Ta en klo i taget
Foto: Ta en klo i taget
Hundens klor orsakar ofta en tur till veterinären – antingen för att hunden har skadat sig, eller för att ägaren inte vågar klippa hundens klor själv. Många betalar för att få klorna klippta, eftersom de är rädda för att klippa för djupt och skada hunden. Men kloklippning kan läras – både av hund och ägare.
Många hundägare tror att hunden själv sliter ner sina klor och inte behöver få dem klippta. Skador på långa hundklor är en av de vanligaste orsakerna till att hundar behöver åka till veterinären.
Långa klor fastnar lätt i järntrappor, mellan plattor eller i avlopp och galler, vilket kan leda till att klorna spricker om hunden trampar på hårt eller ojämnt underlag. Ibland är det bara en liten del av klon som spricker eller skadas, men hela klon kan ryckas av.
Om hundens klor är för långa kan det göra ont när den går. Risken för att klorna bryts eller spricker blir betydligt större vilket kan leda till stora smärtor. Även om hundklon är hård, ligger det både nerver och blodkärl under den hårda ytan. Spricker eller bryts klon nära dessa nerver, gör det väldigt ont.
Många glömmer att hundens framben har två sporrar, som aldrig når marken och därför inte slits ner. De kan gömma sig under pälsen på vissa hundar. Om de inte hålls korta kan de växa sig långa och vrida sig så att de skadar hundens ben. De ökar också risken för att hunden fastnar i allt från mattor till saker i naturen.
– Kloklippning är något många hundägare kämpar med, och ofta blir situationen även obehaglig för hunden. De flesta hundar är inte naturligt bekväma med att bli berörda på tassarna. Det gör det naturligtvis ännu svårare att klippa klorna. Om man inte vågar sig på uppgiften själv, måste man besöka veterinären eller hundfrisören minst en gång i månaden för att få dem klippta, säger Lotte Evers, marknadschef på Agria Djurförsäkring, Danmark.
Agria vill uppmuntra fler hundägare att själva lära sig att klippa hundens klor. Genom att själv hantera den veckovisa kloklippningen, minskar den stress som hunden utsätts för vid veterinärbesök och onödig smärta när skadan är ett faktum.
Det finns numera många klosaxar, slipmaskiner och filar för hundklor, så det finns ”verktyg” för alla smaker. Sm hundägare kan man själv lära sig att klippa hundens klor. Låt det bli en naturlig del av vardagen med hunden.
Även om man kanske inte är den som klipper hundens klor till vardags, bör man som ansvarig hundägare ändå vänja hunden vid hantering av tassar och klor. Det ska inte bara förknippas med obehag och rädsla när det är dags att titta på tassarna. Det kräver naturligtvis träning hemma, med de godaste godbitarna och en rejäl dos tålamod – en klo i taget.
