Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

1073658
Redaktionen 1 augusti, 2023 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

Foto: Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

Den 1 september återgår Sverige till de ordinarie reglerna för att ta in sällskapsdjur från Ukraina. Det innebär att alla ukrainska hundar, katter och illrar som inte uppfyller införselkraven avvisas vid den svenska gränsen. Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Ukraina har nu meddelat EU-kommissionen att det finns möjlighet för djurägare att uppfylla EU:s krav för att resa med sällskapsdjur till länder inom unionen. Medlemsländerna har därför fått i uppdrag att återgå till de ordinarie införselkraven, som innebär att hundar, katter och illrar måste ha ID-märkning, rabiesvaccination, skyddande antikroppar och korrekta dokument för att få komma in i ett EU-land. Detta för att minimera risken för spridning av rabies.
Flera länder har redan återgått till ordinarie regler. Sverige har valt att vänta med återgången till den 1 september eftersom det tar tid att nå ut med informationen till alla berörda. Det menar Jenny Lejonberg, ställföreträdande enhetschef på Jordbruksverket.
– Vi vill ge människor en chans att hinna förbereda sig på de ordinarie kraven. Vi bedömer att detta är den bästa lösningen för både flyktingarna och smittskyddet i Sverige, säger hon i pressmeddelandet

Kan påverka djur som redan är här

Till och med den 31 augusti gäller de undantagsregler som infördes för drygt ett år sedan. Under hela sommaren fortsätter alltså svenska veterinärer, berörda myndigheter och organisationer att hantera hundar, katter och illrar från Ukraina på samma sätt som nu.
För att ett djur som redan vistas i Sverige, eller kommer hit innan den 1 september, ska omfattas av undantagsreglerna behöver det kontrolleras av veterinär senast den 31 augusti. Det gäller dock inte om djurägaren redan har besökt en veterinär med djuret eller om djurägaren har fått ett skriftligt beslut från Jordbruksverket där det står vad hen behöver göra.
– Vi ber därför alla som kommer i kontakt med ukrainska flyktingar som har en hund, katt eller iller att uppmana dem att ta sitt djur till en veterinär, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare.

1 500 djur har kontrollerats

Undantagsreglerna har inneburit att Sverige liksom övriga medlemsstater har låtit ukrainska flyktingar ta med sina sällskapsdjur in i EU även om djuren inte uppfyller införselkraven. För att minimera risken för att rabies ska komma in i Sverige har Jordbruksverket vidtagit smittskyddsåtgärder för dessa djur, i de flesta fall hemisolering i fyra månader.
Enligt Tullverkets och Jordbruksverkets bedömningar har 4–5 procent av flyktingarna från Ukraina haft med sig sällskapsdjur. Den 3 juli visade Jordbruksverkets statistik att drygt 1 500 kontroller av ukrainska sällskapsdjur har gjorts.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar

Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.

Redaktion
Redaktion 6 januari, 2026 Uppdaterades 23 december, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Höftledsdysplasi är en av de vanligaste och mest smärtsamma ledsjukdomarna hos hundar. Sjukdomen finns inom i stort sett alla raser, men är vanligare hos större raser som labrador retriever och schäfer.

– Det är en komplex sjukdom där både arv och miljö spelar in. Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt, veterinär och forskare vid Köpenhamns universitet.

I studien upptäcktes en genetisk skillnad på kromosom 24, som har en koppling till drabbade hundarnas höftledsbedömningar. Skillnaden ligger i närheten av en gen som man vet har förändrat uttryck hos människor som drabbats av artros.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Röntgenbild av hundens bäcken, med röd markering över området på höftbenet som indikerar smärta eller höftledsdysplasi.

– Hundar som har svår höftledsdysplasi kommer med tiden att utveckla artros, eftersom höftleden belastas på ett felaktigt sätt. Samma gäller för människor som utvecklar artros, säger Maja Arendt.

Gener och miljö påverkar

Utöver genetiska skäl spelar också miljöfaktorer som vikt och livsstil en stor roll om en hund blir sjuk, och även friska hundar kan bära på riskgenen.

– En hund med perfekta höftleder kan vara bärare av riskgenen och föra den vidare till sina valpar. Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap för att bättre använda friska hundar i avel, säger Maja Arendt.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

På sikt hoppas forskarna att kunna utveckla genetiska tester som, tillsammans med röntgen, kan hjälpa uppfödare och hundägare att identifiera hundar med ökad risk för höftledsdysplasi. Men det krävs mer forskning innan testerna kan bli verklighet.

– Vi hoppas att resultaten på sikt ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.

Fakta: Höftledsdysplasi hos hund

Om höftledsdysplasi
Symtom att vara uppmärksam på
• Drabbar oftare stora och tunga
raser, då lederna påverkas i högre grad.
• Stelhet
• Leder ofta till smärta, hälta
och artros.
• Svårigheter att resa sig eller
att gå i trappor
• Förekomsten har minskat tack
vare avelsarbete baserat på röntgenprogram.
• Hälta
• Både arv och miljö påverkar
risken.
• Ovilja att gå på promenader
 
• Ovilja att hoppa och leka
 
• Smärta vid beröring runt höften


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Här ingår husdjur i krisplanen

Vart tredje hushåll har sällskapsdjur. Men djur får inte följa med till skyddsrum i händelse av krig eller kris. Så vad gör vi då? Katrineholms kommun har tagit hjälp av Svenska Blå Stjärnan (och SBK!) för att bemanna trygghetspunkter där även djur får plats.

Yasemin
Yasemin Bayramoglu 3 januari, 2026 Uppdaterades 1 januari, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Privat


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.