Aktuellt & Nyheter

The Royal Kennel Club stöttar Cavalierprojektet

Redaktionen 20 december, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Svenska Kennelklubben (SKK) och Cavaliersällskapet får stöttning av The Royal Kennel Club för det pågående inkorsningsprojektet. Allt för att stärka hälsan inom hundrasen cavalier king charles spaniel.

Efter en noggrann granskning av projektplanen gjord av den brittiska kennelklubbens experter inom genetik och hälsoscreening samt av klubbens styrelse, önskar The Royal Kennel Club SKK och Cavaliersällskapet lycka till med projektet. Den brittiska kennelklubben skriver även att klubben generellt är för initiativ som förbättrar hälsan hos rashundar.

Cavaliersällskapet, som är en specialklubb (inom SKK, fick sitt inkorsningsprojekt godkänt av SKKs styrelse i juni 2023. SKK valde av artighetsskäl att skriva till sin brittiska motsvarighet för att undersöka klubbens inställning.

– Det är naturligtvis oerhört glädjande att vi som kennelklubbar har en samsyn när det gäller vikten av hundars goda hälsa. SKK-organisationen har sedan ett år tillbaka antagit en programförklaring som sätter hälsan i främsta rummet i allt vi gör. Cavaliersällskapets projekt är ett ypperligt exempel på det, säger Britt-Marie Dornell, ordförande i Svenska Kennelklubben.

Inkorsningsprojektet syfte är att komma till rätta med två sjukdomar, hjärtsjukdomen myxomatous mitral valve disease och den neurologiska sjukdomen syringomyeli. I maj i år ingicks även ett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet kring genetisk variation som syftar till att identifiera sjukdomsorsakande gener.

De första föräldrahundarna och valparna som fötts i projektet lämnar blod för att forskarna ska kunna kartlägga deras arvsmassa. Hittills har nio kullar fötts inom projektet.

– Jag är väldigt glad över det här beskedet. Hela projektet är ett exempel på hur lättarbetad en fråga blir när alla samarbetar. Det är ett frivilligt projekt, men engagemanget bland våra uppfödare är stort och vi har jobbat tillsammans. Genom klubbens samarbete med SKK och SLU har också frågan hela tiden kunnat drivas framåt, säger Kari Sundqvist, ordförande i Cavaliersällskapet.

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.