Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur

Foto: Stor sorg att förlora ett husdjur

Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Forskning

Lek stärker relationen med hunden

Att leka lite extra med sin hund förbättrar det känslomässiga bandet mellan ägare och hund visar en ny studie från Linköpings universitet. Däremot gav inte träning samma resultat.

Redaktion
Redaktion 11 juni, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande (2)

Foto: Anna Nilsen

Lekens funktion är inte helt klarlagd inom forskningen, särskilt hos hundar som fortsätter att leka även i vuxen ålder. I en ny studie publicerad i tidskriften Royal Society Open Science har forskare vid Linköpings universitet, LiU, undersökt om det finns ett direkt samband mellan lek och en starkare emotionell koppling mellan ägare och hund.

– I dagsläget har vi till exempel många hundar som byter hem mitt i livet. Med omplacerade hundar har man inte fördelen av att växa upp tillsammans med hunden. Då missar man det så kallade socialiseringsfönstret tidigt i valpens liv som är viktig för relationsbyggandet. Och då kan lek vara ett väldigt bra sätt att bygga en ny bra relation även med vuxna hundar, säger Lina Roth, biträdande professor i etologi vid LiU.

Ett par minuters extra lek räckte 

För att ta reda på om det finns ett samband fick hundägare svara på en omfattande enkät om sin upplevelse av relationen till sin hund. Frågorna kunde till exempel vara: Hur ofta tar du med dig hunden när du besöker andra människor? Hur ofta känner du att hundägarskapet innebär mer besvär än vad det är värt? Hur ofta berättar du saker för din hund som du inte berättar för någon annan?

Sedan delades hundägarparen upp i tre grupper: en fick i uppgift att leka mer än vanligt, en fick träna mer än vanligt med godis som belöning, och en kontrollgrupp som skulle fortsätta som tidigare. Sedan fick ägarna svara på samma enkät igen.

– Det är ju ett fantastiskt resultat som man bara kan drömma om! Lekgruppen visar sig förbättra den känslomässiga närheten till hunden på bara fyra veckor med ett par minuter extra lek om dagen, säger Lina Roth.

Fler initiativ till lek 

Resultaten visade alltså ett statistiskt säkerställt orsakssamband där den emotionella närheten till hunden förbättras genom att öka lekdosen. Gruppen som ägnade sig åt träning upplevde inte en förbättring och inte heller kontrollgruppen.

Den aktuella studien visar främst hur ägarna upplever relationen och kan inte säga så mycket om hundens upplevelser. Ägarna i lekgruppen rapporterade dock att deras hundar tycktes få en mer positiv syn på sina ägare, samt att hundarna själva tog fler initiativ till lek.

Tidigare studier har också visat att hundar mår bättre när de får leka och vara tillsammans med sina ägare.

Dragkamp, kurragömma och låtsasbrottning 

De olika grupperna fick tydliga instruktioner om hur lek respektive träning skulle gå till. På så vis kunde forskarna säkerställa att ägarna faktiskt lekte tillsammans med hunden. Enligt Lina Roth är det viktigaste att hitta en lek som hunden svarar positivt på och att lekstunden ihop blir trevlig.

Webbild liggande (3)
Foto: Anna Nilsen

– Det räcker inte med att bara kasta en boll. Vi var ju ute efter den sociala interaktionen mellan hunden och människan, så lekarna vi föreslog i studien kunde vara dragkamp, låtsasbrottning, jaga varandra, kurragömma, tittut eller retas lite med fingrarna. Sen behöver man inte hålla på så himla länge, utan snarare vara uppmärksam på sin hundens beteende. Några minuter lite då och då verkar uppenbarligen göra stor skillnad, säger Lina Roth.

Referens: Per Jensen, Caisa Persson-Werme, Lina S.V. Roth Play interactions improve the dog-owner relationship Royal Society Open Science, publicerad online 22 april 2026.


Dela artikeln

Forskning

Hund ger visst skydd mot astma

Att växa upp med hund kan minska risken att utveckla astma, men för barn som redan har allergisk astma kan hund i hemmet samtidigt vara kopplat till en något ökad risk för akuta besvär. Det visar ny forskning som ger en mer nyanserad bild av hundens roll i barns luftvägshälsa.

Redaktion
Redaktion 9 juni, 2026 3 minuters läsning
Webbild liggande (1)

Foto: Stock.adobe

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, och många familjer ställs inför frågan om husdjur påverkar symtomen. Forskningen har länge varit splittrad, men två nya studier pekar åt samma håll - tidpunkten för exponering verkar spela stor roll.

I en stor kanadensisk studie, CHILD study (Canadian Healthy Infant Longitudinal Development), följdes drygt 1 000 barn från födseln till fem års ålder. När barnen var tre månader gamla analyserades damm från hemmen för att mäta halter av bland annat hundallergen.

Vid fem års ålder undersöktes barnens lungfunktion och förekomst av astma. Resultaten visade att barn som exponerats för högre halter av hundallergen tidigt i livet hade ungefär halverad risk att utveckla astma jämfört med andra barn. De hade också något bättre lungfunktion – oavsett om de utvecklat astma eller inte.

Effekten var särskilt tydlig hos barn med genetiskt sämre förutsättningar för god lungfunktion, vilket tyder på att miljön tidigt i livet kan påverka lungornas utveckling i samspel med arvet.

Ingen ökad långsiktig svårighetsgrad

Samtidigt visar en stor svensk registerstudie från Karolinska institutet att situationen ser annorlunda ut för barn som redan har allergisk astma.

Forskarna följde 99 389 barn med astma och luftvägsallergi upp till 19 års ålder och analyserade hur kontinuerlig, ingen eller avbruten exponering för hund påverkade sjukdomens utveckling.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

– Det finns begränsat med studier om det påverkar astmautfall hos barn med allergisk astma att leva med en hund eller att göra sig av med hunden, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.

Resultaten visade inget tydligt samband mellan att leva med hund och utvecklingen av måttlig till svår astma över tid. Efter två, fyra och sex år var astmans svårighetsgrad liknande oavsett om barnen hade hund eller inte.

Något ökad risk för akuta besvär 

Däremot sågs en något ökad risk för akut astma, det vill säga episoder som kräver akutvård eller hög läkemedelsanvändning, hos barn som levde med hund. Det gällde även barn i familjer som gjort sig av med hunden, vilket tyder på att åtgärden i sig inte nödvändigtvis förbättrar utfallet.

– Våra fynd kan vara ett stöd i samtal mellan familjen och hälso- och sjukvårdspersonal. Att ha eller behålla hunden verkar inte påverka astmans svårighetsgrad långsiktigt, men det kan öka risken för akut astma något, säger Resthie Putri, postdoktor vid Karolinska institutet.

En möjlig förklaring är att hundallergen finns kvar länge i hemmiljön och dessutom är vanligt förekommande i exempelvis skolor. Studien kunde heller inte särskilja barn med specifik hundallergi från andra typer av luftvägsallergi.

En mer komplex bild

Sammantaget pekar forskningen på att hundens betydelse för barns astma inte är entydig. Tidig exponering kan ha en skyddande effekt, medan fortsatt exponering hos barn som redan utvecklat allergisk astma inte tycks påverka sjukdomens långsiktiga svårighetsgrad – men kan innebära en något ökad risk för akuta besvär.

Källor:

Protective effects of dog allergen and endotoxin for lung function and asthma, Journal of Allergy and Clinical Immunology, 2026.

Dog exposure and subsequent asthma outcomes in children with asthma and allergy, Journal of Allergy and Clinical Immunology: Global.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.