Utblick

Siriuspatrullen övervakar säkerheten i Arktis

När Arktis åter hamnat i omvärldens fokus fortsätter Siriuspatrullen att patrullera och övervaka Nordöstra Grönland. I ett landskap utan vägar är slädhundarna inte bara ett hjälpmedel, utan en förutsättning för överlevnad vintertid.

Karin Wandrell 14 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Utan slädhundar skulle det inte gå att patrullera.

I Nordöstra Grönland hittar man Daneborg, högkvarteret för Slædepatruljen Sirius (Siriuspatrullen), ett av den danska Försvarsmaktens tre elitförband. Deras uppgift är att övervaka den obebodda kusten mellan Liverpool Land på östkusten och Nares sund på nordkusten – en kuststräcka på cirka 2 100 kilometer.

Genom patrullering, tillsyn och räddningsarbete markerar Danmark sin närvaro i Arktis året runt. Under vintermånaderna sker patrulleringen med hjälp av hundsläde och under sommaren genom segling i de isfria fjordarna. Siriuspatrullen är ofta den enda fysiska statliga närvaron.

Nordöstra Grönland saknar vägar, radar och samhällen, enda sättet att ta sig fram vintertid är med hjälp av de grönländska slädhundarna. Höstpatrullerna startar i början av november, strax innan solen går ner för sista gången för året, och när vinterstormarna blir både kraftigare och mer frekventa.

Bildtext: Fotpatrull på fjället.

I slutet av januari inleds de längre patrullerna som pågår fram till juni, då isen börjar brytas upp och driva söderut. Siriuspatrullen dokumenterar spår, fartyg och mänsklig aktivitet och vid en kris ger de Danmark och NATO förhandsinformation om aktivitet i Arktis.

Så arbetar Siriuspatrullen

Slædepatruljen Sirius består av 12 personer. Varje år tillkommer sex nya rekryter som går sida vid sida med mer erfarna operatörer. Utbildningen ställer höga krav på både hälsa och uthållighet och hittills har endast män antagits även om kvinnor också kan söka.

Varje patrull består av två personer och ett spann med tolv till fjorton grönländska slädhundar. Tillsammans färdas de genom ett landskap där avstånden är enorma, marginalerna små och temperaturen kan halka ner mot -40°C. Uppdraget sträcker sig över 26 månader och ett slädteam kan vara ute ett halvår och endast träffa andra människor vid ett fåtal tillfällen.

Bildtext: CH SOK:s besök vid Mestersvig. Ute med hundsläden.

I en längre intervju i Guide to Greenland beskriver Morten Hilmer, tidigare operatör i Siriuspatrullen, hundarnas roll som helt avgörande för uppdraget i Nordöstra Grönland. De är inte ett komplement utan själva grunden. Arbetet med att förbereda hundar och utrustning börjar ofta före soluppgången och en genomsnittlig dag tillryggalägger teamet runt 30 kilometer.

Ledarhunden står för säkerheten

Ledarhunden, som alltid väljs för sin erfarenhet och sitt omdöme, spelar en avgörande roll när det gäller säkerheten. Det är den som går först i spannet och som i praktiken avgör vägvalet. Den används aktivt för att undvika farliga passager och osäkra isar, långt bortom vad tekniska hjälpmedel kan erbjuda.

– Ledarhundens uppgift är att hitta den säkraste vägen. Den kan uppfatta sådant som vi människor inte märker, som tunn is och dolda sprickor, säger Morten Hilmer i intervjun.

Bildtext: Patrullen sover i specialtält i norrskenets ljus.

Nattetid sover patrullerarna i tält, men hundarna sover alltid utomhus, oavsett temperatur. De grönländska slädhundarna är anpassade efter klimatet och mår bäst i kylan, men kräver förstås noggranna rutiner, tillsyn och ett djupt förtroende mellan människa och djur.

Hundarna kommer från olika delar av Grönland för att undvika inavel och säkerställa starka och uthålliga arbetshundar. Urvalet bygger både på fysisk kapacitet och mental styrka, men också på förmågan att samarbeta i en av världens mest krävande arbetsmiljöer.

Finns inga genvägar

I ett reportage i Sveriges Radio berättar tidigare Siriusmedlemmen Sebastian Rasmussen om ett arbete som på många sätt är motsatsen till den romantiska bilden av Arktis. Här finns inga snabba lösningar och inga möjligheter att ringa efter hjälp.

