Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Svenskarna positiva till att adoptera - väljer ändå valp

Hundstallets rapport Hundlivet i Sverige visar att hela 84 procent kan tänka sig att adoptera en hund - men när det är dags att bli hundägare är det ändå få som väljer en omplaceringshund. Samtidigt ser Hundstallet en kraftig ökning av antal hundar som behöver omplaceras.

Redaktion
Redaktion 29 juli, 2025 Uppdaterades 4 juli, 2025 4 minuters läsning
Adoption

Foto: Hundstallet

Hundstallet släpper nu rapporten Hundlivet i Sverige, som ger en aktuell lägesbild av svenskarnas syn på hundägande, ansvar och vardagen med hund. En av rapportens tydligaste slutsatser är det stora glappet mellan inställning och agerande när det kommer till att välja en omplaceringshund.

Trots att en stark majoritet säger sig vara öppna för adoption är det endast åtta procent av dagens hundägare som har skaffat sin hund via en svensk omplaceringsorganisation.

I stället uppger 52 procent att de gått via en uppfödare och 23 procent genom en privatperson tex. på en annonssida på nätet. Hundstallet ser samtidigt att antalet hundar som behöver omplaceras ökar. Mellan 1 januari och 31 maj 2025 tog Hundstallet emot 547 hundar, en ökning med 31 procent jämfört med samma period året innan.

Många föredrar en valp

Bland dem som inte vill adoptera uppger nästan hälften att anledningen är att de föredrar en valp. Ytterligare 40 procent vill ha en specifik ras och väljer därför bort omplaceringshundar. Samtidigt är osäkerhet ett stort hinder där många inte vet hur adoptionsprocessen går till eller känner oro kring hundens bakgrund.

– Det är såklart jättebra att en stor majoritet svarar att de kan tänka sig en omplaceringshund men samtidigt nedslående att så få faktiskt gör valet när det är dags att bli hundägare. För att fler hundar ska få en ny chans har vi ett viktigt uppdrag i att visa att adoption är ett bra och tryggt alternativ - inte minst nu när vi ser att antalet hundar som behöver omplaceras ökar stort, säger Johnny Kroneld, Kommunikation & Insamlingschef på Hundstallet.

1 av 4 har övervägt att lämna bort sin hund

Rapporten visar också att det inte är helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare, 24 procent, har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund. Skälen bakom är ofta komplexa där 29 procent hänvisar till en förändrad livssituation, såsom separation, barn eller nytt jobb. Tidsbrist (21 procent) och ekonomiska problem (19 procent) är andra vanliga orsaker.

Samtidigt anser sju av tio svenskar att det är ett allvarligt problem att så många hundar i Sverige behöver omplaceras och att det borde uppmärksammas mer.

Andra insikter ur rapporten

• 65 procent av svenskarna kan tänka sig att skaffa hund. Sällskap och familjeliv är de främsta anledningarna till att vilja ha hund, medan tidsbrist och ekonomiska faktorer är vanliga hinder för hundägande.

• Var fjärde person kan tänka sig att vänta mer än ett år på rätt hund men nästan var tredje vill ha en hund inom fyra månader.

• Drygt var tredje person säger att sociala medier påverkat deras val av hund.

• Endast 12 procent känner sig helt säkra på att de kan avgöra om en hund de är intresserade av att köpa är en smuggelhund.

• Hundar ses i hög grad som familjemedlemmar – för hälften av svenskarna på samma nivå som människor. 85 procent uppger också att en hund i deras närhet har hjälpt dem att hantera stress, ångest eller ensamhet.

• Det är inte helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund.

• Majoriteten av svenskarna tycker att hundar bör tillåtas på arbetsplatser där det är möjligt.

Om rapporten

Hundlivet i Sverige är en rapport framtagen av Hundstallet för att ta tempen på svenskarnas relation till hundar. Genom färska insikter om adoption, ekonomi, ansvar och vardagen med hund kartläggs hur hundägandet i Sverige ser ut och vad det säger om oss som samhälle.

Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Mantap Survey i april 2025 och har gjorts via webbintervjuer i ett slumpmässigt riksrepresentativt urval av målgruppen. Målgruppen är män och kvinnor i åldern 18-70 år i hela Sverige. 1 011 personer har svarat på undersökningen.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Så bygger du en stark valp

Många valpägare tror att vila skyddar mot ledproblem. Men det är en gammal myt, säger veterinären Sara Molin. Valpar behöver röra sig, leka och bli trötta – det är så de bygger starka leder, bättre balans och ett friskt liv.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 13 december, 2025 Uppdaterades 8 december, 2025 5 minuters läsning
Foto Maria Lindberg

Foto: Maria Lindberg

En vanlig tumregel säger att en valp bara ska gå fem minuter per månad i ålder. Det betyder tio minuter för en tvåmånadersvalp – ett råd som lever kvar trots att det gör mer skada än nytta. Veterinären Sara Molin vill slå hål på myten att stillhet skyddar valpar från ledproblem.

– Det leder bara till att valpen går runt kvarteret i månader. Motion är inte farligt – det är tvärtom något positivt. Vill man ha ett aktivt liv med sin hund måste man börja förbereda den tidigt.

Myten har gamla rötter. På 70-talet gjordes en studie på schäfervalpar som visade att de som växte upp i trånga burar – och därmed stod bredbenta – fick mindre höftledsdysplasi än de som rörde sig fritt. Resultatet tolkades som att stillhet var bättre än rörelse, trots att det i själva verket var den specifika benställningen som gav skyddande effekt.

