Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Tema

Specialsök – hundens egen hjärngympa

1073658
Redaktion 3 maj, 2019 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 4 minuters läsning

Knark, mögel och vägglöss. Det är bara några av de områden där hundars luktsinnen kan hjälpa oss. Här får du veta hur specialsök funkar – och hur du kan testa hemma med din hund.

Som vi kunde berätta i förra numret av Brukshunden arbetar Svenska Bruks- hundklubben (SBK) med att få specialsök godkänt som en officiell provform. Men vad är det som är så speciellt med just specialsök? Vi frågade Susanne Kihl, en av klubbens kunniga på området. Hon har varit med och tagit fram klubbens instruktörsutbildning och sitter med i den projektgrupp inom SBK som sysslar med just specialsök. Susanne började jobba som hund- skötare på Securitas hundsektion redan som 18-åring och utbildade sig senare till dressör och har jobbat med bland annat sprängämneshundar och minhundar, två varianter av specialsök. Kort sagt: hon har jobbat med hundar i hela sitt vuxna liv och idag jobbar hon operativt med vägglushundar.
– Specialsök är allt som vi lär hundar om specifika dofter, det vi kallar etiketter. Som uppletande av föremål och vittring av människor, att tillexempel kunna spåra en människa som försvunnit. Men här ingår också ID-sök och kantarellsök.

Nose Work, som blivit populärt på senare år, är en sorts specialsök. Där använder man till exempel så kallade hydrolater som doftämnen.
– I specialsök jobbar man i flera typer av miljöer. Det kan bli överrasknings- situationer där man inte i förväg vet
i exakt vilken miljö söket ska utföras. Därför får man vara lite uppfinningsrik när man tränar och variera mellan olika typer av lokaler, båtar, lastbilar… tja, det finns inga begränsningar. På frågan om alla hundar kan träna specialsök kommer Susannes svar omedelbart:
– Jajemän! Alla hundar har näsa och förmåga. Sedan handlar det även om motivation och den kan styras av anlag och vilka möjligheter de fått att utveckla sitt luktsinne, säger Susanne och fortsätter:
– Det som jag tycker är så fantastiskt roligt är att se hunden växa med uppgiften. Vi är ett team där hunden sköter jobbet. Vi hjälper hunden att höja motivationen att just hitta. Det blir som en skattjakt!

När det gäller själva inlärningen poängterar Susanne att det finns många olika vägar gå. Men hon återkommer till en mening flera gånger under samtalet: det ska vara värdefullt att hitta!
– För mig är det viktigast av allt. Söka–hitta–belöna är mina hörnstenar.

Sålunda lägger hon ner mycket jobb på att få hunden att finna glädjen i att hitta – och att dela hundens glädje när den lyckas, allt för att hunden ska känna iver att lyckas nästa gång också.
– När väl den motivationen sitter brukar jag börja träna in markeringar parallellt – alltså hur hunden ska visa att den hittat skatten, om den ska sitta, ligga eller vad den ska göra. Men att hitta är viktigare!, understryker Susanne.

Att jobba med nosen kan också vara ett sätt att stimulera hundar med speciella förutsättningar. Dels hundar som kanske fått fysiska hinder som gör att de inte kan vara lika aktiva i skog och mark längre (eller om husse/matte har fått svårt att röra på sig). Dels hundar med problem- beteenden.

För dem kan nosarbetet ha en direkt lugnande effekt, det märker Susann på en del av sina deltagare.
– Hundar som kanske visar rädsla eller stress, glömmer det när de får jobba koncentrerat med nosen. Det är så roligt att se att de där och då kan släppa på rädslan och att ekipaget växer med uppgiften!

När vi skrev om specialsök i förra numret fanns två testmoment som alla kan vara med att prova, innan slutgiltigt beslut tas 2021. Sedan dess har det tillkommit ytterligare tre som finns på här.
– Medlemmarna har möjlighet att vara med och påverka och komma med förslag på hur proven ska se ut och hur bedöm- ningarna ska gå till. Vi är tacksamma för alla förslag innan vi skapar regelverket, säger Susanne.

