Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur

Foto: Stor sorg att förlora ett husdjur

Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar

Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.

Redaktion
Redaktion 6 januari, 2026 Uppdaterades 23 december, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Höftledsdysplasi är en av de vanligaste och mest smärtsamma ledsjukdomarna hos hundar. Sjukdomen finns inom i stort sett alla raser, men är vanligare hos större raser som labrador retriever och schäfer.

– Det är en komplex sjukdom där både arv och miljö spelar in. Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt, veterinär och forskare vid Köpenhamns universitet.

I studien upptäcktes en genetisk skillnad på kromosom 24, som har en koppling till drabbade hundarnas höftledsbedömningar. Skillnaden ligger i närheten av en gen som man vet har förändrat uttryck hos människor som drabbats av artros.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Röntgenbild av hundens bäcken, med röd markering över området på höftbenet som indikerar smärta eller höftledsdysplasi.

– Hundar som har svår höftledsdysplasi kommer med tiden att utveckla artros, eftersom höftleden belastas på ett felaktigt sätt. Samma gäller för människor som utvecklar artros, säger Maja Arendt.

Gener och miljö påverkar

Utöver genetiska skäl spelar också miljöfaktorer som vikt och livsstil en stor roll om en hund blir sjuk, och även friska hundar kan bära på riskgenen.

– En hund med perfekta höftleder kan vara bärare av riskgenen och föra den vidare till sina valpar. Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap för att bättre använda friska hundar i avel, säger Maja Arendt.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

På sikt hoppas forskarna att kunna utveckla genetiska tester som, tillsammans med röntgen, kan hjälpa uppfödare och hundägare att identifiera hundar med ökad risk för höftledsdysplasi. Men det krävs mer forskning innan testerna kan bli verklighet.

– Vi hoppas att resultaten på sikt ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.

Fakta: Höftledsdysplasi hos hund

Om höftledsdysplasi
Symtom att vara uppmärksam på
• Drabbar oftare stora och tunga
raser, då lederna påverkas i högre grad.
• Stelhet
• Leder ofta till smärta, hälta
och artros.
• Svårigheter att resa sig eller
att gå i trappor
• Förekomsten har minskat tack
vare avelsarbete baserat på röntgenprogram.
• Hälta
• Både arv och miljö påverkar
risken.
• Ovilja att gå på promenader
 
• Ovilja att hoppa och leka
 
• Smärta vid beröring runt höften


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Här ingår husdjur i krisplanen

Vart tredje hushåll har sällskapsdjur. Men djur får inte följa med till skyddsrum i händelse av krig eller kris. Så vad gör vi då? Katrineholms kommun har tagit hjälp av Svenska Blå Stjärnan (och SBK!) för att bemanna trygghetspunkter där även djur får plats.

Yasemin
Yasemin Bayramoglu 3 januari, 2026 Uppdaterades 1 januari, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Privat


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.