Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur
Stor sorg att förlora ett husdjur
Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Boxer-VM i stormvindar

Det blev ett krävande världsmästerskap i IGP och IFH när Svenska boxerklubben stod som värd för ATIBOX-VM i slutet av oktober, med schäferhundklubben Sk Vårgårda som teknisk arrangör.

Webbild liggande
Anna Persson 5 november, 2026 • 7 minuters läsning
1
IGP-världsmästaren Jolien Deneweth tillsammans med sin figurant Jesse Thomas. Anna Persson

Dela artikeln

Djurägare tvekar inför AI som hälsorådgivare

AI kan snabbt ge svar på frågor om hundens hälsa, men svenska djurägare är fortfarande försiktiga. Nästan åtta av tio hund- och kattägare använder inte AI för att söka information eller få hälsoråd om sitt djur. Risken för felaktiga svar är den främsta orsaken.

Redaktion
Redaktion 3 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (7)
Adobe.stock

I en Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Agria, uppger bara 6 procent av hund- och kattägarna att de regelbundet använder AI för att skaffa sig kunskap om djurets hälsa. Bland dem som avstår är oron för felbedömningar störst. 77 procent anger det som en anledning, medan 55 procent menar att AI inte kan uppfatta djurets känslomässiga signaler.

– AI kan vara en bra kanal men det gäller att ställa rätt frågor och använda sitt eget sunda förnuft, säger Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria.

AI kan enligt Agria framför allt fungera som ett komplement när det gäller mer allmänna och förebyggande frågor, exempelvis om hundens hull och motion, kloklippning eller enklare frågor om foder. Däremot kan ett svar bli missvisande om viktig information saknas, till exempel om tidigare sjukdomar, medicinering eller allergier.

Forskning visar både möjligheter och brister 

Även veterinärmedicinsk forskning pekar på att dagens AI-modeller kan vara användbara, men att resultaten varierar beroende på vilken uppgift de får.

I en studie från 2026 fick flera stora språkmodeller svara på vanliga frågor från djurägare om tandhälsa hos hund och katt. Svaren låg i flera fall nära veterinärernas, men forskarna hittade också kliniskt betydelsefulla felaktigheter. Slutsatsen var att AI kan fungera som stöd för information till djurägare, men att veterinärmedicinsk expertis fortfarande behövs för att kontrollera innehållet.

Liknande resultat har setts när AI har fått bedöma bilder av hundars munhålor. I en annan studie från 2026 var veterinärer bättre än samtliga testade AI-modeller på att identifiera olika kliniska tecken. Forskarna bedömde därför att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas självständigt vid diagnostik.

Webbild liggande (8)
Snart kanske AI sköter diagnostiken självständigt.Adobe.stock

Samtidigt finns områden där tekniken visar potential. I en studie av akuta fall hos hund kunde ChatGPT identifiera 80–90 procent av de allvarligaste fallen. Problemet var det motsatta för lindrigare besvär: omkring 60 procent av de icke akuta fallen bedömdes som mer brådskande än de egentligen var. När AI kombinerades med bedömningar från djursjukvårdspersonal ökade däremot förmågan att hitta de mest akuta fallen.

Ska stödja – inte ersätta veterinären 

Den brittiska veterinärorganisationen British Veterinary Association, BVA, tog i början av 2026 fram särskilda principer för användningen av AI inom veterinärmedicin. Organisationens utgångspunkt är att tekniken ska användas för att stödja veterinärens arbete, inte ersätta den. BVA betonar också att AI-verktyg behöver granskas och valideras för de situationer där de ska användas.

De svenska djurägarna tycks göra ungefär samma skillnad. Trots tveksamheten inför att själva fråga AI om djurets hälsa är inställningen mer positiv till att tekniken används inom djursjukvården. Nästan var tredje hund- och kattägare i Agrias undersökning tycker att det är en bra idé, medan ungefär lika många är tveksamma.

Vid tydliga symtom på sjukdom eller skada rekommenderar Agria fortfarande kontakt med djursjukvården.

– Om djuret visar allvarliga tecken på sjukdom eller skada skulle jag självklart hellre vilja prata direkt med professionell djursjukvårdspersonal. Men för skadeförebyggande åtgärder och löpande kunskapsbyggande kan AI vara en enkel och lättillgänglig kanal, säger Monica Tuvelid.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.