Svenska Brukshundklubben vidareutvecklar projektet Upp och hoppa - Brukshunden

Svenska Brukshundklubben har fått ytterligare bidrag från Svenskt friluftsliv att driva vidare projektet Upp och hoppa &8211; sund med hund. Nu är fördelningen av statsbidrag till landets friluftslivsorganisationer för år 2019 klar. Svenska Brukshundklubben får i år 600 000 kronor i form av projektbidrag. Bidraget ska i första hand användas till projektet Upp och hoppa med syfte&8230;

Redaktion 1 februari, 2019 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska Brukshundklubben har fått ytterligare bidrag från Svenskt friluftsliv att driva vidare projektet Upp och hoppa – sund med hund.

Nu är fördelningen av statsbidrag till landets friluftslivsorganisationer för år 2019 klar. Svenska Brukshundklubben får i år 600 000 kronor i form av projektbidrag. Bidraget ska i första hand användas till projektet Upp och hoppa med syfte att öka kunskapen om och färdigheten i att använda naturen som verktyg för ökad fysisk aktivitet för att därmed öka det fysiska och psykiska välbefinnandet hos människa och hund i samhället.

– Under året som gått har vi startat flera instruktörsutbildningar i projektet och det känns kul att fortsätta arbetet, menar Britta Agardh som är projektledare. Suget efter Upp och hoppa är superstort och uppmärksammas både hos våra medlemmar, allmänhet och media, fortsätter hon.

Årets fördelning av de statliga medlen till friluftslivets organisationer medför en fortsatt satsning på främst barn och unga. Friluftsorganisationerna kommer i och med årets fördelning ges möjlighet att ta ut ytterligare 10 000 tals barn på spännande aktiviteter. Med årets anslag prioriteras verksamheter vars syfte är att fördjupa samarbetet med skolorna, öka integrationen i samhället och förbättra folkhälsan genom utevistelse, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Organisationen Svenskt Friluftsliv ansvarar för fördelningen av bidrag sedan år 2011. Totalt inkom 80 ansökningar från 27 olika organisationer om totalt belopp på 74 miljoner kronor och översökningsgraden var ca 54 %.

För att få bidrag krävs att friluftsorganisationen värnar det enkla, naturnära och långsiktigt hållbara friluftslivet. Främjar hälsa och goda möjligheter att utöva friluftsliv samt ett tryggt och säkert friluftsliv. Bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse för motion och friluftsliv, eller verkar för ökad kunskap om och hänsyn till natur- och kulturmiljön samt allemansrätten.

För att ta del av hela protokollet om fördelningen besök https://svensktfriluftsliv.se/beslut-om-bidrag/.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION

Britta Agardh, projektledare Upp och hoppa, Svenska Brukshundklubben, 070-779 93 23, britta.agardh@brukshundklubben.se
www.brukshundklubben.se/sund-med-hund

Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, 070-433 51 47, ulf.silvander@svensktfriluftsliv.se
www.svensktfriluftsliv.se

FAKTA OM SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN
Svenska Brukshundklubben är en ideell medlemsorganisation, specialklubb i Svenska Kennelklubben (SKK) och frivillig försvarsorganisation. Vi har utbildat hundar och förare sedan 1918.
Svenska Brukshundklubben har idag runt 60 000 medlemmar, närmare 300 lokala klubbar runt om i landet där vi bedriver utbildning, tävlingsverksamhet, utbildning av tjänstehundar. Avel och utveckling av våra brukshundraser arbetar medlemmar med i våra rasklubbar.
Projektet Upp och hoppa – sund med hund drivs av Svenska Brukshundklubben i samarbete med Studiefrämjandet och Sveriges hundungdom.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.