Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

1073658
Redaktionen 1 augusti, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning
Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina
Sverige tar bort undantagsreglerna för djur från Ukraina

Den 1 september återgår Sverige till de ordinarie reglerna för att ta in sällskapsdjur från Ukraina. Det innebär att alla ukrainska hundar, katter och illrar som inte uppfyller införselkraven avvisas vid den svenska gränsen. Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

Ukraina har nu meddelat EU-kommissionen att det finns möjlighet för djurägare att uppfylla EU:s krav för att resa med sällskapsdjur till länder inom unionen. Medlemsländerna har därför fått i uppdrag att återgå till de ordinarie införselkraven, som innebär att hundar, katter och illrar måste ha ID-märkning, rabiesvaccination, skyddande antikroppar och korrekta dokument för att få komma in i ett EU-land. Detta för att minimera risken för spridning av rabies.
Flera länder har redan återgått till ordinarie regler. Sverige har valt att vänta med återgången till den 1 september eftersom det tar tid att nå ut med informationen till alla berörda. Det menar Jenny Lejonberg, ställföreträdande enhetschef på Jordbruksverket.
– Vi vill ge människor en chans att hinna förbereda sig på de ordinarie kraven. Vi bedömer att detta är den bästa lösningen för både flyktingarna och smittskyddet i Sverige, säger hon i pressmeddelandet

Kan påverka djur som redan är här

Till och med den 31 augusti gäller de undantagsregler som infördes för drygt ett år sedan. Under hela sommaren fortsätter alltså svenska veterinärer, berörda myndigheter och organisationer att hantera hundar, katter och illrar från Ukraina på samma sätt som nu.
För att ett djur som redan vistas i Sverige, eller kommer hit innan den 1 september, ska omfattas av undantagsreglerna behöver det kontrolleras av veterinär senast den 31 augusti. Det gäller dock inte om djurägaren redan har besökt en veterinär med djuret eller om djurägaren har fått ett skriftligt beslut från Jordbruksverket där det står vad hen behöver göra.
– Vi ber därför alla som kommer i kontakt med ukrainska flyktingar som har en hund, katt eller iller att uppmana dem att ta sitt djur till en veterinär, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare.

1 500 djur har kontrollerats

Undantagsreglerna har inneburit att Sverige liksom övriga medlemsstater har låtit ukrainska flyktingar ta med sina sällskapsdjur in i EU även om djuren inte uppfyller införselkraven. För att minimera risken för att rabies ska komma in i Sverige har Jordbruksverket vidtagit smittskyddsåtgärder för dessa djur, i de flesta fall hemisolering i fyra månader.
Enligt Tullverkets och Jordbruksverkets bedömningar har 4–5 procent av flyktingarna från Ukraina haft med sig sällskapsdjur. Den 3 juli visade Jordbruksverkets statistik att drygt 1 500 kontroller av ukrainska sällskapsdjur har gjorts.


Dela artikeln

Nu växer Lycksele Brukshundklubb igen

En nedläggning var nära. Två år senare har Lycksele Brukshundklubb gått från drygt 20 till 92 medlemmar. Nu hoppas ordföranden Wilma Jonsson på en egen plats där gemenskapen kan fortsätta växa.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 21 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Lycksele BK

Dela artikeln

Larmade när hundvakten fick en stroke

Utmärkelsen Årets bragdhund 2026 tilldelas Hjördis från Kungälv. När hennes hundvakt fick en stroke i sömnen agerade Hjördis resolut och väckte hundvakten i tid, så att hon själv kunde ringa 112 och tillkalla ambulans

Redaktion
Redaktion 19 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Hjördis, av den franska hundrasen barbet, är Årets bragdhund 2026. Lotta Sultan

Det var hundvakten Christina Olssons andra stroke på kort tid och hon förstod på en gång vad som höll på att hända. Tack vare Hjördis snabba ingripande kunde effekterna av stroken minimeras.

- Hjördis började putta på mig och hon gav sig inte. Sedan hoppade hon upp i sängen och ville absolut att jag skulle upp. När jag reste mig kände jag att den vänstra sidan var borta och jag hade som en stor klump i halsen. Men jag kunde fortfarande prata så jag kunde ringa 112, säger Christina Olsson, vars egna hundar inte reagerade.

Duktig på nosarbete 

Åbyfjordens Dream of Diva, som Hjördis heter i stamtavlan, var en hund som behövde arbeta med huvudet, berättar hennes matte Britten Toresten. Hon gick kurser för att lära sig tricks och tränade specialsök och var också väldigt duktig på att hitta kantareller.

Webbild liggande (2)
Lotta Sultan

Tyvärr gick Hjördis, som hann bli tolv år, bort nyligen. Eftersom hennes bragd från januari i år är så anmärkningsvärd har juryn för första gången beslutat att dela ut utmärkelsen Årets bragdhund postumt.

– Jag blir så rörd och glad för Hjördis förtjänar verkligen att få den här utmärkelsen, säger matte Britten Toresten och har svårt att hålla tårarna tillbaka.

Viktigt med snabb vård 

Stroke är en samlingsterm för en hjärnskada som antingen orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Resultatet blir syrebrist i hjärnan vilket gör att den som får en stroke plötsligt förlorar olika funktioner, såsom tal, rörelse, syn eller känsel. Det är viktigt att snabbt få sjukhusvård eftersom varje minut som går ökar risken för bestående skador i hjärnan.

– På sjukhuset sa de att det var tur att jag kom dit så snabbt som jag gjorde. De frågade också om hunden var tränad på det här och det är hon ju inte, säger Christina Olsson som i dag mår bra och har sluppit de stora funktionsnedsättningar som kan följa av en stroke.

Webbild liggande
Lotta Sultan

Hjördis matte Britten Toresten berättar att Hjördis även vid ett tidigare tillfälle reagerat på ett liknande sätt. I samband med ett hembesök som så kallad god man, noterade både Britten och Hjördis att något kändes annorlunda. En undersökning visade sedan att personen hade haft en stroke.

Juryns motivering:

”En elvaårig barbet har åter visat den enorma kapacitet som finns i vissa hundar att förstå saker som är osynliga för oss människor. Hon demonstrerar samtidigt den oändliga empati hundar visar oss när vi mest behöver den. Hjördis har tyvärr nyligen lämnat jordelivet men hennes bragd är så enastående att den kräver utmärkelsen Årets bragdhund 2026 postumt”.

Juryn för Årets bragdhund består av Susanne Jidesten, Janina Pfalzer och Annika Klang från Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl från Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.