Aktuellt & Nyheter

Svenska flaggan vilseleder vid foderval

Redaktionen 9 december, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Nästan 7 av 10 hundägare anser att det är viktigt att ge sin hund torrfoder gjort på svenska råvaror. Samtidigt lurar den svenska flaggan på foderförpackningar varannan hundägare. Det visar en färsk undersökning av Origo Group på uppdrag av Magnusson Petfood.

Med över en miljon hundar i Sverige har valet av hundfoder blivit en central fråga för många svenska hushåll. Torrfoder dominerar marknaden som det vanligaste valet av hundmat för 95 procent av svenska hundägare.

Samtidigt tror nästan hälften, 45 procent, att en svensk flagga på förpackningen garanterar både svenska råvaror och svensk tillverkning. I själva verket erbjuder flaggan inga sådana garantier. Något endast en av tio hundägare känner till, enligt en ny undersökning från Origo Group för hundfodertillverkaren Magnusson Petfood.

– Märkningen av djurfoder är ofta otydlig, vilket gör det svårt för konsumenter att navigera rätt. Även svensktillverkad hund- och kattmat innehåller ofta importerade råvaror. Vi är ensamma i kategorin om att ha anslutit oss till ursprungsmärkningen Från Sverige – inte som ett marknadsföringsknep utan en garanti för svenskt ursprung, säger Jonas Magnusson, Magnusson Petfood.

Nästan sju av tio svenska hundägare, 68 procent, anser att svenska råvaror är viktiga eller ganska viktiga vid valet av torrfoder. Trots detta råder det stor osäkerhet kring vad den svenska flaggan på förpackningen faktiskt står för. Detta understryker behovet av större transparens och tydligare märkning för att göra det enklare för hundägare att exempelvis kunna stödja lokala producenter.

– Butikshyllorna visar tydligt att hund- och kattmat ofta saknar fullständig transparens kring sitt ursprung. Från Sverige-märkningen gör det enkelt att välja produkter som är gjorda på svenska råvaror som dessutom är förädlade, förpackade och kontrollerade i Sverige. Vi hoppas därför att fler företag ansluter sig till märkningen, säger Tina Stugemo, vd Svenskmärkning AB.

Inom livsmedelsindustrin finns ett mer omfattande regelverk kring ursprung och en större grad av självreglering från branschen. Livsmedelsverket och kommunala inspektörer beivrar matfusk, där man märker produkter med en svensk flagga trots att de innehåller importerade ingredienser.

Importerat kött som mals till köttfärs i en svensk butik får till exempel inte märkas som ”svensk köttfärs”. Liknande regler för djurfoder skulle öka transparensen, underlätta för konsumenter att göra medvetna val och minska missförstånd om den svenska flaggans innebörd.

– Vi har länge arbetat för tydligare ursprungsmärkning. För att konsumenterna ska göra etiskt informerade val behöver de veta både varifrån råvarorna kommer och i vilket land djurfodret har producerats, säger Linda Devine, sakkunnig på Svenska Djurskyddsföreningen.

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av insikts- och undersökningsföretaget Origo Group på uppdrag av svenska djurfodertillverkaren Magnusson Petfood. Totalt deltog 546 svenska hundägare i åldern 18–70 år, både män och kvinnor, delaktiga i hushållets dagligvaruinköp. Studien utfördes online under oktober 2024.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.