Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur
Stor sorg att förlora ett husdjur
Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Forskning

Terapihundar sänkte stressnivåerna hos soldater 

En kort stund tillsammans med en terapihund kan göra skillnad för personer som lever med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. I en ny pilotstudie från Ukraina sjönk stresshormonet kortisol hos militär personal med PTSD efter bara 20 minuters samvaro med terapihundar.

Redaktion
Redaktion 21 juli, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
En ukrainsk soldat får en stunds avkoppling tillsammans med en hund. Stock.adobe

Studien genomfördes på ett militärsjukhus i Kiev och omfattade 46 soldater och annan militär personal som alla hade en fastställd PTSD-diagnos. Deltagarna fick delta i ett 20 minuter långt möte med en terapihund och dess förare. Forskarna tog salivprover både före och efter sessionen för att mäta nivåerna av stresshormonet kortisol.

Resultaten visade att kortisolnivåerna sjönk hos både män och kvinnor efter mötet med hundarna. Minskningen var statistiskt säkerställd och sågs i båda grupperna, även om männen hade högre kortisolnivåer både före och efter interventionen.

Forskarna menar att resultaten tyder på att hundassisterade insatser kan bidra till att minska den akuta stressnivån hos personer som lever i en mycket utsatt miljö.

Resultaten ger preliminära belägg för att korta möten med terapihundar kan minska fysiologisk stress hos personer med PTSD.

Hundar som stöd i krigsmiljö 

Tidigare forskning har visat att hundar kan bidra till ökad trygghet, minska hypervaksamhet och hjälpa människor att hantera svåra känslor. Hundar kan också uppmuntra social kontakt och hjälpa personer att fokusera på nuet i stället för på traumatiska minnen.

Forskarna lyfter fram att detta är särskilt intressant i en pågående krigssituation, där många människor utsätts för långvarig stress och återkommande traumatiska upplevelser.

Enligt Världshälsoorganisationen utvecklar en betydande andel människor som utsätts för krig och väpnade konflikter psykisk ohälsa, där PTSD är en av de vanligaste diagnoserna.

Första studien i sitt slag 

Forskarna beskriver studien som den första som undersökt effekten av hundassisterade insatser på militär personal med PTSD under ett pågående krig. Samtidigt betonar de att resultaten måste tolkas försiktigt.

Studien omfattade ett relativt litet antal deltagare och saknade kontrollgrupp, vilket gör att forskarna inte säkert kan avgöra hur stor del av effekten som berodde på själva hundmötet.

Trots det anser forskarna att resultaten är lovande. Hundassisterade insatser kan vara ett värdefullt komplement till andra behandlingsformer och erbjuda ett lättillgängligt, icke-farmakologiskt stöd för människor som lever under extrem stress.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Klubb/Medlem

Caroline ser lösningar - inte problem

När andra ser problem ser Caroline Olsson möjligheter. Nu belönas hon med utmärkelsen Årets Eldsjäl för sitt arbete med att utveckla verksamheten och skapa gemenskap på klubben.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 18 juli, 2026 6 minuters läsning
Webbild liggande (4)
Patrullmarkering i skogen med Saki. Malin Högdahl

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.