Testa specialsökmomenten!

Redaktion 1 februari, 2019 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Kongressen 2017 uppdro åt förbundsstyrelsen att arbeta för att införa specialsök inom Svenska Brukshundklubben. Arbetet har kommit en bra bit på väg – och nu är det dags för fler att vara med och pröva metoderna!

För att inte konkurrera med redan existerande Nose Work började man med att låta en arbetsgrupp utreda förutsättningarna. Detta redovisades till förbundsstyrelsen i början av 2018 och i samband med kongressen i maj kunde den nya projektgruppen för specialsök dra igång sitt arbete.

– Det är viktigt att vårt prov inte blir för likt Nose Work. Vi vill inte skapa konkurrens mellan grenarna. Nose Work är utformat som en tävlingsform, medan vi valt en väg med prov som är mer tjänstehundinriktade, säger Ola Folkesson, sammankallande för specialsökgruppen.

Nu har projektgruppen just precis presenterat två olika moment, som man hoppas att klubbarna runt om i landet ska börja träna på och hjälpa till att utvärdera.

– Det ena handlar om terrängsök, att kunna söka av ett markområde. Det andra är godssök, sök av föremål. Vi har beskrivit momenten men utan att gå in på detaljnivå. Det är här vi vill ha hjälp från klubbar och aktiva med att få svar på hur de fungerar, säger Ola.

Försöksverksamhet av olika slag är tänkt att löpa hela året för att man under 2020 och 2021 ska kunna genomföra inofficiella prov. Därefter blir det att hantera synpunkter och att revidera regelverket.

Detta ska sedan godkännas av Svenska Kennelklubben innan man enligt plan ska kunna börja genomföra officiella prov 2022.

Men redan nu står det klart att intresset är stort ute i landet.

– Vi ser redan nu att efterfrågan ökar och att många tycker att det här är intressant, säger Ola.

Även om inriktningen mot tjänstehund är tydlig är tanken att specialsök ska bli en attraktiv träningsform för alla hundägare. Provet ska också bidra till avelsarbetet genom att arbetsförmågan utvärderas.

Projektgruppen har valt röd Kong Classic som träningsämne (etikett) – alltså det som hunden ska leta efter – och av det enkla skälet att det är det träningsämne som är vanligast inom tjänstehundsverksamhet med specialsök både i Sverige och internationellt.

Förutom Ola Folkesson ingår Peder Nimrodsson, Susanne Kihl, Maria Lundin, Dag Brück och Janna Myhre i projektgruppen.

TERRÄNGSÖK
Exempel på sökområden: Skogsområden, parker, tomter, annan relativt öppen yta (urban miljö?).

Frågor att besvara:

■ Ska etiketten vara helt dold? I så fall, hur löser man det? Grävs den ner kan hunden gå på markförändringen.

■ Ska gömman alltid vara i/på marken? Eller kan den ligga på föremål högre upp?

■ Typ av område?

■ Storlek på etiketten?

■ Antal gömmor i ett område?

■ Markeringssätt på hundarna?

■ Lös hund eller i lina?

■ Vallning av området?

■ Ska föraren gå med in på området?

■ Söktid?

■ Hur ökar vi svårighetsgraden mellan olika klasser?

GODSSÖK
Sökobjekt: Bland annat resväskor, flyttlådor, väskor/trunkar, EU-pallar med gods på eller möbler som bord eller soffa.
Sökområdet: Öppen yta, utan väggar som avskärmar. Utomhus eller inomhus.

Frågor att besvara:

■ Vilken mängd och liggtid krävs för att doftbilden ska nå ut?

■ Hur svårt kan vi gömma? (Högt, lågt, djupt, förslutningsgrad i respektive klass.)

■ Lös och/eller kopplad hund?

■ Söktid i olika klasser?

■ Avstånd mellan två gömmor?

Läs den fullständiga beskrivningen och lämna dina synpunkter här.

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion 5 mars, 2026 • 4 minuters läsning

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer	Regeringen bör tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare – för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation	Konsumentverket eller annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag	En särskild utredare bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd	Det bör utredas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.