Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Aktuellt & Nyheter

Stor sorg att förlora ett husdjur

1073658
Redaktionen 7 november, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning
Stor sorg att förlora ett husdjur
Stor sorg att förlora ett husdjur
Sorgen efter ett husdjur är för många hundägare (61 procent) lika stark som att förlora nära och kära. Det visar en undersökning som Agria genomfört där 1 162 hund- och kattägare har delat med sig av erfarenheter och känslor när djuret lämnar jordelivet.

Att det är en stor sorg att förlora ett husdjur råder det ingen tvekan om. Samtidigt är både hund- och kattägare överens om att ta det svåra beslutet om avlivning när det inte längre går att behandla djurets smärta. Hundar och katter lever i snitt 10–15 år och många djurägare får därför ta flera avsked under livets gång.

Alla djurägare i enkäten kände sorg, av olika grad, när djuret dog. Hela 61 procent av hundägarna och 48 procent av kattägarna upplevde en fruktansvärd sorg som var jämförbar med förlusten av en familjemedlem eller nära vän när djuret gick bort. Av hundägarna menade 33 procent att det var riktigt jobbigt, men inte samma sak som att förlora en nära person, något som 39 procent av kattägarna håller med om det.

– Det är en stor sorg att förlora ett husdjur. Det är starka känslor som uppstår och saknaden kan bli enorm när man förlorar en hund eller katt. Att så många jämför med förlusten av en familjemedlem eller nära vän är ett tydligt tecken på djurens betydelse för oss människor, säger Patrik Olsson, hundexpert på Agria Djurförsäkring.

När är det rätt att avliva ett husdjur?

När har stunden kommit att ta det svåra beslutet om att avsluta djurets liv? En sådan given situation är för 88 procent av både hund- och kattägare när det inte längre finns behandlingsmetoder som kan lindra djurets smärta. 58 procent menar att gränsen går när djuret inte längre kan leva ett naturligt liv. Endast 1 procent menade att det alltid är fel att avliva djur och säger sig föredra en naturlig död.

– De allra flesta djurägare är överens om att djuret inte ska leva med smärta, men också vikten av att djuret ska kunna leva ut sina naturliga behov, säger Patrik Olsson.

Var tar husdjuret sitt sista andetag?

De flesta hundar, 81 procent, och katter, 72 procent, tog sina sista andetag på en veterinärklinik där de avlivades av en veterinär med djurägaren närvarande. För katterna är olyckor i trafiken eller fall från höga höjder det näst vanligaste sättet att dö, 23 procent. Att få hembesök av veterinären och avliva djuret i hemmet är ett alternativ som runt 13 procent av djurägarna föredrog.

– Att låta veterinären avliva djuret i hemmet kan öka trygghetskänslan och skapa ett lugn hos både djurägare och djur under den sista stunden tillsammans, säger Patrik Olsson.

Vad händer med djurkroppen?

Mer än hälften av hundarna kremeras efter sin bortgång, medan var fjärde hund fick sin begravningsplats i trädgården. Bland katter är det lika vanligt med kremering som att begrava katten i trädgården. Det är viktigt att undersöka vad som gäller i den aktuella kommunen. Vissa kommuner tillåter gravar i trädgården medan det i andra kommuner är helt förbjudet att gräva ner djurkroppar.

Agria har i samarbete med undersökningsföretaget Xtreme genomfört enkätundersökningen med 582 hundägare och 580 kattägare under 2022.


Dela artikeln

Hälsa

Nöjd med veterinären – men tveksam till branschen

Svenska djurägare är överlag nöjda med den veterinärvård de själva får. Men när de bedömer djursjukvården som bransch sjunker förtroendet rejält. Framför allt efterfrågas tydligare priser och trygghet i att behandlingar rekommenderas utifrån djurets behov – inte ekonomiska drivkrafter.

Redaktion
Redaktion 1 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Pressbild

Det visar Svenskt Kvalitetsindex, SKI, nya studie om svensk djursjukvård, baserad på 1 286 intervjuer med djurägare under juni och juli 2026. Gapet mellan förtroendet för den egna veterinären och för branschen som helhet är enligt SKI ett av de största man sett i sina branschstudier.

En viktig förklaring är kostnaderna. De senaste årens stigande veterinärpriser har gjort djurägare mer uppmärksamma på vad vården kostar och vad de faktiskt får för pengarna. Samtidigt visar studien att det inte bara är själva prislappen som avgör hur vården upplevs.

