Aktuellt & Nyheter

Svenskarna positiva till att adoptera - väljer ändå valp

Hundstallets rapport Hundlivet i Sverige visar att hela 84 procent kan tänka sig att adoptera en hund - men när det är dags att bli hundägare är det ändå få som väljer en omplaceringshund. Samtidigt ser Hundstallet en kraftig ökning av antal hundar som behöver omplaceras.

Redaktion 29 juli, 2025 • Uppdaterades 4 juli, 2025 • 4 minuters läsning

Hundstallet släpper nu rapporten Hundlivet i Sverige, som ger en aktuell lägesbild av svenskarnas syn på hundägande, ansvar och vardagen med hund. En av rapportens tydligaste slutsatser är det stora glappet mellan inställning och agerande när det kommer till att välja en omplaceringshund.

Trots att en stark majoritet säger sig vara öppna för adoption är det endast åtta procent av dagens hundägare som har skaffat sin hund via en svensk omplaceringsorganisation.

I stället uppger 52 procent att de gått via en uppfödare och 23 procent genom en privatperson tex. på en annonssida på nätet. Hundstallet ser samtidigt att antalet hundar som behöver omplaceras ökar. Mellan 1 januari och 31 maj 2025 tog Hundstallet emot 547 hundar, en ökning med 31 procent jämfört med samma period året innan.

Många föredrar en valp

Bland dem som inte vill adoptera uppger nästan hälften att anledningen är att de föredrar en valp. Ytterligare 40 procent vill ha en specifik ras och väljer därför bort omplaceringshundar. Samtidigt är osäkerhet ett stort hinder där många inte vet hur adoptionsprocessen går till eller känner oro kring hundens bakgrund.

– Det är såklart jättebra att en stor majoritet svarar att de kan tänka sig en omplaceringshund men samtidigt nedslående att så få faktiskt gör valet när det är dags att bli hundägare. För att fler hundar ska få en ny chans har vi ett viktigt uppdrag i att visa att adoption är ett bra och tryggt alternativ - inte minst nu när vi ser att antalet hundar som behöver omplaceras ökar stort, säger Johnny Kroneld, Kommunikation & Insamlingschef på Hundstallet.

1 av 4 har övervägt att lämna bort sin hund

Rapporten visar också att det inte är helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare, 24 procent, har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund. Skälen bakom är ofta komplexa där 29 procent hänvisar till en förändrad livssituation, såsom separation, barn eller nytt jobb. Tidsbrist (21 procent) och ekonomiska problem (19 procent) är andra vanliga orsaker.

Samtidigt anser sju av tio svenskar att det är ett allvarligt problem att så många hundar i Sverige behöver omplaceras och att det borde uppmärksammas mer.

Andra insikter ur rapporten

• 65 procent av svenskarna kan tänka sig att skaffa hund. Sällskap och familjeliv är de främsta anledningarna till att vilja ha hund, medan tidsbrist och ekonomiska faktorer är vanliga hinder för hundägande.

• Var fjärde person kan tänka sig att vänta mer än ett år på rätt hund men nästan var tredje vill ha en hund inom fyra månader.

• Drygt var tredje person säger att sociala medier påverkat deras val av hund.

• Endast 12 procent känner sig helt säkra på att de kan avgöra om en hund de är intresserade av att köpa är en smuggelhund.

• Hundar ses i hög grad som familjemedlemmar – för hälften av svenskarna på samma nivå som människor. 85 procent uppger också att en hund i deras närhet har hjälpt dem att hantera stress, ångest eller ensamhet.

• Det är inte helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund.

• Majoriteten av svenskarna tycker att hundar bör tillåtas på arbetsplatser där det är möjligt.

Om rapporten

Hundlivet i Sverige är en rapport framtagen av Hundstallet för att ta tempen på svenskarnas relation till hundar. Genom färska insikter om adoption, ekonomi, ansvar och vardagen med hund kartläggs hur hundägandet i Sverige ser ut och vad det säger om oss som samhälle.

Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Mantap Survey i april 2025 och har gjorts via webbintervjuer i ett slumpmässigt riksrepresentativt urval av målgruppen. Målgruppen är män och kvinnor i åldern 18-70 år i hela Sverige. 1 011 personer har svarat på undersökningen.

ANNONS

Innehåll från Svenska Brukshundklubben

Annons

Så blir vi starka tillsammans – dags för Beredskapsveckan!

Det pratas mycket om att vi behöver höja vår beredskap inför en kris eller ett krig. Men hur gör vi det egentligen? Ta chansen att lära dig mer under Beredskapsveckan 22–28 september.

