Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

Redaktionen 7 november, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.

Krönika

Varför sover hunden så mycket?

Vad gör din hund just nu? Med stor sannolikhet detsamma som min: sover. Så tillbringar nämligen alla hundar en stor del av sitt liv och man kan verkligen fråga sig varför de slumrar bort tillvaron på det här sättet.

Per Jensen 26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 4 minuters läsning

Egentligen är sömnen ett märkligt beteende. Alla djurarter som har undersökts sover åtminstone någon del av dygnet. Det innebär att de, liksom vi själva, befinner sig i en slags dvala, närmast medvetslösa och frånvarande, under många timmar. Det är tid som man skulle kunna använda till en massa viktiga saker – umgås med artfränder, hitta föda, undersöka sin omgivning och annat. I stället försätter man sig i det här ytterst känsliga tillståndet där man kanske inte ens upptäcker hotande faror.

Sömnen är ett beteende som förenar alla djur, men ändå vet vi inte exakt varför man sover. Sedan livets uppkomst verkar djur ha sovit så det bör rimligen fylla någon viktig funktion rent evolutionärt. Men vilken? Forskningen har inget svar på det. Kanske finns det inte ens någon strikt funktion.

Kanske är det helt enkelt så att alla nervceller, oavsett om de sitter i en manet eller i en hund, måste vila med jämna mellanrum. Slaggprodukter från nervernas oupphörliga aktivitet behöver kanske rensas regelbundet utan att cellerna belastas med nya intryck.

Djupsömn och REM-sömn

En annan gåta är varför olika djurarter har så skiftande sömnbehov. Vi själva sover omkring åtta timmar per dygn och för en hund är det normala mönstret mellan åtta och sexton timmar. Men varför sover då vissa fladdermöss upp till 22 timmar per dygn när en ko eller en elefant klarar sig på några enstaka timmar? Sömnen förblir på många sätt ett huvudbry för vetenskapen.

Webbild liggande (1) — Foto: Stock.adobe

Det är sant att vi inte vet så mycket om varför djur sover, men vi vet desto mer om vad som händer under sömnen. Här skiljer sig hunden inte från oss eller de flesta andra däggdjur. Under en sömnperiod går hjärnan igenom ett antal olika faser som upprepas flera gånger. Två viktiga faser kallas djupsömn och REM-sömn.

Djupsömnen är viktig eftersom det är då minnen etableras, eller konsolideras som den tekniska termen lyder. När hunden lärt sig något nytt behöver den naturligtvis också komma ihåg det. Minnen konsolideras genom en ganska komplicerad process i hjärnan och den är särskilt effektiv under djupsömnen. Om du ägnar dig åt att träna din hund är det därför klokt att se till att den får sova ordentligt mellan passen.

I drömmarnas rike

Under REM-sömnen sker också en viss konsolidering av minnen, men det är något annat som gör den fasen särskilt intressant. Benämningen REM är en förkortning av engelskans ”Rapid Eye Movements”.

Man kan se snabba, ryckiga ögonrörelser under ögonlocken på sin hund när sömnen går in i den här perioden. Ofta rör sig tassarna också, nästan som om hunden springer. Svansen kan börja slå och inte sällan gnäller och skäller den i sömnen. De flesta hundägare tänker nog att den drömmer när det här händer. Men kan en hund verkligen drömma?

Det är nog helt säkert så att REM-sömnen hänger ihop med drömmar hos hundar precis som hos oss själva. Det kan vi sluta oss till genom att hjärnaktiviteten hos en hund som ser ut att drömma är i princip densamma som hos en drömmande människa. Men vad drömmer den om? Det är såklart svårare att veta, men återigen kan vi dra paralleller från vårt eget drömmande.

Hundens hemliga tillhåll

När en människa drömmer om roliga och trevliga saker händer det att munnen formas till ett leende. Om drömmen handlar om att utföra olika aktiviteter kan händerna knytas som om man håller i ett verktyg.

Troligen fungerar hunden på samma sätt. Så om den under sömnen börjar gnälla samtidigt som svansen slår lite är det förmodligen en trevlig dröm. Och de ryckande tassarna kombinerade med små ljusa skall kan vara ett tecken på att det pågår en harjakt i den sovande hjärnan.

Skälet till att hunden (och vi) sover bort mer än en tredjedel av våra liv kan vi i nuläget bara gissa. Men att det är viktigt råder det inget tvivel om. En hund klarar sig bra utan mat i många dagar, kanske veckor, men utan sömn fungerar den inte. Och drömmarnas värld är hundens eget hemliga tillhåll som vi aldrig kan dela.

Men jag föreställer mig ändå att min dansk-svenska gårdshund Gotte faktiskt drömmer om våra gemensamma promenader. Det känns rätt bra att tänka sig att vi är tillsammans också när vi båda sover, jag på min kudde och han under mitt täcke.

Klubb/Medlem

Tisdagar med extra allt

Vad händer när man kombinerar friskvård, hundträning och en rejäl dos gemenskap? I Härnösand visar sig svaret varje tisdag. Här har ett enkelt förslag vuxit till en klubbfavorit som förändrat både vardagen och gemenskapen.

Karin Wandrell 24 januari, 2026 • Uppdaterades 19 januari, 2026 • 3 minuters läsning

Ett enkelt förslag från en medlem har blivit tisdagens höjdpunkt för klubbens alla åldrar. I dag lockar vardagsträffarna både pensionärer och förvärvsarbetande som passar på att utnyttja sin friskvårdstimme. Varje tisdag vid lunch samlas deltagarna på klubbens gård för en gemensam promenad i den närliggande skogen, där det ofta ingår enkla övningar.

Väl tillbaka väntar fler aktiviteter på träningsplanen med allt från rallylydnadsbana till agility. Upplägget bygger på deltagarnas önskemål, men det finns alltid något förberett. Intresset för att delta har bara vuxit, nu kan det komma uppemot 25...