Aktuellt & Nyheter

Svenska djurägare mest trofasta

Redaktionen 13 september, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Skulle du sälja din hund för en miljon kronor? En majoritet av de svenska djurägarna svarar nej, vilket gör dem till de mest trofasta ägarna i Norden.

I Arken Zoos årliga Husdjursbarometer ställdes en hypotetisk fråga till deltagarna om de skulle sälja sitt husdjur om de blev erbjudna en miljon kronor. En majoritet (53 procent) av de svenska husdjursägarna svarade att de aldrig skulle sälja sitt husdjur. Motsvarande siffra i våra nordiska grannländer var 40 procent i Norge respektive 41 procent i Finland. Av de svenska husdjursägarna uppgav 14 procent att de skulle sälja sitt husdjur.

– För att djuret inte ska fara illa behöver beslutet att skaffa till exempel en hund vara genomtänkt, särskilt eftersom djuren snabbt fäster sig vid sina familjer. Vardagspusslet behöver vara löst för många år framåt. Vi uppmanar alla som har skaffat husdjur under pandemin att ta hjälp och vägledning för att underlätta för både dig och ditt djur. Pålästa och organiserade djurägare ger tryggare djur och det är glädjande att se att ägarna ändå uppger sig vara en trofast grupp, säger Sarah Frelin Ekvall, marknadschef på Arken Zoo.

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion 16 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.

Avel & Hälsa

Så visar genetiken vägen framåt för brukshundsraserna

På RAS/RUS-konferensen i mars föreläste husdjursagronomen Irene Berglund om genetiska vägval i aveln. Med populationsgenetiken som grund visade hon hur avelsarbetet kan styras för att påverka just brukshundrasernas hälsa och funktion i framtiden.

Karin Wandrell 14 april, 2026 • 6 minuters läsning

Hur vi väljer att avla i dag påverkar inte bara nästa generation utan hela rasens hälsa och funktion. Det är här populationsgenetiken kommer in i bilden.

– Jag brukar likna det vid ett spindelnät. Varje litet val påverkar populationens utveckling över tid, säger Irene Berglund, agronomie licentiat och husdjursagronom.

I dag har utmaningen gått från att skapa raser till att förvalta dem. Samtidigt utvecklas forskningen snabbt. Det är svårt att få en fullständig överblick, men en sak är tydlig: genetisk variation är avgörande för avelsarbetet.

– Trots det bygger aveln ofta på att para “det bästa...