– En valp som tillbringar ett halvår i en minimal bur kan få en något minskad risk för höftledsdysplasi, men det är ju uppenbart att det medför mängder av andra negativa konsekvenser, säger Sara.

Maria Lindberg
Foto: Maria Lindberg

Bildtext: Låt valpen styra hur mycket den orkar, menar Sara Molin. 

Lär dig läsa din valps signaler

En vanlig fråga är hur långt en valp får gå, men det finns ingen exakt siffra eller tabell att följa. Istället handlar det om att läsa av hunden - orkar den, är den glad och pigg, då är motionen lagom.

–Märker man däremot att den blir trött, släpar efter, blir gnällig eller måste bäras hem, då var det för mycket just då. Det handlar i grunden om att anpassa sig efter valpen och att läsa av dess signaler, säger Sara.

Det är viktigt att komma ihåg att det är hela hunden som ska utvecklas. En valp som får springa fritt i skogen mår förmodligen väldigt bra av det. Men det är också värdefullt att den lär sig gå i koppel, röra sig i stadsmiljö och hantera olika underlag. Det är helheten som bygger en trygg och balanserad hund.

Webbild liggande
Stock.adobe

Bildtext: Att leka är både kul och bra för att bygga en stark kropp.

Det är också viktigt att skilja på motion och träning – två begrepp som ofta blandas ihop. Motion handlar om att skapa en fungerande vardagskropp, ett grundläggande fysiskt välmående. Träning, däremot, är mer målinriktad – till exempel för att hunden ska kunna prestera inom en specifik hundsport.

– Om man har ambitionen att hunden ska bli fysiskt stark och träna och tävla som vuxen, då behöver man börja förbereda den redan under valptiden. Men en valp som tvingas till för mycket, för snabbt, hinner inte bygga upp styrka och balans. Att låta den röra sig, leka och gradvis byggas upp är inte bara ofarligt, det är nödvändigt, säger Sara.

Tillväxtperioden – kroppens mest formbara tid

Under tillväxtperioden har kroppen som störst kapacitet att anpassa sig – det är då det verkligen går att påverka hur den utvecklas. Tillväxtsjukdomar hos unga hundar uppstår ofta mellan sex och tolv månader. Om en valp får belasta kroppen i rörelse, stärks leder, ligament och andra vävnader.

– Om kroppen inte belastas försvagas dessa strukturer, och i vissa fall kan vävnad till och med börja brytas ner. Det är därför den här perioden i livet är så avgörande, tillväxten är aktiv och kroppen är mottaglig för anpassning, säger Sara. Generellt pågår den mest intensiva tillväxtfasen, särskilt när det gäller skelett och leder, upp till 8–10 månaders ålder.

Börja tidigt, öka successivt och våga lita på valpen.

Sara Molin, veterinär

Olika tillväxtsjukdomar påverkas olika mycket av yttre faktorer. Men för de sjukdomar där man kunnat se att livsstilsfaktorer har betydelse, verkar motion snarare vara en skyddande faktor.

– Ett aktivt skelett och starka leder minskar risken för sjukdom. Det gäller oss människor också. Vi blir inte sjuka av att röra oss, vi blir sjuka av att vara stillasittande, säger Sara.

Rörelse är grunden till ett friskt liv

Många skador uppstår för att man börjar träna för sent, utan att kroppen hunnit förbereda sig för den belastning som kommer. Om två hundar ska börja tävla vid två års ålder, och den ena har tränats gradvis sedan sex månaders ålder medan den andra börjat först vid 1,5 år – då är den tidigt tränade hunden sannolikt bättre rustad, med starkare leder, bättre uthållighet och lägre skaderisk.

Webbild liggande (1)
Stock.adobe

Bildtext: En härlig löprunda gynnar både hund och ägare.

När det gäller att öka belastningen handlar det inte om ålder utan om kapacitet. Klarar valpen en rask promenad på 45-60 minuter utan att bli trött eller behöva bäras, kan man börja lägga in korta löpsträckor på en till två kilometer och sedan öka gradvis. Många valpar är redo för det runt sex månaders ålder, men inte alla. Återigen handlar det om att lära känna och läsa av just sin hund.

– Att låta valpen röra på sig är att ge den förutsättningar för ett friskt och hållbart liv. Börja tidigt, öka successivt och våga lita på valpens egen känsla för vad som är lagom.

Följ Sara Molin på Instagram @veterinarmolin där hon bland annat pratar veterinärmedicin och djurhälsa.

Saras 7 bästa tips

Rörelse är positivt – låt valpen leka, springa och använda kroppen.

Skippa femminutersmyten – det finns inget vetenskapligt stöd.

Läs av valpen -
 inte klockan. Pigga, glada valpar orkar mer.

Öka successiv
t - börja lugnt och bygg upp styrkan gradvis.

L
ek är bästa träningen– den utvecklar balans och kroppskontroll.

Variera miljö och underlag - 
det stärker hela kroppen.

Trötthet är inte farligt
– vila efter aktivitet är naturlig återhämtning.


Dela artikeln

Krönika

Hunden eller sporten - eller tvärtom?

Tanken var ju att hunden skulle passa sporten – inte hitta på en egen. Men vad gör man när den noggrant utvalda fyrbeningen visar sig ha helt andra ambitioner än man själv?

Kristine Avenmark
Kristin Avenmark 11 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Privat


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.