– Det finns inga genvägar. Du är helt beroende av din patrullkamrat och av hundarna, säger Sebastian Rasmussen i intervjun.

Bildtext: Det finns plats för lite bus och lek också.

Han beskriver hur två personer under många månader rör sig ensamma över enorma, obebodda områden. Vardagen präglas av rutiner, upprepning och ständig riskbedömning. Kyla, mörker och väder är ständigt närvarande faktorer, och ett litet misstag kan få stora konsekvenser.

I intervjun återkommer han flera gånger till hundarna som en förutsättning för arbetet – inte bara som dragkraft, utan som arbetskamrater. Samtidigt är den mänskliga relationen avgörande. Fungerar inte det samarbetet kan det bli direkt farligt.

Ett uppdrag format av kalla kriget

Hela Nordöstra Grönland består av otillgänglig vildmark som domineras av den enorma nationalparken med samma namn. Parken sträcker sig cirka 1 400 km från Peary Land i norr till Sermersooq i söder och cirka 800 km från kusten i öst till Avannaata i väst. Landskapet är imponerande med klippiga branta berg som omger djupa fjordar, imponerande glaciärer och inte minst själva inlandsisen.

Efter andra världskriget skärptes det säkerhetspolitiska läget i Arktis. Under det kalla kriget växte behovet av en mer strukturerad övervakning av Nord- och Nordöstra Grönland. Den danska marinen, som ansvarade för Grönlands övervakning, föreslog därför att en militär slädhundspatrull skulle inrättas. Regeringen gav sitt godkännande och 1950, under strikt sekretess, etablerades patrullen på marinens initiativ under namnet Operation Resolut.

År 1953 bytte patrullen namn för att inte förväxlas med den kanadensiska väderstationen Resolute Bay. Valet föll på Sirius – den klaraste stjärnan i stjärnbilden Alfa Canis Majoris (Stora hunden). Och det är under namnet Slædepatruljen Sirius som slädhundspatrullen så småningom blev känd för allmänheten. I dag har Arktis åter hamnat i omvärldens fokus, och Siriuspatrullens arbete har blivit ännu mer aktuellt.

Särskild specialutrustning krävs

Uppdraget i Arktis kräver också utrustning som skiljer sig från den som normalt används inom det danska försvaret. Här tillåts till exempel civila hålspetskulor – expanderande ammunition som enligt Haagkonventionen från 1899 är förbjuden i krigföring.

2 + 3 — Foto: Siriuspatruljen/Forsvaret, Bo Eriksen

Bildtext: Depotutläggning på Ella Ø.

Erfarenheten har visat att den pansarbrytande ammunitionen är mest effektiv mot aggressiva isbjörnar på längre avstånd, medan hålspetskulor ger bättre stoppverkan vid närkontakt, exempelvis vid angrepp från en rasande myskoxe.

Men i slutändan handlar Siriuspatrullens uppdrag inte om dramatik utan om uthållighet: att finnas där, upptäcka spår efter obehöriga, göra kontroller och genom sin närvaro hävda Grönlands och Danmarks suveränitet i ett område där nästan ingen annan rör sig.

Här kan du lyssna på hela intervjun med Sebastian Rasmussen i P1 Morgon.

Fakta: Rekrytering och utbildning

Siriuspatrullen består i dag av tolv personer. Sökande måste ha genomfört obligatorisk militärtjänst inom det danska försvaret. Även kvinnor kan söka, men hittills har ingen antagits. Sju väljs sedan ut för cirka sex månaders utbildning. Kurserna pågår från december till slutet av maj.

Den arktiska utbildningen omfattar bland annat hundhantering, byggande av nödsnöskydd och jakt för försörjning. Den slutliga gruppen, bestående av sex personer, utses två till tre veckor före avfärd till Grönland för en sammanhängande tjänstgöringsperiod på 26 månader.

Soldaterna har en månadslön på omkring 23 000 danska kronor. Det är inte ekonomisk vinning som lockar till Siriuspatrullen, utan möjligheten att få uppleva en resa för livet.

