Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Ny lag ska stoppa hundattacker i tid

Den nya lagen Hund under kontroll, som trädde i kraft 1 maj 2026, innebär ett tydligt skifte i synen på farliga hundar. I stället för att rikta in sig på vissa raser handlar lagstiftningen om att komma åt riskbeteenden – hos både hundar och ägare.

Redaktion 16 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Bakgrunden är en återkommande debatt om allvarliga hundattacker och ett regelverk som av många bedömts som för svagt. Myndigheter har i flera fall saknat möjligheter att ingripa i tid, innan en situation blivit akut.

Med den nya lagen får framför allt länsstyrelserna en starkare roll. Utökade befogenheter att kontrollera hundhållning, även i bostäder, gör att det går att fatta beslut snabbare än tidigare. Det innebär att tillsynen kan bli mer aktiv och mindre beroende av att något redan har hänt.

Lättare omhänderta hundar

En central förändring är att det blir lättare att omhänderta hundar som bedöms utgöra en risk. Det gäller till exempel om en hund visat aggressivt beteende eller om ägaren inte har kontroll över den. Besluten ska kunna tas tidigare i förloppet, innan en allvarlig incident inträffar.

Samtidigt skärps möjligheten att förbjuda personer att ha hund. Den som allvarligt brustit i sitt ansvar, använt hund som hot eller upprepade gånger misskött sin hundhållning kan få ett sådant förbud. Det kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare.

Även Polismyndigheten får en tydligare roll. I vissa fall kan polisen besluta om att en omhändertagen hund ska avlivas, om den bedöms vara farlig och andra lösningar inte är möjliga.

Arbeta mer förebyggande

Ett viktigt syfte med lagändringen är att arbeta mer förebyggande. I dag sker många ingripanden först efter att en allvarlig händelse redan inträffat. Med de nya reglerna ska myndigheter kunna agera redan vid tidiga varningssignaler.

Samtidigt innebär lagen ett tydligt ställningstagande i en fråga som länge varit omdiskuterad. Något rasförbud införs inte. I stället läggs ansvaret på hur hunden hålls, tränas och hanteras.

För hundägare innebär det i praktiken skärpta krav på kontroll och ansvar. För myndigheter innebär det större möjligheter, men också ett större ansvar, att bedöma risker och fatta beslut som kan få långtgående konsekvenser.

Aktuellt & Nyheter

Stark framtidstro på årets kongress

Efter några tuffa år präglades årets kongress av framtidstro, stabilare ekonomi och fokus på medlemsutveckling, ungdomssatsningar och bruksverksamhet.

Janna Myhre 14 maj, 2026 • Uppdaterades 18 maj, 2026 • 4 minuters läsning

Under helgen 9-10 maj 2026 genomfördes årets kongress på Radison Blu Arlandia Hotel. Kongressen är vårt centrala årsmöte och högst beslutande organ.

Efter några år präglade av ekonomiska svårigheter var det mycket stärkande att delta på årets kongress som genomfördes på ett lugnt och samstämmigt sätt och med stor framtidstro.

Ekonomin har fortsatt att stabiliseras och på kongressen redovisades ett överskott för hela koncernen på drygt 1,8 miljoner kronor. Föreningen har bättre styrning över de digitala systemen och en plan framåt för dessa även om en del problem kvarstår.

Medlemsutvecklingen...