Svenska Brukshundklubben vidareutvecklar projektet Upp och hoppa - Brukshunden

Svenska Brukshundklubben har fått ytterligare bidrag från Svenskt friluftsliv att driva vidare projektet Upp och hoppa &8211; sund med hund. Nu är fördelningen av statsbidrag till landets friluftslivsorganisationer för år 2019 klar. Svenska Brukshundklubben får i år 600 000 kronor i form av projektbidrag. Bidraget ska i första hand användas till projektet Upp och hoppa med syfte&8230;

Redaktion 1 februari, 2019 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Svenska Brukshundklubben har fått ytterligare bidrag från Svenskt friluftsliv att driva vidare projektet Upp och hoppa – sund med hund.

Nu är fördelningen av statsbidrag till landets friluftslivsorganisationer för år 2019 klar. Svenska Brukshundklubben får i år 600 000 kronor i form av projektbidrag. Bidraget ska i första hand användas till projektet Upp och hoppa med syfte att öka kunskapen om och färdigheten i att använda naturen som verktyg för ökad fysisk aktivitet för att därmed öka det fysiska och psykiska välbefinnandet hos människa och hund i samhället.

– Under året som gått har vi startat flera instruktörsutbildningar i projektet och det känns kul att fortsätta arbetet, menar Britta Agardh som är projektledare. Suget efter Upp och hoppa är superstort och uppmärksammas både hos våra medlemmar, allmänhet och media, fortsätter hon.

Årets fördelning av de statliga medlen till friluftslivets organisationer medför en fortsatt satsning på främst barn och unga. Friluftsorganisationerna kommer i och med årets fördelning ges möjlighet att ta ut ytterligare 10 000 tals barn på spännande aktiviteter. Med årets anslag prioriteras verksamheter vars syfte är att fördjupa samarbetet med skolorna, öka integrationen i samhället och förbättra folkhälsan genom utevistelse, säger Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Organisationen Svenskt Friluftsliv ansvarar för fördelningen av bidrag sedan år 2011. Totalt inkom 80 ansökningar från 27 olika organisationer om totalt belopp på 74 miljoner kronor och översökningsgraden var ca 54 %.

För att få bidrag krävs att friluftsorganisationen värnar det enkla, naturnära och långsiktigt hållbara friluftslivet. Främjar hälsa och goda möjligheter att utöva friluftsliv samt ett tryggt och säkert friluftsliv. Bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse för motion och friluftsliv, eller verkar för ökad kunskap om och hänsyn till natur- och kulturmiljön samt allemansrätten.

För att ta del av hela protokollet om fördelningen besök https://svensktfriluftsliv.se/beslut-om-bidrag/.

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION

Britta Agardh, projektledare Upp och hoppa, Svenska Brukshundklubben, 070-779 93 23, britta.agardh@brukshundklubben.se
www.brukshundklubben.se/sund-med-hund

Ulf Silvander, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv, 070-433 51 47, ulf.silvander@svensktfriluftsliv.se
www.svensktfriluftsliv.se

FAKTA OM SVENSKA BRUKSHUNDKLUBBEN
Svenska Brukshundklubben är en ideell medlemsorganisation, specialklubb i Svenska Kennelklubben (SKK) och frivillig försvarsorganisation. Vi har utbildat hundar och förare sedan 1918.
Svenska Brukshundklubben har idag runt 60 000 medlemmar, närmare 300 lokala klubbar runt om i landet där vi bedriver utbildning, tävlingsverksamhet, utbildning av tjänstehundar. Avel och utveckling av våra brukshundraser arbetar medlemmar med i våra rasklubbar.
Projektet Upp och hoppa – sund med hund drivs av Svenska Brukshundklubben i samarbete med Studiefrämjandet och Sveriges hundungdom.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...