Till huvudinnehållet

Har du tips och uppslag till nya artiklar? Kontakta redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

1073658
Redaktionen 28 mars, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl. 

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

­– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)


Dela artikeln

Forskning

Ny forskning kan minska skaderisken i agility

Agility ställer höga krav på hundens kropp, men fortfarande saknas mycket kunskap om hur olika hinder och moment påverkar rörelseapparaten. Nu ska en ny finsk forskningsstudie ge svar på några av de frågor som länge diskuterats inom sporten – med målet att minska skador och öka hundarnas välfärd.

Redaktion
Redaktion 13 augusti, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

Studien leds av veterinären och forskaren Anna Boström vid Veterinary Teaching Hospital i Helsingfors och finansieras med stöd från Agria och Svenska Kennelklubbens forskningsfond. Forskarna ska bland annat undersöka hur olika hopphöjder påverkar hundens landning och hur kroppen belastas vid A-hindret.

Tidigare undersökningar visar att omkring en tredjedel av alla agilityhundar någon gång drabbas av en sportrelaterad skada. Genom biomekaniska analyser hoppas forskarna få en bättre förståelse för vilka moment som innebär störst belastning och hur träning och banbyggnad kan utvecklas för att minska skaderisken.

– Vi hoppas att vår forskning ska öka kunskapen om hur agility påverkar hundens rörelseapparat. Förhoppningsvis kan studien bidra till nya riktlinjer och ökad medvetenhet kring hundars välfärd inom agilitysporten, säger Anna Boström.

Förbättra hundarnas välmående 

Forskarna betonar samtidigt att agility i grunden är en positiv aktivitet för många hundar.

– Agility kan ge hundar positiva upplevelser och öka deras välfärd, men sporten kan också innebära risk för skador. För att minska skaderisken och förbättra hundarnas välmående behöver vi mer kunskap om sportens krav på hundens kropp, säger Anna Boström.

Projektet bygger på redan insamlad data som nu analyseras av forskargruppen. Förutom olika hopphöjder ska man studera biomekaniken vid A-hindret, där hunden utsätts för stora krafter både vid upp- och nedfart. Det praktiska forskningsarbetet och dataanalysen leds av postdoktor Leena Inkilä.

Om forskningen visar att vissa hinder, hopphöjder eller rörelsemönster innebär en högre belastning än andra kan den kunskapen användas för att utveckla träning, tävlingsregler och banutformning.

Målet är att hundarna ska kunna utöva sporten med så liten skaderisk som möjligt och samtidigt behålla den glädje och arbetslust som gjort agility till en av världens mest populära hundsporter.


Dela artikeln

Hundsport

Rat Games väcker jaktinstinkten

En bana av halmbalar, några plaströr och en hund som får använda både nos och kropp för att hitta de gömda råttorna. Rat Games är en relativt ny hundsport i Sverige där nosarbete, problemlösning och naturliga instinkter står i centrum.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 11 augusti, 2026 5 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Kan det ligga en råtta i röret eller är det bara strö? Thomas Holmedal

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.