Inspiration

Hunderbara Sverige inspirerar till nya äventyr

Från små gårdscaféer till oväntat hundvänliga turistmål. Genom Instagramkontot Hunderbara Sverige visar Johan Törnroth och Marcus Gustafsson hur enkelt och kul det kan vara att uppleva Sverige tillsammans med hunden.

Karin Wandrell 27 juni, 2026 • 5 minuters läsning

När Johan Törnroth och Marcus Gustafsson startade Instagramkontot Hunderbara Sverige var tanken att dela bilder på sin hund och tipsa om hundvänliga platser de själva tyckte om. I dag har kontot över 60 000 följare som inspireras av deras utflykter runt om i landet.

– Vi märkte att många hundägare är nyfikna på var man kan resa, vandra, fika eller semestra tillsammans med hunden. Där såg vi ett behov som vi själva också hade saknat, säger Johan.

Bakom varje resa ligger en hel del planering, men det finns också utrymme för spontana avstickare.

– Vi får mängder med tips från våra följare, och varje gång jag ser ett intressant café, en vandringsled, ett utflyktsmål eller ett boende sparar jag det på en karta för framtida resor, säger Johan.

Ett återkommande tema är att lyfta platser som många inte känner till är hundvänliga, till exempel Astrid Lindgrens Värld.

– Det är precis sån information vi själva tycker om att hitta. Kärnan i Hunderbara Sverige är just att visa hur många möjligheter det finns för den som vill uppleva Sverige tillsammans med sin hund.

På jakt efter dolda pärlor

Hittills har de hunnit besöka 22 av Sveriges 25 landskap. De tre nordligaste återstår – Lappland, Norrbotten och Västerbotten.

– Det som lockar mig mest är de där lite undangömda utflyktsmålen, det lilla gårdscaféet längs en grusväg eller utsiktsplatsen som bara lokalbefolkningen känner till. Det är ofta sånt som ger de starkaste upplevelserna, säger Johan.

En tripp som etsat sig fast i minnet är resan till Gotland för ett par år sedan när deras golden retriever Bodil var valp.

– Bodil fick göra sin första färjeresa, som blev lite mer händelserik än vi hade räknat med. Hon var dålig i magen så hon väckte oss mitt i natten och gjorde det tydligt att hon behövde komma ut. Som tur var finns det särskilda ytor med konstgräs på däck där hundar kan rastas, berättar Johan.

Bodil älskar att sova i taktältet efter en dag fylld av äventyr.Marcus Gustafsson

För att slippa boka boende i förväg hade de med sig ett taktält till bilen och campade under resan. Planen var att köra ett helt varv runt Gotland.

– Taktältet gör att vi kan anpassa oss efter väder, dagsform och nya upptäckter längs vägen. För Bodil har det blivit en riktig favorit. Hon vill gärna vara där vi är och gillar fysisk kontakt, säger Johan.

Under resan slogs de också av hur hundvänligt Gotland är. Bodil fick följa med på de flesta caféer, butiker och besöksmål.

En vecka fylld av nya upptäckter

Att resa med en valp handlar framför allt om att anpassa tempot eftersom den behöver sova mycket och återhämta sig mellan alla nya intryck.

– Vårt fokus låg på att upptäcka nya platser, besöka gårdscaféer och utforska olika delar av ön. Det gjorde att vi kunde ta dagen som den kom och ge Bodil möjlighet att vila mellan aktiviteterna.

Sista kvällen i Visby avslutades med en avsmakningsmeny med glass. Efter en vecka fylld av nya upplevelser låg Bodil bredvid dem och sov djupt.

– Plötsligt hörde vi ett dovt ljud bakom oss. Det var Bodil som långsamt hade glidit av bänken och landat mot en mur. Det kan vi fortfarande skratta åt, säger Johan.

Hoburgens vackra kustväg var en av höjdpunkterna under semestern på Gotland.Johan Törnroth

Det som framför allt lever kvar är känslan av frihet. Att få upptäcka nya miljöer tillsammans med en nyfiken valp som upplevde allting för första gången.

Ett av de starkaste minnena är från området kring Hoburgen. Där finns en kustväg som slingrar sig fram genom landskapet mellan små fiskelägen, öppna marker och havet.

– Vi kom dit sent på kvällen när ljuset började bli mjukare. Från höjderna intill kusten fick vi en fantastisk utsikt över området. Nedanför oss gick får och betade nära havet, solen stod lågt över horisonten och hela landskapet badade i kvällsljus. Det var en sådan där stund som man egentligen inte kan planera fram. Allt bara stämde, minns Johan.