Priset påverkar förtroendet

Djurägare som får tydlig information om kostnaden före besöket är betydligt nöjdare, har större förtroende för vårdgivaren och upplever vården som mer prisvärd. Detsamma gäller när djurägaren får möjlighet att diskutera olika behandlingsalternativ, omfattningen av vården och vad alternativen kostar.

– Djursjukvård innebär ofta att stora beslut behöver fattas snabbt i en känslomässigt utsatt situation. Då blir tydlighet och känslan av kontroll extra viktiga, säger Calle Walmstedt, projektledare på SKI.

Dyrare även att försäkra hunden 

Kostnadstrycket märks också på djurförsäkringarna. I SKI:s senaste studie av hund- och kattförsäkringar föll kundnöjdheten kraftigt under 2025. Särskilt tydligt var tappet när det gällde prisvärde och kundlojalitet.

Högre försäkringspremier och självrisker, stigande veterinärkostnader och en försämrad serviceupplevelse pekas ut som viktiga förklaringar. Enligt SKI behöver därför veterinärvård och försäkring ses över tillsammans – för djurägaren är det den samlade kostnaden för att kunna ge sitt djur vård som räknas.

Djurägare vill kunna jämföra 

När djurägarna själva får peka ut vad som behöver förbättras hamnar förtroendefrågan högt. De vill framför allt känna sig säkra på att rekommenderad vård utgår från djurets behandlingsbehov snarare än vårdgivarens ekonomi. Tydligare och mer förutsägbara kostnader samt bättre möjligheter att jämföra priser efterfrågas också.

Resultaten kommer samtidigt som kostnaderna för svensk djursjukvård diskuteras allt mer. Konkurrensverket har tidigare i år konstaterat att priserna inom delar av djursjukvården har ökat betydligt mer än den allmänna prisnivån och pekat på brister i pristransparensen. Regeringen har också tagit initiativ för tydligare prisinformation och ett stärkt konsumentskydd.


Dela artikeln

Forskning

Hundar reagerar på dubbla signaler

Ett glatt ansikte men en arg röst? Hundens hjärna tycks reagera när våra känslomässiga signaler inte stämmer överens. I en ny japansk pilotstudie har forskare för första gången använt EEG för att undersöka hur hundhjärnan reagerar på motstridiga känslouttryck från den egna ägaren.

Redaktion
Redaktion 29 september, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Vad menar du egentligen? Adobe.stock

Hundar är skickliga på att läsa av oss människor. Tidigare forskning har visat att de kan uppfatta känslomässig information från både våra ansikten och våra röster. Men vad händer i hundens hjärna när de två säger olika saker?

Det ville forskare vid bland annat Azabu University i Japan undersöka. Tre hundar fick se filmer av sina ägare med antingen ett glatt eller argt ansiktsuttryck och samtidigt höra ägarens röst uttrycka glädje eller ilska. I vissa filmer stämde ansiktet och rösten överens, i andra kombinerades exempelvis ett glatt ansikte med en arg röst.

Under tiden mättes hundarnas hjärnaktivitet med icke-invasiv EEG, där elektroder registrerar elektrisk aktivitet i hjärnan utan något kirurgiskt ingrepp.

Hjärnan får arbeta mer 

Forskarna fann en skillnad när hundarna mötte de motsägelsefulla signalerna. Mellan 250 och 500 millisekunder efter att rösten började registrerades en starkare sen elektrisk respons i den främre delen av hjärnan än när ansiktsuttryck och röst förmedlade samma känsla.

Resultatet kan tyda på att hundens hjärna behöver arbeta mer när informationen från ansikte och röst inte går ihop. En möjlig förklaring är att hunden reagerar på att något avviker från det förväntade eller behöver lägga mer uppmärksamhet på att tolka den motstridiga informationen. Forskarna är däremot försiktiga med att slå fast exakt vilken hjärnprocess den uppmätta aktiviteten motsvarar.

Webbild liggande
Tvetydighet får hundens hjärna att jobba extra hårt.Adobe.stock

Krävs större studier 

Studien ger därmed ett första neurofysiologiskt stöd för att hundar kan väga samman olika känslomässiga signaler från sin ägare, snarare än att bara reagera på exempelvis ansiktet eller rösten var för sig.

Men tre hundar är förstås alldeles för få för att dra några generella slutsatser. Forskarna beskriver själva resultaten som preliminära och menar att studien framför allt visar att metoden fungerar. Nästa steg blir större studier som kan undersöka om samma mönster återkommer hos fler hundar.

Källa: Koike H. et al., ”Event-related potentials to emotional incongruence in dogs using non-invasive EEG”, Scientific Reports, publicerad 22 augusti 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.