Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Ta barnens sorg över husdjur på allvar

1073658
Redaktionen 25 mars, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning
Ta barnens sorg över husdjur på allvar
Ta barnens sorg över husdjur på allvar

Många föräldrar är osäkra på hur mycket barnet ska involveras när ett husdjurs liv är på väg att ta slut. Ta barnens sorg över husdjur på allvar.Hur mycket förstår barnet om döden? Bör barnet vara närvarande vid avlivning? Och hur hjälper man bäst sitt barn att bearbeta sin sorg?

I många svenska hem lever barn och djur sida vid sida som en del av familjen. Men familjedjurs liv är korta, och förlusten kan ofta vara barnets första möte med döden.

– Barn anknyter känslomässigt till sina familjedjur på samma sätt som till andra familjemedlemmar. I vissa fall kan ett barn till och med vara särskilt fäst vid djuret. Samtidigt kan mindre barn ha svårt att förstå skillnaden mellan liv och död, och dödens slutgiltighet. Det är en gradvis utvecklingsprocess att förstå vad det innebär att vara död. Ta därför barnens sorg på allvar när djuret inte längre är en del av familjen, förklarar Kristine Jensen de López, professor i utvecklingspsykologi och en del av Centrum för människa-djur-psykologi vid Aalborgs universitet.

Sorg är reaktionen på en förlust av någon man håller av. Och till skillnad från vad många kanske tror, är det emotionellt sett inte så stor skillnad på om det är en människa eller ett djur man sörjer över.

– De flesta barn kommer att anpassa sig till förlusten av en familjemedlem, vare sig det är en två- eller fyrbent, inom ett par år. Men vissa barn kan ha svårt att hantera sorgeprocessen, och de riskerar att utveckla sociala och känslomässiga problem.

Så hjälper du ditt barn i sorgeprocessen

  • Prata om sorgen: Att samtala om sorg hjälper barnet att uttrycka sina känslor kring det sorgliga som hänt. Det kan hjälpa dem att förstå att sorg är en naturlig känsla och förhindra att känslorna problematiseras.
  • Dela goda minnen: Det är bra för barnet att prata om det husdjur som har gått bort. Dela historier om dagen ni fick djuret, roliga upplevelser och om dess personlighet och särskilda egenskaper.
  • Något att minnas djuret med: Barnet kanske vill behålla något som var djurets, till exempel en matskål, säng eller halsband. Sådana fysiska minnen av djuret kan vara ett stöd i barnets sorgeprocess.
  • Anordna en minnesceremoni: En gemensam aktivitet i familjens sorgeprocess kan vara att hålla en minnesceremoni. Planera tillsammans hur ceremonin ska gå till och respektera om barnet inte vill delta.
  • Ha en ”backup” vid avlivningen: Om barnet deltar i själva avlivningen kan det vara en bra idé att ha en familjemedlem eller en nära vän som barnet känner, redo att gå en promenad eller ta hand om barnet om det blir för överväldigande. Då kan föräldrarna stanna hos djuret medan en annan vuxen tar hand om barnet.
  • Respektera barnets önskemål: Låt barnet själv välja hur mycket det vill delta i avlivningsprocessen eller andra sorgrelaterade aktiviteter.

(Källa: Agria Danmark)


Dela artikeln

Nu växer Lycksele Brukshundklubb igen

En nedläggning var nära. Två år senare har Lycksele Brukshundklubb gått från drygt 20 till 92 medlemmar. Nu hoppas ordföranden Wilma Jonsson på en egen plats där gemenskapen kan fortsätta växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Lycksele BK

Dela artikeln

Larmade när hundvakten fick en stroke

Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans

Redaktion
Redaktion 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Hjördis, av den franska hundrasen barbet, är Årets bragdhund 2026. Lotta Sultan

Det var hundvakten Christina Olssons andra stroke på kort tid och hon förstod på en gång vad som höll på att hända. Tack vare Hjördis snabba ingripande kunde effekterna av stroken minimeras.

- Hjördis började putta på mig och hon gav sig inte. Sedan hoppade hon upp i sängen och ville absolut att jag skulle upp. När jag reste mig kände jag att den vänstra sidan var borta och jag hade som en stor klump i halsen. Men jag kunde fortfarande prata så jag kunde ringa 112, säger Christina Olsson, vars egna hundar inte reagerade.

Duktig på nosarbete 

Åbyfjordens Dream of Diva, som Hjördis heter i stamtavlan, var en hund som behövde arbeta med huvudet, berättar hennes matte Britten Toresten. Hon gick kurser för att lära sig tricks och tränade specialsök och var också väldigt duktig på att hitta kantareller.

Webbild liggande (2)
Lotta Sultan

Tyvärr gick Hjördis, som hann bli tolv år, bort nyligen. Eftersom hennes bragd från januari i år är så anmärkningsvärd har juryn för första gången beslutat att dela ut utmärkelsen Årets bragdhund postumt.

– Jag blir så rörd och glad för Hjördis förtjänar verkligen att få den här utmärkelsen, säger matte Britten Toresten och har svårt att hålla tårarna tillbaka.

Viktigt med snabb vård 

Stroke är en samlingsterm för en hjärnskada som antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Resultatet blir syrebrist i hjärnan vilket gör att den som får en stroke plötsligt förlorar olika funktioner, såsom tal, rörelse, syn eller känsel. Det är viktigt att snabbt få sjukhusvård eftersom varje minut som går ökar risken för bestående skador i hjärnan.

– På sjukhuset sa de att det var tur att jag kom dit så snabbt som jag gjorde. De frågade också om hunden var tränad på det här och det är hon ju inte, säger Christina Olsson som i dag mår bra och har sluppit de stora funktionsnedsättningar som kan följa av en stroke.

Webbild liggande
Lotta Sultan

Hjördis matte Britten Toresten berättar att Hjördis även vid ett tidigare tillfälle reagerat på ett liknande sätt. I samband med ett hembesök som så kallad god man, noterade både Britten och Hjördis att något kändes annorlunda. En undersökning visade sedan att personen hade haft en stroke.

Juryns motivering:

”En elvaårig barbet har åter visat den enorma kapacitet som finns i vissa hundar att förstå saker som är osynliga för oss människor. Hon demonstrerar samtidigt den oändliga empati hundar visar oss när vi mest behöver den. Hjördis har tyvärr nyligen lämnat jordelivet men hennes bragd är så enastående att den kräver utmärkelsen Årets bragdhund 2026 postumt”.

Juryn för Årets bragdhund består av Susanne Jidesten, Janina Pfalzer och Annika Klang från Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl från Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.