Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Avel & Hälsa

Varför kliar sig hunden så mycket?

Allt fler hundar är allergiska – men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra och symtomfritt liv. Veterinär Kerstin Bergvall berättar om vanliga tecken på allergi, diagnos och behandling.

Karin Wandrell 23 december, 2025 • Uppdaterades 23 december, 2025 • 4 minuters läsning

Det blir allt vanligare med allergi bland hundar. Vanliga tecken är klåda, tuggande och slickande. Vissa hundar får också sår, rodnader eller återkommande öroninflammationer. De mest drabbade områdena är öron, tassar, ansikte, undersidan av kroppen och området runt svansen.

– En bra tumregel är att tänka: Skulle jag söka vård om jag kliade mig lika mycket som min hund gör? Är svaret ja, då bör även hunden få hjälp, säger Kerstin Bergvall, veterinär och specialist dermatologi hund och katt.

Vissa raser är särskilt utsatta, till exempel fransk bulldogg, staffordshire bullterrier och schäfer, och ärftlighetsgraden är hög. Vanliga allergener är pollen, damm- och förrådskvalster, mögel, ylle och andra djurarter. Vid foderallergier förekommer ofta korsreaktioner – en hund som är allergisk mot kyckling kan till exempel också reagera på fisk eller fläsk.

– De kliniska symtomen är desamma oavsett om allergin beror på ämnen i omgivningen eller på födoämnen. Däremot har vissa hundar med födoämnesallergi enbart mag-tarmproblem, säger Kerstin.

Bildtext: Allergiska besvär kan ge rodnader och sår.

Specialdiet och pricktester

En allergiutredning ser olika ut beroende på vad hundägaren vill uppnå. Vissa väljer att lindra symtomen med läkemedel, andra vill veta exakt vad hunden reagerar på.

– För hundar som har problem året om börjar vi alltid med en tio veckor lång dietutredning för att utesluta födoämnesallergi. Det finns visserligen snabbtester, men de är opålitliga, säger Kerstin.

Under dietutredningen får hunden äta specialkost. Om den blir symtomfri, men försämras igen när det gamla fodret återinförs tyder det på foderallergi.

Om hunden inte är foderallergisk, eller har både foder- och miljöallergi, går man vidare och undersöker vad i omgivningen den reagerar på. Det kan både göras via blodprov som mäter allergiantikroppar, eller genom pricktester som identifierar vilka specifika allergener som hunden reagerar på. Då finns möjligheten att behandla med allergivaccin, som lär immunförsvaret att känna igen allergenet som ofarligt. Något som minskar eller ibland helt tar bort behovet av läkemedel.

Vaccinet kan ges som injektioner under huden, via munnen eller i vissa fall direkt i en lymfknuta – det senare har visat sig ge något bättre effekt och en snabbare respons hos vissa patienter. Resultatet märks ofta först efter sex till tolv månader, och behandlingen fortsätter vanligen livet ut.

Öronproblem kan vara allergi

För hundägare som inte vill genomföra en fullständig allergiutredning finns det ändå goda möjligheter att lindra symtomen med läkemedel. Allergiska hundar har ofta torr hud och att stärka hudbarriären är centralt – dels för att minska klådan, dels för att förebygga infektioner. Regelbunden schamponering och användning av mousse eller sprayer stärker hudbarriären och förebygger infektioner.

– Något jag önskar att fler kände till är kopplingen mellan öronproblem och allergi. Återkommande öronbesvär kan faktiskt vara det första, och ibland enda, tecknet på allergi. Om det inte behandlas korrekt riskerar hunden att utveckla kroniska öronproblem och infektioner, vilket i förlängningen kan leda till nedsatt hörsel, säger Kerstin.

Det kommer hela tiden nya läkemedel och förbättrade vacciner och veterinärens uppgift är att hitta rätt behandling för varje individ.

– Vi behöver ta hänsyn till helheten – hundens övriga hälsa, eventuella samsjukligheter, och hur den reagerar på olika läkemedel. Därför bör alltid val av behandling göras i samråd med veterinär, avslutar Kerstin.

Fakta: Typer av
allergi hos hund

Typ av allergi	Beskrivning
Miljöallergi (atopisk dermatit)	Vanligast. Hunden reagerar på ämnen i omgivningen som pollen, damm- och förrådskvalster, mögel eller andra djur. Ger ofta klåda, hudirritation och öronproblem.
Foderallergi (födoämnesreaktion)	Orsakas av att immunförsvaret reagerar på vissa ingredienser i fodret, oftast animaliskt protein. Ger mag–tarmproblem och ibland hudbesvär.
Kontaktallergi	Ovanlig. Uppstår när huden kommer i direkt kontakt med ett allergiframkallande ämne, till exempel schampo, rengöringsmedel, plast eller gummi.

Fakta: Behandling
vid allergi hos hund

Behandling eller hjälpmedel	Beskrivning
Allergivaccination (immunoterapi)	Tränar immunförsvaret att tolerera allergenet. Ges som injektion, droppar i munnen eller i lymfknuta. Effekten syns efter 6–12 månader.
Läkemedel mot klåda och inflammation	Dämpar symtomen och förbättrar livskvaliteten. Dos och preparat väljs av veterinär.
Specialkost (elimineringsdiet)	Används vid misstänkt foderallergi. Hunden får specialfoder med hydrolyserat protein under 10 veckor.
Hudvård	Schampo, mousse eller sprayer som stärker hudbarriären och förebygger infektioner.
Öronvård	Regelbunden rengöring och förebyggande behandling minskar risken för kroniska öroninflammationer.
Miljöåtgärder	Håll rent från damm och kvalster, tvätta bäddar och skölj av hunden vid pollenallergi.

Hundsport

SAR utmanar både hund och förare

SAR (Search and Rescue) är en sport som kräver mod, samarbete och fullständig tillit. Tillsammans möter ekipaget utmaningar som liknar verkliga räddningsuppdrag.

Karin Wandrell 20 december, 2025 • Uppdaterades 20 december, 2025 • 5 minuters läsning

I påskas vann Svante Olausson från Lidköpings Brukshundklubb och hans golden retriever Roghöjdens Jochi Fraendi SM-guld i ytsök efter ett fantastiskt sök, som belönades med 194/200 poäng. Då räckte de 83 poängen i lydnaden till att säkra guldet.

– Det dyker alltid upp nya saker i SAR. Man kan aldrig vara helt säker på vad som väntar. Varje tävling har sina egna utmaningar, säger Svante som även är domare i alla tre grenar.

Att det blev just SAR var lite av en slump. Svante började på en räddningshundsutbildning, men bodde för långt bort för att uppfylla avståndskraven. Då hoppade han istället på...