Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Krönika

Ta leken på allvar

Att leka är roligt, det tycker människor likaväl som hundar. Särskilt då barn och valpar, men våra arter tillhör båda de som gärna fortsätter att leka långt upp i åren. Och vi är inte ensamma. Faktum är att lek förekommer hos nästan alla ryggradsdjur och till och med hos vissa insekter, som humlor och bananflugor.

Per Jensen
Per Jensen 5 maj, 2026 • Uppdaterades 20 maj, 2026 • 4 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Stock.adobe

Trots att det är så utbrett saknar forskningen en bra förklaring till varför djur leker. Ett sådant här beteende, som överlevt miljoner års evolution, måste helt enkelt ge någon eller några viktiga fördelar i det långa loppet.

Enligt vissa teorier är leken ett sätt att stärka muskler och förbättra koordinationen, vilket kan underlätta för den vuxna hunden när den springer och jagar. Andra tänker sig att leken gynnar den kognitiva utvecklingen, så att hunden blir bättre på att bedöma olika situationer den kan tänkas hamna i under livet.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

En annan teori går ut på att leken är ett sätt att stärka sociala relationer. Eftersom hunden ofta försätter sig i sårbara situationer när den leker, till exempel brottas och rullar över på rygg, eller låter sig jagas och bli biten av lekkamraterna, kan det leda till att förhållandet till andra blir mer tillitsfullt. Genom leken lär sig hunden att lita på andra. Men hundar leker ju inte bara med varandra, de ger sig gärna i lag med människor också.

Fem minuters lek gör skillnad 

Hundar och människor är det enda kända exemplet på att individer från två olika arter ägnar sig åt gemensam lustfylld lek. I en undersökning från vår egen forskningsgrupp vid Linköpings universitet fick nästan 3 000 hundägare fylla i en enkät som kartlade relationerna till deras hundar och dessutom hur mycket de lekte med dem. Det visade sig att de som lekte mer med sina fyrbenta kompisar rapporterade bättre relationer.

I samma studie delades sedan omkring 400 hundägare in i tre olika grupper: en som under fyra veckor lekte fem minuter extra varje dag med sin hund, en som i stället ägnade fem minuter åt träning och en grupp som inte gjorde något särskilt. Lekgruppen hade en betydligt bättre upplevd emotionell relation till hunden efter studien, vilket inte var fallet för någon av de två andra grupperna.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Att leka tillsammans stärker relationen.

Resultaten ger alltså stöd för teorin att en av lekens funktioner är att stärka sociala relationer. Det unika är såklart att det här handlar om förhållanden mellan två helt olika arter, sammanflätade av minst 20 000 års gemensam utveckling. Ett enkelt och praktiskt tips till alla hundägare är därför att ägna en liten stund varje dag åt att leka – så lite som fem minuter gör skillnad.

Lek eller allvar – så skiljer man dem åt 

Det finns mycket mer att säga om lekbeteendet. Hur vet man ens att hunden leker? Vad är definitionen på lek? För de flesta hundägare är det nog helt uppenbart, men hur ska man på ett objektivt sätt definiera lek så att man kan skilja det från andra, allvarligt menade handlingar? Forskare har utvecklat ett antal kriterier som kan hjälpa på vägen.

För det första består lek vanligtvis av fragmenterade och uppblandade ”allvarliga” beteenden. Exempelvis kan en kort stunds brottning (som ser ut som aggression) följas av lite jakt som direkt övergår i att gräva eller tugga på en pinne. Vidare förekommer lek bara i situationer där hunden är avslappnad och frisk. Men frågan är hur andra hundar förstår att det som pågår inte är allvar.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Vill du leka med mig?

Svaret är att lek oftast föregås av en slags beteenden som kallas ”lekmarkörer”. Hos hundar är det mest kända den så kallade lekbugningen, där den som bjuder in bugar djupt med frambenen sträckta efter marken medan bakkroppen pekar rakt upp. Om inviten tas emot väl kan motparten svara med samma beteende och sedan är det bara att sätta i gång.

Lekens hemliga språk 

Lekmarkörer fungerar som en slags ”signaler om signalerna”. Det som sägs är i princip: ”allt vi gör från och med nu är på skoj, även om vi låter som vi vill slita varandra i stycken”. Inom etologin kallas sådana handlingar för ”metasignaler”.

Andra exempel på lekmarkörer som ofta förekommer när leken väl pågår är ”lekansiktet”, en brett leende mun och framåtvända öron, eller det så kallade ”hundskrattet”. Det är ett läte som nästan bara används i leksituationer och påminner om ett luftigt skall där stämbanden inte är aktiverade. Resultatet blir något som låter som ett flämtande skratt.

