Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Ta barnens sorg över husdjur på allvar

1073658
Redaktionen 25 mars, 2024 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Ta barnens sorg över husdjur på allvar

Foto: Ta barnens sorg över husdjur på allvar

Många föräldrar är osäkra på hur mycket barnet ska involveras när ett husdjurs liv är på väg att ta slut. Ta barnens sorg över husdjur på allvar.Hur mycket förstår barnet om döden? Bör barnet vara närvarande vid avlivning? Och hur hjälper man bäst sitt barn att bearbeta sin sorg?

I många svenska hem lever barn och djur sida vid sida som en del av familjen. Men familjedjurs liv är korta, och förlusten kan ofta vara barnets första möte med döden.

– Barn anknyter känslomässigt till sina familjedjur på samma sätt som till andra familjemedlemmar. I vissa fall kan ett barn till och med vara särskilt fäst vid djuret. Samtidigt kan mindre barn ha svårt att förstå skillnaden mellan liv och död, och dödens slutgiltighet. Det är en gradvis utvecklingsprocess att förstå vad det innebär att vara död. Ta därför barnens sorg på allvar när djuret inte längre är en del av familjen, förklarar Kristine Jensen de López, professor i utvecklingspsykologi och en del av Centrum för människa-djur-psykologi vid Aalborgs universitet.

Sorg är reaktionen på en förlust av någon man håller av. Och till skillnad från vad många kanske tror, är det emotionellt sett inte så stor skillnad på om det är en människa eller ett djur man sörjer över.

– De flesta barn kommer att anpassa sig till förlusten av en familjemedlem, vare sig det är en två- eller fyrbent, inom ett par år. Men vissa barn kan ha svårt att hantera sorgeprocessen, och de riskerar att utveckla sociala och känslomässiga problem.

Så hjälper du ditt barn i sorgeprocessen

  • Prata om sorgen: Att samtala om sorg hjälper barnet att uttrycka sina känslor kring det sorgliga som hänt. Det kan hjälpa dem att förstå att sorg är en naturlig känsla och förhindra att känslorna problematiseras.
  • Dela goda minnen: Det är bra för barnet att prata om det husdjur som har gått bort. Dela historier om dagen ni fick djuret, roliga upplevelser och om dess personlighet och särskilda egenskaper.
  • Något att minnas djuret med: Barnet kanske vill behålla något som var djurets, till exempel en matskål, säng eller halsband. Sådana fysiska minnen av djuret kan vara ett stöd i barnets sorgeprocess.
  • Anordna en minnesceremoni: En gemensam aktivitet i familjens sorgeprocess kan vara att hålla en minnesceremoni. Planera tillsammans hur ceremonin ska gå till och respektera om barnet inte vill delta.
  • Ha en ”backup” vid avlivningen: Om barnet deltar i själva avlivningen kan det vara en bra idé att ha en familjemedlem eller en nära vän som barnet känner, redo att gå en promenad eller ta hand om barnet om det blir för överväldigande. Då kan föräldrarna stanna hos djuret medan en annan vuxen tar hand om barnet.
  • Respektera barnets önskemål: Låt barnet själv välja hur mycket det vill delta i avlivningsprocessen eller andra sorgrelaterade aktiviteter.

(Källa: Agria Danmark)


Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Svenska Brukshundklubben

Så blir vi starka tillsammans – dags för Beredskapsveckan!

Det pratas mycket om att vi behöver höja vår beredskap inför en kris eller ett krig. Men hur gör vi det egentligen? Ta chansen att lära dig mer under Beredskapsveckan 22–28 september.

Native 16 augusti, 2025 Uppdaterades 18 augusti, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Webbild liggande

Beredskapsveckan är ett engagemang som startades 2017 av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då hette det Krisberedskapsveckan och syftet var att få fler privatpersoner att förbereda sig på en eventuell kris. Sedan dess har omvärlden blivit alltmer osäker och oförutsägbar, vilket gjort att Beredskapsveckan blivit än viktigare.

Vi har länge tagit vår demokrati för självklar. Men allt för många händelser i vår närhet visar att ingen frihet kan tas för given. Frihet och demokrati måste försvaras. Om och om igen.

Temat för Beredskapsveckan i år är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Totalförsvaret omfattar både det civila och det militära försvaret. Det är här var och en av oss kommer in i bilden. Redan nu hör vi återkommande om olika hybridattacker på vårt samhälle. Men om hoten mot Sverige skulle öka ytterligare – oavsett om det gäller en kris eller ett krig – gäller det att vi alla är med och bidrar på det sätt vi kan.

Vi vet att viljan att engagera sig när det väl gäller är hög. När MSB skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer började beredskapslager i hemmen diskuteras i såväl familjer, som i medier och på arbetsplatser. De egna förberedelserna i hemmet är en viktig del av motståndskraften. Men det gäller att vara förberedd i tid och inte vänta på att krisen är ett faktum. För då kan det vara för sent.

Sedan finns det sådant som vi i händelse av kris eller krig behöver kunna lösa tillsammans. För vad gör vi om vattnet tar slut eller elnätet kapas och vi varken kan värma våra hem eller kommunicera över internet? Då kanske det är just du som har de kunskaper som andra behöver för att klara dagen.

Under beredskapsveckan kommer såväl kommuner och länsstyrelser som frivilligorganisationer erbjuda olika typer av aktiviteter. Kanske kan du få möjlighet att gå en tipspromenad i skyddsrum, gå på föreläsningar, göra quiz om krisberedskap eller något helt annat.

MSB har tagit fram webbutbildningen ”Sju dagar”, där du genom att göra olika val kan öva dig på vad du kan göra om till exempel strömmen går. Utbildningen tar en kvart att göra och är kostnadsfri.

Så passa på att lära dig något nytt. Kunskap ger trygghet. Så hellre beredd än rädd.

  • Hitta aktiviteter på din ort genom att söka på hashtaggarna #beredskapsveckan och #sjudagar.
  • Passa på att gå igenom häftet Om krisen eller kriget kommer igen. Du kan ladda ner eller beställa hem broschyren här till nära och kära. Kolla igenom så att du har vad du behöver hemma.
  • Testa din beredskap i webbutbildningen Sju dagar.

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Från nytta till närhet – 85 år med Brukshunden

Brukshunden har i generationer speglat vår relation till hunden – från krigshjälte till nutidens familjemedlem och träningskompis. Genom att jämföra texter i Brukshunden från 1940-talet med nutidens artiklar undersöker den här studien hur synsätt och språkbruk har utvecklats – och vad som faktiskt är sig likt.

Webbild liggande
Katarina Lämmel 16 augusti, 2025 Uppdaterades 11 augusti, 2025 5 minuters läsning
arkiv2 (1)

Foto: SBK


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.