Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Debatt

Är det rimligt att hanhundar gynnas med lättare vikter i bruks?

När vikten på den tunga apporten bestäms utifrån ras kan en liten tik få bära en betydligt större andel av sin kroppsvikt än en stor hane. I bruksreglerna för 2027 blir rasen ensam avgörande. Låt istället hundens egen vikt styra.

Berit Aronsson, Umeå Brukshundklubb 29 oktober, 2026 • 4 minuters läsning

Konsekvensen av att enbart använda ras för att avgöra vilken vikt hunden ska bära i munnen blir att hanhundarna generellt bär lättare vikter än tikarna i förhållande till sin kroppsvikt. I vissa fall bär hanhundar runt 8–9 procent av sin kroppsvikt medan tikar kan bära 20 procent av sin egen vikt.

Liknande skillnader kan uppstå mellan små och stora exemplar inom samma ras. Bilden visar en hane (stort exemplar) och en tik (litet exemplar) av samma ras, sheltie. Båda hundarna är vuxna och registrerade i SKK.

Enligt det nya regelverket för Bruks 2027 ska de bära samma vikt på tung apport om de ska...

Ledare

Tjänstehund behövs – nu måste vi bli fler

Våra tjänstehundar är en tillgång för Sveriges försvar och beredskap. Men vi utbildar för få. Nu behöver vi göra verksamheten mer känd och få fler att ta steget in.

Fredrik Bruno 27 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

I slutet av oktober fick en del av er en påminnelse via mejl och sms om att förnya medlemskapet – och jag hoppas att ni valde att stanna kvar i Svenska Brukshundklubben. Framöver blir det ett stående komplement till den traditionella aviseringen via post och Kivra. Det ska göra det enklare att förnya i tid och är ett konkret första steg i det arbete med att behålla fler medlemmar som jag skrev om i min förra ledare.

Hösten har präglats av intensivt arbete med budget och verksamhetsplanering inför nästa år. Det har varit intressant och givande att få se organisationens mål bli till konkreta...