Susannes bästa träningstips

1. Lek och belöna. Vi använder röd kong classic som etikett, så börja med att låta hunden leka med en kong. Kolla att den tycker att det är kul. Du kan gömma den ute eller inne, men inom ett begränsat område (exempelvis 5×5 meter utomhus). Låt kongen vara åtkomlig hela tiden. När hunden hittar den springer du fram och leker och berömmer. Det blir en del av ceremonin, ni skapar ett beteende. Det är extra viktigt i början att hunden får snabbt resultat och att den lär sig leken – ”åh, nu kommer den försvinna och då ska jag hitta”.

2. Öka svårigheten. Göm kongen där hunden inte kommer åt den. När hunden visar att den hittat så trolla fram den tillsammans och belöna.

3. Göm mindre bitar. När hunden blivit duktig på att hitta kongen kan du dela den i mindre bitar för att öka svårighetsgraden.

4. 
Gå en kurs. Många SBK-klubbar håller kurser i specialsök, där kan du få ännu mer fördjupning.


Dela artikeln

Forskning

Att ta hand om hunden kan vara bra för barn

Att hjälpa till att mata, sköta och ta hand om familjens hund kan hänga ihop med viktiga förmågor hos barn. En ny studie visar att barn som är mer delaktiga i hundens skötsel också har bättre arbetsminne och lättare att styra sin uppmärksamhet och sina impulser.

Redaktion
Redaktion 8 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
AdobeStock_469808757
Barn som hjälper till att sköta hunden har lättare att styra sitt beteende. Adobe.stock

Föräldrar och vårdnadshavare till 293 barn mellan fyra och tolv år deltog i studien. Av barnen levde 151 med hund och 142 med katt. Föräldrarna fick svara på frågor om barnets relation till djuret, hur mycket barnet deltog i skötseln och om barnets arbetsminne och förmåga att kontrollera uppmärksamhet, beteende och känslor.

Resultaten visade att barn som var mer engagerade i skötseln av familjens hund också skattades högre när det gällde både arbetsminne och förmågan att hejda impulser och styra sitt beteende. Barn som hade färre svårigheter i relationen till hunden hade också starkare förmågor inom dessa områden. Samma mönster syntes bland barn som levde med katt.

Däremot spelade det känslomässiga bandet till djuret ingen tydlig roll. Forskarna såg inget samband mellan hur starkt känslomässigt barnet var fäst vid hunden eller katten och de undersökta förmågorna. Det kan alltså vara den aktiva kontakten och ansvaret för djuret, snarare än enbart närheten till det, som har betydelse.

Små uppgifter kan göra skillnad

En möjlig förklaring är att djurskötsel ställer små krav på barnet i vardagen. Det gäller till exempel att komma ihåg när hunden ska få mat eller behöver annan omvårdnad, men också att uppmärksamma djurets behov och anpassa sitt eget beteende efter dem. Sådana uppgifter skulle enligt forskarna kunna bidra till att träna de exekutiva funktionerna.

Studien visar dock bara ett samband och kan inte säga vad som är orsak och verkan. Det kan lika gärna vara så att barn som redan har bättre arbetsminne och impulskontroll tar större ansvar för familjens djur. För att kunna avgöra om själva djurskötseln bidrar till utvecklingen behövs därför studier som följer barn över längre tid.


Dela artikeln

Tävling

Dubbla VM guld i Rallylydnad till Sverige

Sverige tog hem både lagguldet och det individuella guldet vid VM i rallylydnad i Danmark. Fem svenska ekipage gick vidare till final, där Solveig Nyvold och Silas tog plats högst upp på prispallen. En helg fylld av fina rundor och svensk segerglädje.

Maria Larsson 6 oktober, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Det var ett glatt svenskt lag som firade dubbla segrar! Louise Karlsson


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.