Aktuellt & Nyheter

Svenska hundars tandvård kartlagd

Redaktionen 25 maj, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Dålig tandhälsa, i form av bland annat tandsten och tandlossning, är vanligt bland svenska hundar och störst är problemen i vissa småvuxna raser. Det visar Karolina Enlund i sin doktorsavhandling.

Tandköttsinflammation och tandlossning är mycket vanligt hos hundar – precis som hos människor – och över 80 procent av alla hundar över tre år anses vara drabbade. Trots detta har vi tidigare haft ganska dålig kunskap om hur hundägare sköter om sina hundars tänder.

Nu redovisar veterinär Karolina Enlund från SLU sitt doktorsarbete, där hon har kartlagt hundtandvården i Sverige genom enkätundersökningar riktade till hundägare, veterinärer och djursjukskötare. Nästan 70 000 personer svarade på enkäterna och intresset och engagemanget för ämnet var enormt.

Det bästa sättet att förebygga tandlossning är daglig tandborstning, men trots det var det bara 4 procent av hundägarna som uppgav att de borstar tänderna på sin hund varje dag.

I avhandlingen framgår också att nästan 40 procent av hundarna har tandsten i någon utsträckning. Och att var tionde hundägare faktiskt inte visste om hunden hade tandsten.

– Vi tror att det behövs mer information och hjälp till hundägare, och mer träning tidigt i hundens liv för att kunna upptäcka eventuella problem i tid, säger Karolina Enlund.

Bäst tandhälsa hos hundarna rapporterades från ägare av schäfer, flatcoated retriever och rottweiler. Sämst tandhälsa rapporterades från ägare av chihuhua, yorkshireterrier, chinese crested, dvärg/toy-pudel, cavalier king charles spaniel och mops. Detta överensstämmer med andra studier som har visat att små raser har ökad risk att drabbas av tandlossning.

Bara 13 procent av hundarna hade någon gång sövts hos veterinär för tandrengöring, trots att regelbunden undersökning och rengöring under narkos rekommenderas för att problem med tänderna ska kunna upptäckas innan det har gått för långt – motsvarande den vård som vi människor får hos tandhygienister.

– Avhandlingen visar hur viktigt det är med kunskap, för både hundägare och djursjukvårdspersonal. Den behövs för att förbättra den förebyggande hemtandvården, för att känna igen tecken på dålig tandhälsa och för att kunna vidta rätt åtgärder i tid. Det skulle kunna förbättra hundars tandhälsa och allmänna välmående väsentligt, säger Karolina Enlund.

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.