Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur

Foto: Stor sorg att förlora ett husdjur

Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Förbundsordförande har ordet

Gott nytt år – och en tillbakablick

När jag ser tillbaka på 2025 fylls jag av stolthet. Vi har fortsatt den resa som började efter den turbulens vi upplevde 2023. Då valde vi att kavla upp ärmarna och möta utmaningarna tillsammans – och det har gett resultat.

Christer Erixon
Christer Erixon 9 december, 2025 Uppdaterades 10 december, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Stina ger tröst och livsglädje åt patienter

Den certifierade vårdhunden Stina får utmärkelsen Årets tjänstehund 2025. Tillsammans med sin ägare, psykiatrisjuksköterskan Maria Westholm, hjälper hon patienter med svår psykisk ohälsa.

Redaktion
Redaktion 6 december, 2025 Uppdaterades 1 december, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)

Foto: André de Loisted

Nioåriga curly coated retrievern Stina har arbetat inom Region Skåne i sju år. Två dagar i veckan är hon med matte, psykiatrisjuksköterskan Maria Westholm, på jobbet och tillsammans tar de emot patienter med svår psykisk ohälsa och ofta även neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Det kändes först lite overkligt, jag kunde inte tro det, men hon är väl värd att få utmärkelsen, säger en glad Maria Westholm.

Psykisk ohälsa är en av samhällets stora utmaningar. Enligt statistik från Socialstyrelsen söker ungefär 1 miljon personer varje år hjälp via vårdcentralerna för besvär relaterade till psykisk ohälsa.

Ungefär 450 000 personer vårdas varje år i den specialiserade psykiatriska vården, Stina kan nå patienter som inte kan tillgodogöra sig annan behandling och få dem att orka prata om svåra saker genom att använda ögonkontakt och fysisk beröring.

Webbild liggande (1)
Bild: André de Loisted

Utbildad hund och förare

För att bli certifierad vårdhund krävs en ettårig utbildning och ägaren till hunden måste själv ha en vårdutbildning. Utmärkelsen Årets tjänstehund kan delas ut till en hund som är verksam som assistanshund eller social tjänstehund, men det kan också vara en räddningshund eller patrullhund i hemvärnet.

Vårdhundar faller inom kategorin sociala tjänstehundar, vilket innebär att de arbetar med en tredje part. Fast en curly coated retriever är en ganska stor hund är det aldrig någon patient som blivit rädd för henne, säger Maria Westholm.

Arbetar med ögonkontakt

När Stina ska arbeta med en patient läser hon först av personen och närmar sig långsamt med ögonkontakt. Hon kan känna om en patient har smärta och om personen har mycket ångest. Då lägger hon huvudet i knät på patienten för att bli klappad, vilket höjer nivån av oxytocin, eller ”må-bra-hormon”.

Webbild liggande
Bild: André de Loisted

– Man lär sig att lita på hunden. Ibland när jag föreslår en mer aktiverande övning för patienten kan hon titta på mig ungefär som att nej, men matte, det är inte det som gäller nu, säger Maria Westholm.

Stina, som heter Cairncurls Dagmar i stamtavlan, är uppfödd av Carina och Håkan Persson, kennel Cairncurls.

Årets tjänstehund

Årets tjänstehund har delats ut sedan 2014 men gick under namnet Årets sociala tjänstehund fram till 2023. Namnbytet gjordes för att utmärkelsen skulle bli mer inkluderande. För att kunna nomineras ska hunden ha en relevant utbildning.

Årets tjänstehund får sin utmärkelse i samband med Stockholm Hundmässa den 13 december. Stina kommer att få en rosett, ett diplom, en ny bädd från Biabädden och foder från Royal Canin motsvarande sex månaders förbrukning.

Agria skänker även 20 000 kronor för att doneras till en utvald organisation. Maria Westholm har valt att donera summan till Svenska Service- och Signalhundsförbundet.

Juryn har bestått av Ulf Uddman, Annika Klang och Janina Pfalzer för Svenska Kennelklubben och Emilie Dahl för Agria.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.