Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur
Stor sorg att förlora ett husdjur
Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Lär dig läsa foderetiketten

”Med kyckling”, ”rik på nötkött” eller ”kycklingmeny”. Små ord på foderförpackningen kan göra stor skillnad. Enligt europeiska riktlinjer finns tydliga regler för hur olika ingredienser får lyftas fram på hund- och kattfoder – och hur mycket av ingrediensen som faktiskt måste finnas i produkten.

Redaktion
Redaktion 14 juli, 2026 2 minuters läsning
Webbild liggande
Stock-adobe

Hund- och kattfoder som säljs inom EU omfattas av foderlagstiftning och riktlinjer från FEDIAF, den europeiska branschorganisationen för sällskapsdjursfoder. Reglerna styr bland annat hur tillverkare får beskriva innehållet på förpackningarna.

En formulering som många djurägare reagerar på är ”med kyckling” eller ”with chicken”. Enligt FEDIAF riktlinjer innebär det att fodret måste innehålla minst fyra procent av den angivna ingrediensen. Det betyder inte att resten av fodret saknar animaliska råvaror – bara att minst fyra procent måste utgöras av just kyckling.

Om det istället står att fodret är ”rikt på”, ”high in” eller ”rich in” kyckling krävs minst 14 procent av ingrediensen.

Ännu högre krav gäller om ingrediensen lyfts fram som huvudnamn i produkten, exempelvis ”Kycklingmeny”, ”Chicken Dinner” eller ”Kycklingfoder”. Då måste ingrediensen utgöra minst 26 procent av innehållet.

Om ett foder bara marknadsförs med ordet ”kycklingsmak” finns däremot inget krav på att en viss mängd kyckling ska ingå. Det räcker att produkten har smak eller arom som motsvarar kyckling.

Helfoder eller kompletteringsfoder

Ingredienslistan, som på europeiska foderförpackningar kallas ”Sammansättning” eller ”Composition”, ska alltid listas i fallande ordning efter vikt när receptet blandas. Ingredienser med högst vikt anges först. Eftersom färskt kött innehåller mycket vatten behöver det dock inte betyda att det är den största källan till protein i det färdiga fodret.

Etiketten ska också visa om produkten är ett helfoder eller ett kompletteringsfoder. Ett helfoder är sammansatt för att täcka djurets dagliga näringsbehov, medan ett kompletteringsfoder måste kombineras med annan föda för att ge en balanserad kost.

Dessutom ska näringsanalysen redovisa bland annat råprotein, råfett, växttråd och mineralinnehåll. Syftet är att djurägaren ska kunna jämföra produkter och få en bättre bild av fodrets näringsmässiga sammansättning.

FEDIAF betonar att märkningen ska hjälpa konsumenten att göra informerade val och att informationen på förpackningen inte får vara vilseledande.


Dela artikeln

Forskning

Hund och människa – ett universellt samspel

Oavsett om hunden lever med en jägare i Mongoliet, en familj i Tyskland eller i ett samhälle på Madagaskar verkar relationen mellan hund och människa bygga på samma grund. Det visar en ny internationell studie som utmanar bilden av att vår kunskap om hundars beteende främst bygger på västerländska hundar.

Redaktion
Redaktion 11 juli, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Traditionellt klädd kvinna med sin hund i en peruansk by. Stock.adobe

Hundar lever under helt olika förhållanden runt om i världen. Vissa är familjemedlemmar som sover i soffan, andra arbetar som jakthundar eller lever betydligt friare. Trots det verkar relationen mellan hund och människa vara förvånansvärt lik oavsett kultur. Det visar en ny internationell studie som ger en bredare bild av samspelet mellan hundar och människor än tidigare forskning.

Under de senaste årtiondena har forskningen lärt oss mycket om hur hundar kommunicerar med människor. De kan följa våra pekgester, söka ögonkontakt när de behöver hjälp och tolka våra signaler på ett sätt som få andra djur klarar.

Men nästan all sådan forskning har gjorts på hundar i västerländska, industrialiserade länder – det som forskare brukar kalla WEIRD-samhällen (Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic). Där lever hundar oftast som sällskapsdjur och familjemedlemmar. Frågan har därför varit om resultaten verkligen gäller hundar över hela världen.