Native 15 augusti, 2025 • Uppdaterades 4 september, 2025 • 2 minuters läsning

Beredskapsveckan är ett engagemang som startades 2017 av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då hette det Krisberedskapsveckan och syftet var att få fler privatpersoner att förbereda sig på en eventuell kris. Sedan dess har omvärlden blivit alltmer osäker och oförutsägbar, vilket gjort att Beredskapsveckan blivit än viktigare.

Vi har länge tagit vår demokrati för självklar. Men allt för många händelser i vår närhet visar att ingen frihet kan tas för given. Frihet och demokrati måste försvaras. Om och om igen.

Temat för Beredskapsveckan i år är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Totalförsvaret omfattar både det civila och det militära försvaret. Det är här var och en av oss kommer in i bilden. Redan nu hör vi återkommande om olika hybridattacker på vårt samhälle. Men om hoten mot Sverige skulle öka ytterligare – oavsett om det gäller en kris eller ett krig – gäller det att vi alla är med och bidrar på det sätt vi kan.

Vi vet att viljan att engagera sig när det väl gäller är hög. När MSB skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer började beredskapslager i hemmen diskuteras i såväl familjer, som i medier och på arbetsplatser. De egna förberedelserna i hemmet är en viktig del av motståndskraften. Men det gäller att vara förberedd i tid och inte vänta på att krisen är ett faktum. För då kan det vara för sent.

Sedan finns det sådant som vi i händelse av kris eller krig behöver kunna lösa tillsammans. För vad gör vi om vattnet tar slut eller elnätet kapas och vi varken kan värma våra hem eller kommunicera över internet? Då kanske det är just du som har de kunskaper som andra behöver för att klara dagen.

Under beredskapsveckan kommer såväl kommuner och länsstyrelser som frivilligorganisationer erbjuda olika typer av aktiviteter. Kanske kan du få möjlighet att gå en tipspromenad i skyddsrum, gå på föreläsningar, göra quiz om krisberedskap eller något helt annat.

MSB har tagit fram webbutbildningen ”Sju dagar”, där du genom att göra olika val kan öva dig på vad du kan göra om till exempel strömmen går. Utbildningen tar en kvart att göra och är kostnadsfri.

Så passa på att lära dig något nytt. Kunskap ger trygghet. Så hellre beredd än rädd.

Hitta aktiviteter på din ort genom att söka på hashtaggarna #beredskapsveckan och #sjudagar.
Passa på att gå igenom häftet Om krisen eller kriget kommer igen. Du kan ladda ner eller beställa hem broschyren här till nära och kära. Kolla igenom så att du har vad du behöver hemma.
Testa din beredskap i webbutbildningen Sju dagar.

Avel & Hälsa

Påverkar hundens personlighet smärta och stress?

Kan din hunds personlighet avgöra hur den reagerar vid smärta eller stress – och spelar du som ägare också en roll? Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vill nu ta reda på sambanden, i en unik studie som omfattar både hundar och deras ägare.

Redaktionen 13 september, 2025 • Uppdaterades 8 september, 2025 • 1 minuts läsning

Bildtext: Collie med hjärtfrekvensmätare under Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH).

Att tolka om en hund är smärtpåverkad eller bara stressad kan vara svårt, särskilt vid veterinärbesök då båda tillstånden kan uppträda samtidigt. En forskargrupp vid SLU, ledd av universitetslektor Eva Sandberg, ska nu undersöka hur hundens personlighet påverkar dess reaktioner vid smärta och stress – och om ägarens personlighet också kan ha betydelse.

– Vi vill öka kunskapen om hur hundar med olika personligheter reagerar i situationer som involverar smärta och stress. Dessutom vill vi se vilken påverkan ägarens personlighet kan ha. Det kan ge viktig vägledning i hur hundar bäst kan hanteras i olika situationer, säger Eva Sandberg.

Bildtext: Eva Sandberg, SLU

Tre raser med olika rastypiska beteenden ingår i projektet: labrador retriever, perro de agua español och collie. Studien inleddes med en omfattande enkät till hundägare om hundens och ägarens personlighet, hälsa och relation. Nu väntar beteendeobservationer och fysiologiska mätningar under standardiserade testsituationer, där både hund och ägare bland annat bär hjärtfrekvensmätare.

I nästa steg följer kliniska tester för att mäta smärtkänslighet, och forskarna kommer att analysera sambanden mellan beteende, fysiologiska data och personlighetsdrag.

– Eftersom samma hundar och ägare deltar i alla delstudier kan vi knyta ihop resultaten och förstå hur olika faktorer hänger ihop, säger Eva Sandberg.

Målet är att förbättra djurvälfärden genom bättre metoder för smärtdiagnostik, och att kunna skilja mellan tecken på stress och smärta. Studien, som finansieras av Agria och Svenska Kennelklubben forskningsfond, ska slutrapporteras 2027.