Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Avel & Hälsa

Ta en klo i taget

1073658
Redaktionen 2 september, 2024 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Ta en klo i taget
Ta en klo i taget

Hundens klor orsakar ofta en tur till veterinären – antingen för att hunden har skadat sig, eller för att ägaren inte vågar klippa hundens klor själv. Många betalar för att få klorna klippta, eftersom de är rädda för att klippa för djupt och skada hunden. Men kloklippning kan läras – både av hund och ägare.

Många hundägare tror att hunden själv sliter ner sina klor och inte behöver få dem klippta. Skador på långa hundklor är en av de vanligaste orsakerna till att hundar behöver åka till veterinären.

Långa klor fastnar lätt i järntrappor, mellan plattor eller i avlopp och galler, vilket kan leda till att klorna spricker om hunden trampar på hårt eller ojämnt underlag. Ibland är det bara en liten del av klon som spricker eller skadas, men hela klon kan ryckas av.

Om hundens klor är för långa kan det göra ont när den går. Risken för att klorna bryts eller spricker blir betydligt större vilket kan leda till stora smärtor. Även om hundklon är hård, ligger det både nerver och blodkärl under den hårda ytan. Spricker eller bryts klon nära dessa nerver, gör det väldigt ont.

Många glömmer att hundens framben har två sporrar, som aldrig når marken och därför inte slits ner. De kan gömma sig under pälsen på vissa hundar. Om de inte hålls korta kan de växa sig långa och vrida sig så att de skadar hundens ben. De ökar också risken för att hunden fastnar i allt från mattor till saker i naturen.

– Kloklippning är något många hundägare kämpar med, och ofta blir situationen även obehaglig för hunden. De flesta hundar är inte naturligt bekväma med att bli berörda på tassarna. Det gör det naturligtvis ännu svårare att klippa klorna. Om man inte vågar sig på uppgiften själv, måste man besöka veterinären eller hundfrisören minst en gång i månaden för att få dem klippta, säger Lotte Evers, marknadschef på Agria Djurförsäkring, Danmark.

Agria vill uppmuntra fler hundägare att själva lära sig att klippa hundens klor. Genom att själv hantera den veckovisa kloklippningen, minskar den stress som hunden utsätts för vid veterinärbesök och onödig smärta när skadan är ett faktum.

Det finns numera många klosaxar, slipmaskiner och filar för hundklor, så det finns ”verktyg” för alla smaker. Sm hundägare kan man själv lära sig att klippa hundens klor. Låt det bli en naturlig del av vardagen med hunden.

Även om man kanske inte är den som klipper hundens klor till vardags, bör man som ansvarig hundägare ändå vänja hunden vid hantering av tassar och klor. Det ska inte bara förknippas med obehag och rädsla när det är dags att titta på tassarna. Det kräver naturligtvis träning hemma, med de godaste godbitarna och en rejäl dos tålamod – en klo i taget.


Dela artikeln

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion
Redaktion 9 juli, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion
Redaktion 7 juli, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1)
Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.