Okategoriserade

Stora prisskillnader på operationer och behandlingar

Redaktionen 2 oktober, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Det kan skilja tusentals kronor för veterinärvård av samma skada eller sjukdom beroende på vilken klinik en djurägare besöker. Trots det frågar en majoritet inte om pris innan en behandling startar, visar en undersökning.

Hela 74 procent av djurägarna svarar att de inte frågade om pris innan behandlingen startade. Av de som hade låtit genomföra en planerad operation av sitt djur, som kan vara mycket dyrt, jämförde endast 14 procent priser mellan olika veterinärkliniker innan tiden bokades.
– Man är inte van vid detta från humanvården. Dessutom är det en oroande situation när djuret blir sjukt eller skadar sig och då är det lätt att ringa första bästa veterinär. Det är något alla djurägare kan relatera till. Men om situationen inte är akut och möjligheten finns, kan det vara en god idé att fråga om pris hos olika veterinärkliniker och sedan jämföra, säger Linda Kreutz, vd för Sveland Djurförsäkringar.
Faktorer som kan bidra till de stora prisskillnaderna vid samma diagnos är bland annat storleken på klinikerna, deras geografiska lägen, vilken behandlingsform som väljs och vilka specialkompetenser de kan erbjuda.
Om något oförutsett händer under en operation eller om en skada visar sig vara mer omfattande än vad man trott från början, kan det också påverka priset. Det gäller även för akuta tillstånd som sker under jourtid.
Vetpris är en digital plattform där man i förväg kan undersöka vilka kliniker som finns i ens närhet och hur mycket en specifik undersökning eller behandling kommer att kosta.

Undersökningen som Sveland gjorde vände sig till de kunder som hade uppsökt veterinär de senaste tolv månaderna och pågick mellan den 15–22 augusti. Drygt 1 100 personer svarade på undersökningen.

Bild Creative Commons

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.