Aktuellt & Nyheter

Svinpest påverkar brukshundklubbar

Redaktionen 18 september, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Svinpesten och de restriktioner som har införts har gjort att det har blivit svårare att träna och att ha tävlingar. För Fagersta Brukshundklubb har det bland annat inneburit att man tvingats ställa in två tävlingar. Läs mer om vad restriktionerna innebär.

Klubbens ordförande Carina Åkerlind säger i en intervju med P4 Västmanland att medlemmarna inte längre kan träna i skogen eller träna med lösa hundar på klubben.

– Vi har också fått ställa in tävlingar vilket är besvärligt. Ligger restriktionerna kvar till våren kommer vi få stängsla in alla planer för att hålla borta vildsvin och andra djur. Men än så länge avvaktar vi eftersom vi inte har några fler tävlingar den här säsongen.

Afrikansk svinpest har konstaterats i Fagersta kommun i Västmanlands län. I den smittade zonen finns regler som måste följas för att hindra smittspridning. Afrikansk svinpest är en smittsam och dödlig sjukdom som drabbar vildsvin och grisar, men inte människor eller andra djurslag.

Restriktionerna har införts för att vildsvinen inte ska störas så att de rör sig ut ur zonen och sprider smittan vidare till andra områden, och för att människor inte ska sprida smitta vidare via skor, redskap med mera.

Alla aktiviteter där människor vistas i skog och mark utanför markerad tomtgräns och utanför etablerad tävlingsbana är förbjudna. Det gäller även sportevenemang, sammankomster och offentliga tillställningar. Det är också förbjudet att släppa hundar lösa i skog och mark och att som obehörig vistas i vildsvinshägn eller inhägnader för tamgrisar.

Om du eller din hund varit i området som räknas tillhöra den smittade zonen ska du:

Desinficera dina skor.
Tvätta dina kläder.
Tvätta din hund ordentligt, även halsband eller annan utrustning som hunden haft på sig.
Tvätta även din bil, framför allt underrede och hjulhus, om du kört på skogsvägar där smittade vildsvin kan ha rört sig.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.