Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur
Stor sorg att förlora ett husdjur
Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Forskning

Hund och människa – ett universellt samspel

Oavsett om hunden lever med en jägare i Mongoliet, en familj i Tyskland eller i ett samhälle på Madagaskar verkar relationen mellan hund och människa bygga på samma grund. Det visar en ny internationell studie som utmanar bilden av att vår kunskap om hundars beteende främst bygger på västerländska hundar.

Redaktion
Redaktion 11 juli, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande (3)
Traditionellt klädd kvinna med sin hund i en peruansk by. Stock.adobe

Hundar lever under helt olika förhållanden runt om i världen. Vissa är familjemedlemmar som sover i soffan, andra arbetar som jakthundar eller lever betydligt friare. Trots det verkar relationen mellan hund och människa vara förvånansvärt lik oavsett kultur. Det visar en ny internationell studie som ger en bredare bild av samspelet mellan hundar och människor än tidigare forskning.

Under de senaste årtiondena har forskningen lärt oss mycket om hur hundar kommunicerar med människor. De kan följa våra pekgester, söka ögonkontakt när de behöver hjälp och tolka våra signaler på ett sätt som få andra djur klarar.

Men nästan all sådan forskning har gjorts på hundar i västerländska, industrialiserade länder – det som forskare brukar kalla WEIRD-samhällen (Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic). Där lever hundar oftast som sällskapsdjur och familjemedlemmar. Frågan har därför varit om resultaten verkligen gäller hundar över hela världen.

Webbild liggande
Hunden Nina med sin matte i Tyskland.Stock.adobe

Hundar från fem olika delar av världen 

För att ta reda på det genomförde ett internationellt forskarlag en omfattande studie med 164 hundar och deras ägare i fem mycket olika miljöer: landsbygden i Tyskland, Mongoliet, Peru, Madagaskar och ögruppen Vanuatu. Hundarna användes främst till jakt eller praktiska arbetsuppgifter, även om deras livssituation skilde sig åt mellan länderna.

Forskarna lät ekipagen genomföra sex etablerade beteendetester som används inom hundforskningen. Bland annat undersöktes om hundarna följde människors pekgester, hur de kommunicerade när mat var gömd och om de sökte stöd hos sina ägare när de ställdes inför en svår uppgift.

Ägarna fick också besvara frågor om hur de såg på sina hundar och vilken roll de spelade i vardagen.

Webbild liggande (1)
Stor hund som ligger framför en mongolisk jurta i Gobiöknen.Stock.adobe

Fler likheter än skillnader

Resultaten visade att likheterna var betydligt större än forskarna hade väntat sig. Hundarna visade samma grundläggande sociala förmågor oavsett var de levde. De kunde följa mänskliga signaler, kommunicera med sina ägare och söka vägledning när de hamnade i osäkra situationer.

Även ägarnas beskrivningar av relationen till sina hundar var överraskande lika. I samtliga länder beskrev de hundarna som värdefulla följeslagare som de litade på och som de förväntade sig skulle skydda dem vid behov.

Det fanns förstås vissa skillnader. Tyska hundar var generellt mer lydiga och uthålliga i testerna, medan hundägare på Vanuatu visade en särskilt god förmåga att tolka sina hundars signaler. Forskarna menar att sådana skillnader sannolikt beror på hur hundarna tränas, används och hålls i olika kulturer snarare än på några grundläggande skillnader i relationen mellan hund och människa.

Webbild liggande (2)
Kvinna matar en hund på en strand i Madagaskar.Stock.adobe

Viktigt för framtida forskning

Studien har betydelse långt utanför just de hundar som deltog.Eftersom så mycket tidigare forskning bygger på hundar från västvärlden har det funnits en osäkerhet kring hur allmängiltiga resultaten egentligen är. Den nya studien tyder på att många av hundarnas sociala förmågor delas av hundar världen över.

Forskarna menar att den nära relationen mellan hund och människa sannolikt bygger på gemensamma egenskaper som utvecklats under tusentals år av samlevnad. Samtidigt betonar de att lokala traditioner och levnadssätt fortfarande påverkar hur relationen tar sig uttryck i vardagen.

För hundägare är resultaten kanske inte särskilt förvånande. Oavsett om hunden tränar bruks, vaktar en gård eller delar soffan med familjen verkar den grundläggande relationen vara densamma – ett samspel som bygger på kommunikation, samarbete och ömsesidigt förtroende.

Webbild liggande (4)
En djurvårdsspecialist undersöker en hund på Vanuatu.Wikimedia.commons

Fakta: Så testades hundarna

Test
Beskrivning
Pektest
Kan hunden förstå
vilken behållare en människa pekar mot för att hitta en godbit?
Olösligt problem
Hunden får först lära
sig att öppna en behållare med mat. Därefter låses den. Söker hunden hjälp
genom att titta på eller ta kontakt med sin ägare?
Social referens
Hur reagerar hunden
när ägaren visar olika känslouttryck eller signaler i en ny situation?
Följetest
Undersöker hur villig
hunden är att följa människans rörelser och instruktioner.
Hämningskontroll
Mäter hundens förmåga
att behärska impulser och välja en mer genomtänkt lösning i stället för att
agera direkt.
Ägarenkät
Hundägarna svarade på
frågor om hundens vardag, arbetsuppgifter och hur de upplever relationen till
sin hund.

Fakta: Studien i korthet

Vad?
Internationell studie
om samspelet mellan hundar och människor.
Hundar
164 hundar och deras
ägare.
Länder
Tyskland, Mongoliet,
Peru, Madagaskar och Vanuatu.
Hundarnas roll
Främst jakthundar och
arbetande hundar.
Resultat
Likheterna mellan
hundar och människor var större än skillnaderna mellan olika kulturer.
Publicerad
Proceedings of the Royal Society B (2025).


Dela artikeln

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion
Redaktion 9 juli, 2026 1 minuts läsning
Webbild liggande
Stock.adobe

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.