Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

1073658
Redaktionen 1 augusti, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina
Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

Den 1 september återgår Sverige till de ordinarie reglerna för att ta in sällskapsdjur från Ukraina. Det innebär att alla ukrainska hundar, katter och illrar som inte uppfyller införselkraven avvisas vid den svenska gränsen. Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Ukraina har nu meddelat EU-kommissionen att det finns möjlighet för djurägare att uppfylla EU:s krav för att resa med sällskapsdjur till länder inom unionen. Medlemsländerna har därför fått i uppdrag att återgå till de ordinarie införselkraven, som innebär att hundar, katter och illrar måste ha ID-märkning, rabiesvaccination, skyddande antikroppar och korrekta dokument för att få komma in i ett EU-land. Detta för att minimera risken för spridning av rabies.
Flera länder har redan återgått till ordinarie regler. Sverige har valt att vänta med återgången till den 1 september eftersom det tar tid att nå ut med informationen till alla berörda. Det menar Jenny Lejonberg, ställföreträdande enhetschef på Jordbruksverket.
– Vi vill ge människor en chans att hinna förbereda sig på de ordinarie kraven. Vi bedömer att detta är den bästa lösningen för både flyktingarna och smittskyddet i Sverige, säger hon i pressmeddelandet

Kan påverka djur som redan är här

Till och med den 31 augusti gäller de undantagsregler som infördes för drygt ett år sedan. Under hela sommaren fortsätter alltså svenska veterinärer, berörda myndigheter och organisationer att hantera hundar, katter och illrar från Ukraina på samma sätt som nu.
För att ett djur som redan vistas i Sverige, eller kommer hit innan den 1 september, ska omfattas av undantagsreglerna behöver det kontrolleras av veterinär senast den 31 augusti. Det gäller dock inte om djurägaren redan har besökt en veterinär med djuret eller om djurägaren har fått ett skriftligt beslut från Jordbruksverket där det står vad hen behöver göra.
– Vi ber därför alla som kommer i kontakt med ukrainska flyktingar som har en hund, katt eller iller att uppmana dem att ta sitt djur till en veterinär, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare.

1 500 djur har kontrollerats

Undantagsreglerna har inneburit att Sverige liksom övriga medlemsstater har låtit ukrainska flyktingar ta med sina sällskapsdjur in i EU även om djuren inte uppfyller införselkraven. För att minimera risken för att rabies ska komma in i Sverige har Jordbruksverket vidtagit smittskyddsåtgärder för dessa djur, i de flesta fall hemisolering i fyra månader.
Enligt Tullverkets och Jordbruksverkets bedömningar har 4–5 procent av flyktingarna från Ukraina haft med sig sällskapsdjur. Den 3 juli visade Jordbruksverkets statistik att drygt 1 500 kontroller av ukrainska sällskapsdjur har gjorts.


Dela artikeln

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion
Redaktion 9 juli, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion
Redaktion 7 juli, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1)
Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.