Aktuellt & Nyheter

Ukrainaflyktingars hundar isoleras av smittskyddsskäl

Redaktionen 28 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Jordbruksverket uppskattar att fem till tio procent av Ukrainaflyktingarna har med sig sina hundar. Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har Jordbruksverket gjort bedömningen att några av hundarna måste isoleras av smittskyddsskäl.

Jordbruksverket har utlyst force majeure för hundar som kommer med Ukrainaflyktingar. Det innebär bland annat att ägarna slipper kravet på att föranmäla djurets ankomst till Sverige. Men varje hundägare måste anmäla sitt djur till tullen.

Om hunden inte uppfyller de krav som finns om pass och chippning, rabiesintyg och intyg om titertest (som mäter antikroppar mot rabies) kontaktas Jordbruksverket. I vanliga fall kan hundar som inte har alla papper i ordning avlivas.

– Vi väger in att hunden betyder oerhört mycket för dem som flyr. I normalfallet har vi både avvisning och avlivning som åtgärder att tillgå, men det är inte rimligt att avliva djur på löpande band för att matte eller husse inte har hunnit samla ihop hundens papper inför flykten, säger Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Eftersom Ukraina är ett högriskland för rabies har verket upphandlat 50 isoleringsplatser för både hundar och katter på en anläggning i skånska Örkelljunga. Varje använd plats kostar 500 kronor per dygn. Hunden isoleras under cirka fyra månader vilket kostar 61 000 kronor som staten betalar.

Karl Ståhl är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt med ansvar för frågor rörande epizootier (allvarliga smittsamma djursjukdomar som vanligtvis inte finns i Sverige) och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur.

– Vi har inte sett någon ökning ännu, varken vad gäller rabiesmisstankar eller på ärenden som gäller illegalt införda hundar, säger Karl Ståhl.

Jordbruksverket har också en ambition att fånga upp de djur som kommit in i Sverige utan att ha kontrollerats av tullen. Därför har informationsmaterial och blanketter, författade på flera olika språk, tagits fram. De kan användas av veterinärer och andra som möter människor på flykt med sällskapsdjur.

(Källa: TT)

Småland Ungdom lockar unga till klubbarna

Med läger, prova-på-aktiviteter och fokus på gemenskap vill Småland Ungdom få fler att upptäcka hundsport. Initiativet har redan gett ringar på vattnet – och väckt intresse för allt från agility till patrullhund.

Karin Wandrell 21 maj, 2026 • 5 minuters läsning

Bildtext: Anna Jönsson med border collien Blake, 3 år, tränar patrull/spår.

För att få fler unga att hitta till brukshundklubbarna har Smålandsdistriktet startat Småland Ungdom som riktar sig till 7–25-åringar.

– Syftet är att ungdomarna ska känna att de vågar testa nya saker. Att det inte hela tiden finns någon vuxen eller förälder som säger: ”Nu gjorde du fel” eller ”Nu skulle du ha gjort så här i stället.” Vi vill att de ska få växa i sig själva. Det är vårt mål, säger Anne-Lie Andersson från Jönköpings Brukshundklubb, sammankallande i Småland Ungdom.

Foto: Lova Krans

Bildtext: Vanes...

Avel & Hälsa

Vet du när din hund har ont?

Smärta är oftast osynlig. Akut smärta kan vara lättare att upptäcka, men kronisk smärta kan ett djur leva med i månader eller år utan tydliga tecken. Veterinär Camilla Bentsen uppmanar ägare att vara uppmärksamma på små förändringar.

Redaktion 19 maj, 2026 • Uppdaterades 21 maj, 2026 • 2 minuters läsning

En hund som haltar eller en katt som skriker är tydliga tecken på smärta. Men i de flesta fall är symtomen mycket mer subtila. Djurägarens observationer hemma är därför avgörande för att upptäcka dolda besvär innan de blir kroniska och allvarliga. Camilla Bentsen, veterinär på Boehringer Ingelheim, har mött många oroliga djurägare och frustrerade djur

– Djur har en överlevnadsinstinkt som gör att de döljer svaghet och smärta. Som ägare måste man därför lära sig att se små förändringar i beteendet, eftersom det ofta är det första, och ibland enda tecknet på att något är fel, säger Camilla Bentsen.

Med rätt behandling och enkla anpassningar hemma, som en ramp upp till bilen, kan livskvaliten förbättras avsevärt.

– Vi skulle aldrig acceptera att en äldre människa lever med smärta varje dag utan hjälp, och samma sak gäller djur. Det är vanligt att djur som får behandling blir «unga igen». En årlig hälsokontroll hos veterinären är den bästa investeringen du kan göra för ditt djurs livskvalitet – oavsett ålder, säger Camilla Bentsen.

Fyra myter att slå hål på

”Jag vet när mitt husdjur har ont”

Smärta hos en hund kan visa sig som mindre lust att gå på promenad, svårigheter att hoppa in i bilen, eller att den blir mer irriterad. Det är en vanlig missuppfattning att djur som inte piper inte har ont. Ser du små förändringar hos ditt djur, skriv ner dem eller filma djuret i vardagssituationer. Det ger veterinären ovärderlig information.

”Det spelar ingen roll hur eller när jag ger smärtstillande”

Rätt dos, rätt intervall och korrekt administrering är avgörande för både effekt och säkerhet. Det är viktigt att noggrant följa veterinärens instruktioner.

Överdosering och felaktig användning, till exempel att ge medicinen oftare än ordinerat eller att öka dosen för att djuret verkar ha extra ont en dag, kan öka risken för biverkningar. För tidigt avslutad behandling och överhoppade doser gör också att effekten försämras. För vissa smärtstillande mediciner kan det också spela roll om medicinen ges med eller utan mat, eftersom det kan påverka både upptag och verkan.

”Man kan ge mänsklig medicin till djur”

Var försiktig med att ge mänsklig medicin till djur. Paracetamol, ibuprofen och andra humanpreparat kan vara livshotande, särskilt för katter. Kontakta alltid veterinär innan du ger någon form av mänsklig medicin.

”Smärta är en naturlig del av åldrandet”

Att åldras i sig gör inte ont, men åldersrelaterade sjukdomar som artros, även känt som ledgångsreumatism, gör det. Artros är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta hos äldre hundar och katter. Stela leder och minskad rörlighet är tecken på en sjukdom som kan, och bör, behandlas.