Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Forskning

Veterinärfel lämnar starka känslomässiga spår

Fel och misstag inom djursjukvården påverkar inte bara djurens hälsa – de kan också få långvariga känslomässiga konsekvenser för djurägare.

Redaktion 12 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Veterinary Record, där forskare har undersökt hur hund- och kattägare upplever veterinärfel och hur dessa situationer hanteras.

Studien bygger på en enkät med 509 hund- och kattägare som uppgav att de någon gång varit med om ett fel i samband med veterinärvård. Det kunde handla om allt från felaktiga diagnoser och behandlingsbeslut till bristande kommunikation eller organisatoriska misstag. Många av deltagarna beskrev starka känslomässiga reaktioner, där besvikelse, ilska, sorg och frustration var vanligt förekommande.

Forskarna konstaterar att upplevelsen av ett veterinärfel ofta påverkar förtroendet för både den enskilda veterinären och djursjukvården i stort. Samtidigt visar resultaten att hur felet hanteras spelar stor roll för hur djurägaren upplever situationen i efterhand. Ägarna efterfrågade i hög grad öppenhet, tydliga förklaringar och att veterinären tar ansvar när något gått fel.

Kommunikation avgör förtroendet

En återkommande synpunkt i studien är vikten av personlig och respektfull kommunikation. Många djurägare menade att ett samtal ansikte mot ansikte, där veterinären visar empati och erkänner misstag, kan minska den känslomässiga belastningen – även när konsekvenserna för djuret varit allvarliga. Brist på information eller upplevd undvikande kommunikation riskerar däremot att förvärra situationen.

Forskarna pekar också på att veterinärfel inte alltid handlar om medicinska misstag i snäv bemärkelse. Även brister i informationsgivning, tidsbrist och otydliga rutiner kan uppfattas som fel av djurägaren och skapa oro och misstro. Studien lyfter därför behovet av bättre organisatoriskt stöd och kommunikation inom djursjukvården.

Sammantaget visar forskningen att transparens, ansvarstagande och tydlig kommunikation är avgörande för att bevara relationen mellan djurägare och veterinär när något går fel.

Källa: Expectations of dog and cat owners when dealing with veterinary errors and the emotional impact of such errors. Veterinary Record (British Veterinary Association).

Hälsa

Så länge lever hundar

Hur länge en hund lever beror på många faktorer som till exempel storlek, ras, genetik och livsstil. En ny forskningsartikel om hundars livslängd pekar på att den genomsnittliga förväntade livslängden för alla hundar ligger någonstans runt 10–13 år, men spridningen är stor.

Redaktion 10 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Små hundraser har ofta betydligt längre liv än större. Till exempel kan vissa små hundar, såsom chihuahuor, nå 15 år eller mer, medan större raser som grand danois ofta har en kortare total livslängd.

En rad studier bekräftar att storleken är en av de främsta faktorerna bakom skillnader i livslängd. Stora och jättestora hundar åldras snabbare och har ofta kortare förväntad livslängd än små hundar.

Dessutom visar data från vetenskapliga undersökningar att andra egenskaper, till exempel andelen hundar inom en ras som drabbas av sjukdomar som cancer eller hjärtproblem, också påverkar hur länge de lever.

Anpassa behoven efter ålder

Utöver kroppsstorlek påverkar faktorer som nutrition, motion, veterinärvård och miljö hur länge en hund kan förväntas leva. God kosthållning, regelbunden motion och rutinkontroller hos veterinär kan bidra till att förlänga både livslängd och livskvalitet.

Att förstå dessa skillnader är viktigt för hundägare – inte bara för att veta hur länge hunden sannolikt lever, utan också för att kunna anpassa vård, foder och träning efter hundens specifika behov genom livet.

Källa: How Long Do Dogs Live? Kinship (översikt av hundars livslängd baserat på forskning och veterinärinformation).

Fakta: Hur länge lever hundar?

Genomsnittlig livslängd	Cirka 10–13 år, men variationen mellan raser och individer är stor.
Små hundraser	Lever ofta längst. Många små raser kan bli 14–16 år eller äldre.
Stora hundraser	Har generellt kortare livslängd. Mycket stora raser lever ofta 6–10 år.
Viktiga faktorer	Storlek, genetik, ras, kost, motion, miljö och tillgång till veterinärvård.
Åldrande	Stora hundar åldras snabbare än små, vilket påverkar både livslängd och hälsa.
Vad kan ägaren göra?	Ge bra kost, regelbunden motion, förebyggande veterinärvård och anpassad omsorg genom livet.