Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

1073658
Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl. 

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

­– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)


Dela artikeln

Djurägare tvekar inför AI som hälsorådgivare

AI kan snabbt ge svar på frågor om hundens hälsa, men svenska djurägare är fortfarande försiktiga. Nästan åtta av tio hund- och kattägare använder inte AI för att söka information eller få hälsoråd om sitt djur. Risken för felaktiga svar är den främsta orsaken.

Redaktion
Redaktion 3 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (7)
Adobe.stock

I en Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Agria, uppger bara 6 procent av hund- och kattägarna att de regelbundet använder AI för att skaffa sig kunskap om djurets hälsa. Bland dem som avstår är oron för felbedömningar störst. 77 procent anger det som en anledning, medan 55 procent menar att AI inte kan uppfatta djurets känslomässiga signaler.

– AI kan vara en bra kanal men det gäller att ställa rätt frågor och använda sitt eget sunda förnuft, säger Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria.

AI kan enligt Agria framför allt fungera som ett komplement när det gäller mer allmänna och förebyggande frågor, exempelvis om hundens hull och motion, kloklippning eller enklare frågor om foder. Däremot kan ett svar bli missvisande om viktig information saknas, till exempel om tidigare sjukdomar, medicinering eller allergier.

Forskning visar både möjligheter och brister 

Även veterinärmedicinsk forskning pekar på att dagens AI-modeller kan vara användbara, men att resultaten varierar beroende på vilken uppgift de får.

I en studie från 2026 fick flera stora språkmodeller svara på vanliga frågor från djurägare om tandhälsa hos hund och katt. Svaren låg i flera fall nära veterinärernas, men forskarna hittade också kliniskt betydelsefulla felaktigheter. Slutsatsen var att AI kan fungera som stöd för information till djurägare, men att veterinärmedicinsk expertis fortfarande behövs för att kontrollera innehållet.

Liknande resultat har setts när AI har fått bedöma bilder av hundars munhålor. I en annan studie från 2026 var veterinärer bättre än samtliga testade AI-modeller på att identifiera olika kliniska tecken. Forskarna bedömde därför att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas självständigt vid diagnostik.

Webbild liggande (8)
Snart kanske AI sköter diagnostiken självständigt.Adobe.stock

Samtidigt finns områden där tekniken visar potential. I en studie av akuta fall hos hund kunde ChatGPT identifiera 80–90 procent av de allvarligaste fallen. Problemet var det motsatta för lindrigare besvär: omkring 60 procent av de icke akuta fallen bedömdes som mer brådskande än de egentligen var. När AI kombinerades med bedömningar från djursjukvårdspersonal ökade däremot förmågan att hitta de mest akuta fallen.

Ska stödja – inte ersätta veterinären 

Den brittiska veterinärorganisationen British Veterinary Association, BVA, tog i början av 2026 fram särskilda principer för användningen av AI inom veterinärmedicin. Organisationens utgångspunkt är att tekniken ska användas för att stödja veterinärens arbete, inte ersätta den. BVA betonar också att AI-verktyg behöver granskas och valideras för de situationer där de ska användas.

De svenska djurägarna tycks göra ungefär samma skillnad. Trots tveksamheten inför att själva fråga AI om djurets hälsa är inställningen mer positiv till att tekniken används inom djursjukvården. Nästan var tredje hund- och kattägare i Agrias undersökning tycker att det är en bra idé, medan ungefär lika många är tveksamma.

Vid tydliga symtom på sjukdom eller skada rekommenderar Agria fortfarande kontakt med djursjukvården.

– Om djuret visar allvarliga tecken på sjukdom eller skada skulle jag självklart hellre vilja prata direkt med professionell djursjukvårdspersonal. Men för skadeförebyggande åtgärder och löpande kunskapsbyggande kan AI vara en enkel och lättillgänglig kanal, säger Monica Tuvelid.


Dela artikeln

Brottsbekämparen Sid är Årets polishund

Utmärkelsen Årets polishund tilldelas i år den tyska schäferhunden Försvarsmaktens Sid. Han fångar inte bara brottslingar och hittar vapen i Polisregion Stockholm, han har sannolikt även räddat livet på sin förare Jesper Wretman.

Redaktion
Redaktion 31 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande
Årets polishund 2026 Sid arbetar tillsammans med sin förare Jesper Wretman i Polisregion Stockholm. Måns Engelbrektsson.

Sid är snart 4,5 år gammal och har varit i tjänst sedan maj 2024. Han är uppfödd hos Försvarsmakten och kom via fodervärd till Jesper Wretman när han var 18 månader gammal. Utbildningen gick fort och Sid har sedan dess nosat upp en hel del brottslingar som inte alls velat åka fast.

Som den gången när Jesper spårade en flyende person ut på ett fält och under den påföljande brottningsmatchen ramlade baklänges ned i ett ganska djupt vattendrag. Om Sid inte fått bort personen så att Jesper kunde få upp huvudet ur vattnet, hade det kunnat sluta riktigt illa.

– Det var ren och skär panik. När trycket från personens arm lättade och jag fick upp huvudet ovanför vattenytan kunde jag se att anledningen var att Sid gått till angrepp, berättar Jesper.

Älskar att jobba 

På fritiden kopplar Sid av helt från jobbet, men så fort han sätter sig i tjänstebilen blir han en annan hund. Sids arbetsvilja har bland annat fått fast gärningsmannen bakom en sprängning vid ett hus i Södertälje. Han hittade även de telefoner och andra saker gärningsmannen slängt ifrån sig under flykten.

Webbild liggande (2)
Sid räddade livet på husse.Måns Engelbrektsson

I samband med en misstänkt skjutning hittades två misstänkta personer, men inget vapen. Jesper och Sid stannade envist kvar och sökte. Två timmar senare hittade Sid vapnet och patrullerna fick kallas tillbaka. Gärningsmannen dömdes till fängelse.

– Sid kändes redan från början som en given polishund. Han har energin, viljan att jobba och en naturlig fallenhet för jobbet. Så fort vi började träna att spåra kunde han det, det gick direkt att skicka på sök och han tycker att allt är roligt. Det är också enkelt att dressera honom, säger Jesper om sin fyrbenta kollega.

Glad och överraskad 

Utmärkelsen Årets polishund har delats ut i samarbete mellan Polismyndigheten och Svenska Kennelklubben sedan 1988. Den uppmärksammar polishundens ovärderliga arbete som utbildad tjänstehund och är även ett erkännande för hundföraren, som lägger ned ett enormt arbete både på jobbet och privat.

– Jag visste inte att Sid var nominerad så jag blev jättechockad och jätteglad. Man känner en väldig stolthet när man har lagt ned så mycket tid som alla hundförare gör och ser att det fungerar så väl att man blir utsedd till Årets polishund, det är extremt stort, säger Jesper Wretman.

Webbild liggande (1)
I januari är dags för prisutdelning på MyDog.Måns Engelbrektsson

Delas ut i Göteborg

I år delas utmärkelsen Årets polishund ut på MyDog i Göteborg i januari 2027. Förutom Sid kommer även Årets narkotikasökhund, Årets tjänstehund och Årets bragdhund att få sina utmärkelser vid samma tillfälle. Föraren till Årets polishund får ett resestipendium och hunden får en stor fin rosett, ett vackert diplom, hundfoder från Royal Canin som motsvarar sex månaders förbrukning samt en skön bädd från Bia Bed.

Juryn för Årets polishund består av Hampus Nygårds, Polismyndigheten, Johan Petersson från Polisens Hundförarförbund och Fredrik Steen, Svenska Kennelklubben.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.