Webbild liggande
Hunden Nina med sin matte i Tyskland.Stock.adobe

Hundar från fem olika delar av världen 

För att ta reda på det genomförde ett internationellt forskarlag en omfattande studie med 164 hundar och deras ägare i fem mycket olika miljöer: landsbygden i Tyskland, Mongoliet, Peru, Madagaskar och ögruppen Vanuatu. Hundarna användes främst till jakt eller praktiska arbetsuppgifter, även om deras livssituation skilde sig åt mellan länderna.

Forskarna lät ekipagen genomföra sex etablerade beteendetester som används inom hundforskningen. Bland annat undersöktes om hundarna följde människors pekgester, hur de kommunicerade när mat var gömd och om de sökte stöd hos sina ägare när de ställdes inför en svår uppgift.

Ägarna fick också besvara frågor om hur de såg på sina hundar och vilken roll de spelade i vardagen.

Webbild liggande (1)
Stor hund som ligger framför en mongolisk jurta i Gobiöknen.Stock.adobe

Fler likheter än skillnader

Resultaten visade att likheterna var betydligt större än forskarna hade väntat sig. Hundarna visade samma grundläggande sociala förmågor oavsett var de levde. De kunde följa mänskliga signaler, kommunicera med sina ägare och söka vägledning när de hamnade i osäkra situationer.

Även ägarnas beskrivningar av relationen till sina hundar var överraskande lika. I samtliga länder beskrev de hundarna som värdefulla följeslagare som de litade på och som de förväntade sig skulle skydda dem vid behov.

Det fanns förstås vissa skillnader. Tyska hundar var generellt mer lydiga och uthålliga i testerna, medan hundägare på Vanuatu visade en särskilt god förmåga att tolka sina hundars signaler. Forskarna menar att sådana skillnader sannolikt beror på hur hundarna tränas, används och hålls i olika kulturer snarare än på några grundläggande skillnader i relationen mellan hund och människa.

Webbild liggande (2)
Kvinna matar en hund på en strand i Madagaskar.Stock.adobe

Viktigt för framtida forskning

Studien har betydelse långt utanför just de hundar som deltog.Eftersom så mycket tidigare forskning bygger på hundar från västvärlden har det funnits en osäkerhet kring hur allmängiltiga resultaten egentligen är. Den nya studien tyder på att många av hundarnas sociala förmågor delas av hundar världen över.

Forskarna menar att den nära relationen mellan hund och människa sannolikt bygger på gemensamma egenskaper som utvecklats under tusentals år av samlevnad. Samtidigt betonar de att lokala traditioner och levnadssätt fortfarande påverkar hur relationen tar sig uttryck i vardagen.

För hundägare är resultaten kanske inte särskilt förvånande. Oavsett om hunden tränar bruks, vaktar en gård eller delar soffan med familjen verkar den grundläggande relationen vara densamma – ett samspel som bygger på kommunikation, samarbete och ömsesidigt förtroende.

Webbild liggande (4)
En djurvårdsspecialist undersöker en hund på Vanuatu.Wikimedia.commons

Fakta: Så testades hundarna

Test
Beskrivning
Pektest
Kan hunden förstå
vilken behållare en människa pekar mot för att hitta en godbit?
Olösligt problem
Hunden får först lära
sig att öppna en behållare med mat. Därefter låses den. Söker hunden hjälp
genom att titta på eller ta kontakt med sin ägare?
Social referens
Hur reagerar hunden
när ägaren visar olika känslouttryck eller signaler i en ny situation?
Följetest
Undersöker hur villig
hunden är att följa människans rörelser och instruktioner.
Hämningskontroll
Mäter hundens förmåga
att behärska impulser och välja en mer genomtänkt lösning i stället för att
agera direkt.
Ägarenkät
Hundägarna svarade på
frågor om hundens vardag, arbetsuppgifter och hur de upplever relationen till
sin hund.

Fakta: Studien i korthet

Vad?
Internationell studie
om samspelet mellan hundar och människor.
Hundar
164 hundar och deras
ägare.
Länder
Tyskland, Mongoliet,
Peru, Madagaskar och Vanuatu.
Hundarnas roll
Främst jakthundar och
arbetande hundar.
Resultat
Likheterna mellan
hundar och människor var större än skillnaderna mellan olika kulturer.
Publicerad
Proceedings of the Royal Society B (2025).


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.