Aktuellt & Nyheter

Skellefteå får ny träningshall

Redaktionen 26 oktober, 2021 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Den 16 oktober öppnade äntligen den nya inomhushallen för hundträning på Vitberget i Skellefteå som nu kommer att fyllas med träningar och tävlingar.

Skellefteå brukshundklubb har länge sett behovet av en ny inomhushall och nu har drömmen äntligen blivit verklighet. Den 1 000 kvadratmeter stora hallen har kostat ungefär åtta miljoner kronor och har möjliggjorts genom ett stöd från Allmänna arvsfonden på 4,9 miljoner kronor samt 1,6 miljoner kronor från Skellefteå kommun.

– För vår förening är det här den största satsningen som har gjorts sett till pengar, säger P-O Wallmark, projektledare från Skellefteå BK, till SvT Nyheter Västerbotten.

Skellefteå Hundungdom har varit högst delaktiga i hallens utformning och kommer att fylla den med träningar och tävlingar.

– Att träna hund på vintern har varit lite av en utmaning, men nu kan vi hålla på med lydnad, rallylydnad och agility även när det är snö ute, säger Alexandra Alm, ordförande i Skellefteå Hundungdom.

Bild från invigningen den 16 oktober.

Forskning

AI tolkar hundens känslor

Ser din hund glad, stressad eller osäker ut? Nu har forskare tagit fram ett AI-system som kan tolka hundars ansiktsuttryck med hög träffsäkerhet och ge en mer objektiv bild av hur hunden faktiskt mår.

Redaktion 16 april, 2026 • 2 minuters läsning

Hundar är mästare på att kommunicera, men på sitt eget språk. Öronens position, spänningen i nospartiet och blicken ger viktiga ledtrådar om hur hunden mår, men för människor är signalerna ofta svåra att tolka objektivt. Missförstånd kan i värsta fall leda till felaktig hantering, stress eller försämrad välfärd.

I en ny studie har forskare vid National Taiwan Ocean University utvecklat ett AI-baserat system som ska hjälpa till att tolka just dessa signaler. Med hjälp av djupinlärning kan systemet analysera hundens ansiktsuttryck och koppla dem till olika känslotillstånd – på ett mer konsekvent sätt än vad vi människor ofta klarar av.

Forskarna har arbetat med bilder av Shetland sheepdog, där varje bild sorterats in i fem olika känslolägen. I stället för att titta på hela hunden eller miljön runt omkring fokuserar AI:n på tre viktiga delar: öron, ögon och nos. Varje del analyseras för sig, och sedan vägs informationen samman till en helhetsbedömning av hundens känslotillstånd.

Stöd i vardagen

Just att titta på detaljer i ansiktet, snarare än helhetsbilder, visade sig ge väldigt bra resultat. Systemet lyckades klassificera hundarnas uttryck med omkring 90 procents träffsäkerhet. Enligt forskarna beror det på att ansiktet ofta avslöjar mer än kroppshållning eller omgivning, som lätt kan variera från bild till bild.

Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet, men forskarna ser flera möjliga användningsområden framöver. För hundägare skulle liknande system kunna bli ett stöd i vardagen, till exempel för att bättre förstå hur hunden reagerar i nya eller stressande situationer. Inom veterinärvård och rehabilitering skulle tekniken också kunna hjälpa till att upptäcka tecken på obehag eller stress som annars riskerar att missas.

Forskarna betonar samtidigt att studien hittills bara omfattar en ras, och att hundars ansikten kan se väldigt olika ut. För att tekniken ska bli användbar krävs fler studier med fler raser. Men resultaten visar tydligt att AI kan bli ett verktyg som hjälper oss att lyssna bättre på våra hundar – även när de inte säger något med ord.

Källa: Li, D-L., Lee, S-K., & Tsai, Y-C. Deep Learning-Based Dog Expression Recognition. IEEE, 2026.

Avel & Hälsa

Så visar genetiken vägen framåt för brukshundsraserna

På RAS/RUS-konferensen i mars föreläste husdjursagronomen Irene Berglund om genetiska vägval i aveln. Med populationsgenetiken som grund visade hon hur avelsarbetet kan styras för att påverka just brukshundrasernas hälsa och funktion i framtiden.

Karin Wandrell 14 april, 2026 • 6 minuters läsning

Hur vi väljer att avla i dag påverkar inte bara nästa generation utan hela rasens hälsa och funktion. Det är här populationsgenetiken kommer in i bilden.

– Jag brukar likna det vid ett spindelnät. Varje litet val påverkar populationens utveckling över tid, säger Irene Berglund, agronomie licentiat och husdjursagronom.

I dag har utmaningen gått från att skapa raser till att förvalta dem. Samtidigt utvecklas forskningen snabbt. Det är svårt att få en fullständig överblick, men en sak är tydlig: genetisk variation är avgörande för avelsarbetet.

– Trots det bygger aveln ofta på att para “det bästa...