Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

1073658
Redaktionen 28 mars, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl. 

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

­– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 7 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion
Redaktion 5 mars, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer
Regeringen bör
tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare –
för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation
Konsumentverket eller
annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare
om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och
tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag
En särskild utredare
bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande
djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda,
tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd
Det bör utredas om
särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande
djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.