Aktuellt & Nyheter

Stora skillnader i veterinärkostnader

Redaktionen 5 oktober, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

En ny kartläggning av publika priser, gjord av 2288 – Djurens vårdguide, visar skillnaderna på veterinärkostnader runt om i landet. Västmanland är det län som har högst prisläge medan Skåne ligger lägst i landet.

För många djurägare kan utbudet av olika vårderbjudanden och veterinärkliniker upplevas som överväldigande och svårt. Nu har 2288 – Djurens vårdguide kartlagt 651 veterinärklinikers publika prislistor, vilket motsvarar en stor del av samtliga kliniker i Sverige. Totalt ingår sju mycket vanliga behandlingar för hund och katt i den totala genomsnittskostnaden per klinik. Kartläggningen visar att det i samma län inte skiljer mer än 15 procent mellan de lägre och högre priserna för jämförbar vård.

Prisskillnaderna mellan olika delar av landet är klart större. Västmanland toppar listan som länet med högst prisläge. Där ligger den totala genomsnittskostnaden per klinik på 16 435 kronor. Därefter kommer Jämtland och Stockholm. Skåne ligger lägst av samtliga län. Där ligger genomsnittskostnaden per klinik på 13 128 kronor. Prisskillnaden mellan Skåne och Västmanland är 3 325 kronor eller 25 procent.

– Vår kartläggning visar att kliniker erbjuder vård till olika pris beroende på geografiskt läge och typ av klinik. En mindre klinik på landsbygden kan rimligtvis erbjuda lägre pris än ett större djursjukhus i en storstad, säger Max Adler, vd på 2288 – Djurens vårdguide.

Följande behandlingar är sammanräknade: Kastrering hankatt, kastrering honkatt, snittpris kastrering tik (hund), snittpris kastrering hane (hund), vaccination hund, DHPPI, vaccination katt, tricat, vaccination rabies.

Klubb/Medlem

Höör BK - från idé till verklighet

En parkourbana gjord delvis av lastpallar. Mörkersök i ett gammalt plåtskjul. Ett nosområde byggt av återvunnet material. Höör Brukshundklubb visar hur man kan utveckla en klubb med kreativitet och engagemang.

Karin Wandrell 8 augusti, 2026 • 4 minuters läsning

Det händer mycket på Höör Brukshundklubb just nu. På bara fem år har medlemsantalet nästan fördubblats och samtidigt växer klubben på flera andra sätt. Nu håller man dessutom på att bygga ett nytt stort aktivitetsområde. Här kommer det finnas allt från en stor parkourbana till ett nosområde med miljöhinder och sökvägg.

– Vi har finansierat allt själva. Förra året drog vi in mer än 400 000 kronor genom kursverksamheten. De pengarna använder vi för att utveckla klubben, säger ordförande Christel Persson Pinon.

Tanken med parkourbanan är att hundarna ska kunna ha roligt på ett säkert sätt...

Forskning

AI kan hjälpa framtidens polishundar

AI skulle i framtiden kunna bli ett nytt verktyg i utbildningen av svenska polishundar. Det visar ett examensarbete där forskaren undersökt om AI kan lära sig att känna igen när en hund markerar ett fynd under en sökinsats.

Redaktion 6 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Polishundar spelar en viktig roll i polisens arbete. De används bland annat för bevakning, spårning och sök efter personer, narkotika och vapen. Men att utbilda en tjänstehund är en lång process som kräver både erfarenhet och noggrann uppföljning. Nu undersöks om artificiell intelligens kan bidra till att utveckla träningen ytterligare.

I examensarbetet analyserades videofilmer från sökövningar med hundar. Genom att först identifiera hundens kroppsrörelser och sedan låta en AI-modell bearbeta informationen testade forskaren om systemet kunde avgöra när hunden markerade att den hittat det den sökte.

Tanken är att tekniken på sikt ska kunna användas för att analysera hundars beteenden och ge instruktörer och hundförare bättre underlag för träning och utvärdering.

Fungerar i teorin

Resultaten visar att metoden fungerar i teorin, men att vägen till ett färdigt verktyg fortfarande är lång. Den största utmaningen var bristen på data. För att träna en AI-modell krävs stora mängder videomaterial där hundarnas beteenden har märkts upp i detalj, något som är både tidskrävande och resurskrävande.

Studien visade också att tekniken hade svårt att tolka hundens rörelser när hunden delvis hamnade utanför bild eller skymdes av föremål eller människor. Det som för en människa kan vara en tydlig markering visade sig vara betydligt svårare för AI-systemet att uppfatta.

Tränar på videomaterial

Trots begränsningarna ser forskaren möjligheter. I stället för att analysera enskilda kroppspunkter kan framtida modeller sannolikt tränas direkt på videomaterial, vilket kan ge mer träffsäkra resultat. Tidigare forskning visar också att AI redan har använts framgångsrikt för att analysera hundars beteenden i andra sammanhang.

Även om tekniken ännu befinner sig på forskningsstadiet pekar arbetet mot en framtid där artificiell intelligens kan bli ett komplement till människans erfarenhet. För polishundar och andra arbetande hundar skulle det kunna innebära nya möjligheter att följa utvecklingen, upptäcka detaljer i träningen och ytterligare stärka samspelet mellan hund och förare.

Läs hela studien här.