kräver stora resurser. Därför finns ett intresse av att tidigt kunna bedöma vilka individer som har förutsättningar att klara uppgiften.

I en ny studie undersökte forskare en standardiserad beteendebedömning av 241 hundar från ett avels- och träningsprogram för detektionshundar. Bedömningens användbarhet prövades också på en fristående grupp med ytterligare 67 hundar.

Motivation och rädsla hade betydelse

Flera beteenden hade samband med hundarnas senare resultat. Bland annat gav rädsla och motivation information om utfallet. Även aktivitets- och upphetsningsnivån spelade roll, men sambanden varierade med hundarnas ålder och var inte enkelt linjära.

Forskarna fann också att ett mindre urval av beteendemått kunde behålla en användbar förmåga att förutsäga resultaten. Det skulle kunna göra bedömningarna mer tidseffektiva.

Urvalet är en del av ett längre arbete

Vid Auburn University, där studiens forskare är verksamma, arbetar programmet Canine Performance Sciences med både avel, valputveckling och utbildning av detektionshundar.

Universitetet beskriver hur avelsdjuren genomgår beteendemässiga, fysiska och medicinska bedömningar. Under uppväxten får hundarna socialisering och träning där de lär sig att undersöka sin omgivning och söka efter belöningar.

Intresse för belöningar, vilja att fortsätta söka och förmåga att lära sig nya uppgifter är några av de egenskaper som programmet eftersträvar. Hundarna utvärderas vid flera tillfällen för att utbildningen ska kunna anpassas inför framtida arbete.

Måttlig träffsäkerhet

Den nya studien visar samtidigt begränsningarna med att förutsäga framtida lämplighet. När bedömningen användes på den fristående hundgruppen blev träffsäkerheten mer måttlig.

Resultaten ger stöd för beteendebedömning som ett verktyg vid urval, men visar också att en metod kan fungera olika väl i olika hundpopulationer.

Källor:

• Predictive accuracy and generalizability of a detection dog behavioral evaluation, Applied Animal Behaviour Science, publicerad online 20 oktober 2026.

• Canine Performance Sciences vid Auburn University.

Klubb/Medlem

”Distriktet finns till för klubbarna”

Vilken hjälp kan klubben få av distriktet? Gävleborgsdistriktets årliga klubbkonferens är tänkt att ge svar på den frågan. Genom kunskap och personliga möten vill man göra det lättare för klubbarna att be om stöd och hitta lösningar tillsammans.

Karin Wandrell 12 november, 2026 • 4 minuters läsning

Hur ska valberedningen arbeta? Vad gör man när hela styrelsen har hoppat av? Och var hittar klubben funktionärer när de egna resurserna inte räcker till? På Gävleborgsdistriktets klubbkonferens får klubbstyrelserna möjlighet att ställa frågor, dela erfarenheter och lära sig mer om vilket stöd som finns.

– Syftet är att stärka samarbetet mellan klubbarna och visa att vi finns där för deras skull. Klubbarna arbetar ofta mycket på egen hand, och det är inte alltid tydligt för dem vad vi kan hjälpa till med, säger Satu Saarisilta, ordförande i Gävleborgs distrikt.

Stöd i styrelsearbetet

Konfere...