Hundstallet släpper nu rapporten Hundlivet i Sverige, som ger en aktuell lägesbild av svenskarnas syn på hundägande, ansvar och vardagen med hund. En av rapportens tydligaste slutsatser är det stora glappet mellan inställning och agerande när det kommer till att välja en omplaceringshund.
Trots att en stark majoritet säger sig vara öppna för adoption är det endast åtta procent av dagens hundägare som har skaffat sin hund via en svensk omplaceringsorganisation.
I stället uppger 52 procent att de gått via en uppfödare och 23 procent genom en privatperson tex. på en annonssida på nätet. Hundstallet ser samtidigt att antalet hundar som behöver omplaceras ökar. Mellan 1 januari och 31 maj 2025 tog Hundstallet emot 547 hundar, en ökning med 31 procent jämfört med samma period året innan.
Många föredrar en valp
Bland dem som inte vill adoptera uppger nästan hälften att anledningen är att de föredrar en valp. Ytterligare 40 procent vill ha en specifik ras och väljer därför bort omplaceringshundar. Samtidigt är osäkerhet ett stort hinder där många inte vet hur adoptionsprocessen går till eller känner oro kring hundens bakgrund.
– Det är såklart jättebra att en stor majoritet svarar att de kan tänka sig en omplaceringshund men samtidigt nedslående att så få faktiskt gör valet när det är dags att bli hundägare. För att fler hundar ska få en ny chans har vi ett viktigt uppdrag i att visa att adoption är ett bra och tryggt alternativ - inte minst nu när vi ser att antalet hundar som behöver omplaceras ökar stort, säger Johnny Kroneld, Kommunikation & Insamlingschef på Hundstallet.
1 av 4 har övervägt att lämna bort sin hund
Rapporten visar också att det inte är helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare, 24 procent, har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund. Skälen bakom är ofta komplexa där 29 procent hänvisar till en förändrad livssituation, såsom separation, barn eller nytt jobb. Tidsbrist (21 procent) och ekonomiska problem (19 procent) är andra vanliga orsaker.
Samtidigt anser sju av tio svenskar att det är ett allvarligt problem att så många hundar i Sverige behöver omplaceras och att det borde uppmärksammas mer.
Andra insikter ur rapporten
• 65 procent av svenskarna kan tänka sig att skaffa hund. Sällskap och familjeliv är de främsta anledningarna till att vilja ha hund, medan tidsbrist och ekonomiska faktorer är vanliga hinder för hundägande.
• Var fjärde person kan tänka sig att vänta mer än ett år på rätt hund men nästan var tredje vill ha en hund inom fyra månader.
• Drygt var tredje person säger att sociala medier påverkat deras val av hund.
• Endast 12 procent känner sig helt säkra på att de kan avgöra om en hund de är intresserade av att köpa är en smuggelhund.
• Hundar ses i hög grad som familjemedlemmar – för hälften av svenskarna på samma nivå som människor. 85 procent uppger också att en hund i deras närhet har hjälpt dem att hantera stress, ångest eller ensamhet.
• Det är inte helt ovanligt att överväga att göra sig av med sin hund. Nästan var fjärde hundägare har någon gång funderat på det, varav åtta procent säger att de varit nära att lämna bort sin hund.
• Majoriteten av svenskarna tycker att hundar bör tillåtas på arbetsplatser där det är möjligt.
Om rapporten
Hundlivet i Sverige är en rapport framtagen av Hundstallet för att ta tempen på svenskarnas relation till hundar. Genom färska insikter om adoption, ekonomi, ansvar och vardagen med hund kartläggs hur hundägandet i Sverige ser ut och vad det säger om oss som samhälle.
Rapporten bygger på en undersökning genomförd av Mantap Survey i april 2025 och har gjorts via webbintervjuer i ett slumpmässigt riksrepresentativt urval av målgruppen. Målgruppen är män och kvinnor i åldern 18-70 år i hela Sverige. 1 011 personer har svarat på undersökningen.