Webbild liggande (kopia)
Foto: Stock.adobe

Man har också funnit att en stunds lek med ägaren kan göra underverk för inlärning och minne. I studier har man sett att hundar som fått ägna sig åt en halvtimmes lek efter att ett träningspass är slut minns sina färdigheter betydligt bättre än sådana som i stället fått vila sig lika lång tid. Effekten sitter i minst i ett år efter träningspasset.

Det finns alltså många goda skäl till att leka mer med sin hund. Lyckligtvis är det ingen större uppoffring. De flesta av oss tycker ju, precis som våra hundar, att lek är något av det roligaste som finns. Att det stärker vår relation och gynnar träningen är väl bara en bonus.


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Brottsbekämparen Sid är Årets polishund

Utmärkelsen Årets polishund tilldelas i år den tyska schäferhunden Försvarsmaktens Sid. Han fångar inte bara brottslingar och hittar vapen i Polisregion Stockholm, han har sannolikt även räddat livet på sin förare Jesper Wretman.

Redaktion
Redaktion 31 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande
Årets polishund 2026 Sid arbetar tillsammans med sin förare Jesper Wretman i Polisregion Stockholm. Måns Engelbrektsson.

Sid är snart 4,5 år gammal och har varit i tjänst sedan maj 2024. Han är uppfödd hos Försvarsmakten och kom via fodervärd till Jesper Wretman när han var 18 månader gammal. Utbildningen gick fort och Sid har sedan dess nosat upp en hel del brottslingar som inte alls velat åka fast.

Som den gången när Jesper spårade en flyende person ut på ett fält och under den påföljande brottningsmatchen ramlade baklänges ned i ett ganska djupt vattendrag. Om Sid inte fått bort personen så att Jesper kunde få upp huvudet ur vattnet, hade det kunnat sluta riktigt illa.

– Det var ren och skär panik. När trycket från personens arm lättade och jag fick upp huvudet ovanför vattenytan kunde jag se att anledningen var att Sid gått till angrepp, berättar Jesper.

Älskar att jobba 

På fritiden kopplar Sid av helt från jobbet, men så fort han sätter sig i tjänstebilen blir han en annan hund. Sids arbetsvilja har bland annat fått fast gärningsmannen bakom en sprängning vid ett hus i Södertälje. Han hittade även de telefoner och andra saker gärningsmannen slängt ifrån sig under flykten.

Webbild liggande (2)
Sid räddade livet på husse.Måns Engelbrektsson

I samband med en misstänkt skjutning hittades två misstänkta personer, men inget vapen. Jesper och Sid stannade envist kvar och sökte. Två timmar senare hittade Sid vapnet och patrullerna fick kallas tillbaka. Gärningsmannen dömdes till fängelse.

– Sid kändes redan från början som en given polishund. Han har energin, viljan att jobba och en naturlig fallenhet för jobbet. Så fort vi började träna att spåra kunde han det, det gick direkt att skicka på sök och han tycker att allt är roligt. Det är också enkelt att dressera honom, säger Jesper om sin fyrbenta kollega.

Glad och överraskad 

Utmärkelsen Årets polishund har delats ut i samarbete mellan Polismyndigheten och Svenska Kennelklubben sedan 1988. Den uppmärksammar polishundens ovärderliga arbete som utbildad tjänstehund och är även ett erkännande för hundföraren, som lägger ned ett enormt arbete både på jobbet och privat.

– Jag visste inte att Sid var nominerad så jag blev jättechockad och jätteglad. Man känner en väldig stolthet när man har lagt ned så mycket tid som alla hundförare gör och ser att det fungerar så väl att man blir utsedd till Årets polishund, det är extremt stort, säger Jesper Wretman.

Webbild liggande (1)
I januari är dags för prisutdelning på MyDog.Måns Engelbrektsson

Delas ut i Göteborg

I år delas utmärkelsen Årets polishund ut på MyDog i Göteborg i januari 2027. Förutom Sid kommer även Årets narkotikasökhund, Årets tjänstehund och Årets bragdhund att få sina utmärkelser vid samma tillfälle. Föraren till Årets polishund får ett resestipendium och hunden får en stor fin rosett, ett vackert diplom, hundfoder från Royal Canin som motsvarar sex månaders förbrukning samt en skön bädd från Bia Bed.

Juryn för Årets polishund består av Hampus Nygårds, Polismyndigheten, Johan Petersson från Polisens Hundförarförbund och Fredrik Steen, Svenska Kennelklubben.


Dela artikeln

Debatt

Är det rimligt att hanhundar gynnas med lättare vikter i bruks?

När vikten på den tunga apporten bestäms utifrån ras kan en liten tik få bära en betydligt större andel av sin kroppsvikt än en stor hane. I bruksreglerna för 2027 blir rasen ensam avgörande. Låt istället hundens egen vikt styra.

Webbild liggande
Berit Aronsson, Umeå Brukshundklubb 29 oktober, 2026 • 4 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Berit Aronsson

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.