Hundvänligt på rätt sätt

Att resa med hund handlar mycket om inställning och hunden behöver heller inte vara med överallt.

– Vill vi göra något där hundar inte är tillåtna får man hitta en lösning. För oss handlar det inte om att kräva att alla verksamheter ska vara hundvänliga, utan om att kunna göra informerade val.

Det finns många smultronställen i Sverige där hundar är välkomna att följa med.Johan Törnroth

Samtidigt önskar Johan att företag och besöksmål blev bättre på att informera om hundar är välkomna eller inte, både på sina hemsidor och i sociala medier.

– Men allt fler verkar inse att hundägare är en viktig målgrupp och att många uppskattar möjligheten att ha hunden med sig som en naturlig del av upplevelsen.

Samtidigt betonar han att det också ställer krav på hundägarna. Det är inget man ska ta för givet, utan det bygger på hänsyn och respekt.

Res utanför högsäsong

I sommar går resan till Dalarna. Johan och Marcus brukar ta sen semester av flera anledningar. Dels är det ofta lite lugnare då, dels hänger det ihop med Johans intresse för hållbar turism.

– Många platser är minst lika fina utanför högsäsong. Ta Bohuslän till exempel. Klipporna och havet är lika vackra i april som i juli, men utan trängseln får man en helt annan upplevelse.

Bohusläns klippor är lika vackra året om, men betydligt lugnare att upptäcka med hunden utanför högsäsongen.Hunderbara Sverige

För många hundägare är det dessutom en fördel att resa när det är lite lugnare. Hundar uppskattar sällan trånga miljöer med mycket folk, köer och stress.

– Efter några års resande har vi lärt oss att det nästan alltid är de enkla förberedelserna som gör störst skillnad. Har hunden fått röra på sig, har man gott om tid och har packat det viktigaste, då brukar resten lösa sig längs vägen. Det handlar egentligen inte om hur långt man reser. De bästa minnena skapas ofta när man upptäcker något nytt tillsammans.

Följ Johan, Marcus och Bodils resor på Instagram @hunderbarasverige

Aktuellt & Nyheter

Nya EU-regler för resor med hund

Den 22 april 2026 infördes nya EU-regler när det gäller resor med hund, katt och iller. Förändringarna innebär bland annat skärpta krav på id-märkning, sällskapsdjurspass och dokumentation vid resor utomlands.

Redaktion 25 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Syftet med de nya reglerna är att öka spårbarheten kring djur som reser mellan länder och att försvåra illegal handel med hundar och andra sällskapsdjur.

En av de största förändringarna gäller id-märkning. Hundar och katter som märks från och med den 22 april 2026 måste vara märkta med ett godkänt mikrochip för att kunna få ett sällskapsdjurspass och resa inom EU.

Djur som är märkta innan dess påverkas inte retroaktivt, men djurägaren kan behöva visa dokumentation på när märkningen gjordes i samband med att pass utfärdas.

Nya krav på sällskapsdjurspasset

Samtidigt införs nya krav kring själva sällskapsdjurspasset. Från och med nästa vår måste djurägarens namn, adress och signatur finnas inskrivna i passet innan resan påbörjas.

Veterinärer som utfärdar pass får också skärpta regler att förhålla sig till. Bland annat får nya pass bara utfärdas till personer som är stadigvarande bosatta i det land där passet utfärdas. I Sverige innebär det att djurägaren måste kunna styrka att man har sin huvudsakliga hemvist här, till exempel genom folkbokföringsadress eller personbevis.

Resa med flera djur

Även reglerna för resor med flera djur förändras. Om fler än fem hundar, katter eller illrar reser tillsammans i samma privata fordon kommer transporten inte längre automatiskt att omfattas av de enklare reglerna för sällskapsdjur. Undantag kan göras om resan gäller tävling eller träning.

För djur som reser från länder utanför EU förlängs samtidigt giltighetstiden för djurhälsointyg från fyra till sex månader, under förutsättning att intyget är stämplat efter den 22 april 2026.

Jordbruksverket uppger att mer information om de nya reglerna kommer att publiceras och uppdateras löpande under våren. Läs mer här.