Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

Redaktionen 7 november, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion 5 mars, 2026 • 4 minuters läsning

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer	Regeringen bör tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare – för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation	Konsumentverket eller annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag	En särskild utredare bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd	Det bör utredas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.