Forskning

Sex nya forskningsprojekt om hund på gång

Agria och Svenska Kennelklubbens Forskningsfond delar i år ut 7,5 miljoner kronor till forskningen om sällskapsdjur. Bland annat får sex nya projekt som alla handlar om hund i någon form finansiering.

Redaktion 3 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bildtext: Ett projekt ska studera den fysiska belastningen vid agility.

Bland de nya projekten finns bland annat ett treårigt projekt vid Köpenhamns universitet som ska validera genetisk testning för den vanligaste hjärtsjukdomen bland hundar -myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD). Projektet genomförs av Lisbeth Høier Olsen.

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, ska i ett tvåårigt forskningsprojekt studera prevalens och orsaker till beteendeproblem hos svenska hundar.

Anna Boström vid Veterinary Teaching Hospital i Helsingfors får finansiering för att i ett ettårigt projekt studera den fysiska belastningen på hunden vid tävlingsformen agility. Syftet är att genom kunskap förbättra hundarnas säkerhet och minska skador.

Marie Rhodin vid Sveriges lantbruksuniversitet ska i ett treårigt projekt utveckla en datorseendemetod för att upptäcka hälta hos hund och katt genom videor av promenerande och travande djur.

Övriga nya projekt ska studera den genetiska statusens utveckling för jämthund och svensk lapphund genom att jämföra med gamla skinn samt undersöka hundens förändrade roll i ett hållbart samhälle.

Totalt delas summan på 7,5 miljoner kronor av sex nya forskningsprojekt och sju projekt som redan pågår får fortsatt finansiering.

Agria och Svenska Kennelklubbens Forskningsfond

Agria Djurförsäkring och Svenska Kennelklubben samordnar sina forskningsfonder för sällskapsdjur sedan 2008. Forskningsfonden finansierar främst forskning på sällskapsdjur som bedrivs i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Forskare som söker medel ur fonden ska vara disputerade eller ha motsvarande vetenskapliga kompetens och vara knutna till ett universitet, forskningsinstitut eller djursjukhus.

Tävling

De 30 viktigaste regeländringarna 2027

Nya moment, ändrade poäng och nya titlar – den 1 januari 2027 börjar nya regler gälla för SBK prov- och tävlingsgrenar. Här går vi igenom 30 av de viktigaste förändringarna för dig som tävlar, arrangerar eller är funktionär.

Redaktion 13 oktober, 2026 • 7 minuters läsning

Den 1 januari 2027 träder de nya regelverken för SBK prov- och tävlingsgrenar i kraft. Här sammanfattas de 30 viktigaste regeländringarna för perioden 2027–2031, med fokus på tävlande, arrangörer och funktionärer.

Sammanställningen bygger på de fullständiga ändringsdokument som tagits fram för varje gren. Vi har valt ut ändringarna med störst praktisk betydelse: nya och omarbetade moment, ändrade poäng- och meriteringssystem, nya titlar och championat samt skärpta eller lättade villkor för deltagande.

SKKs allmänna regler omfattas inte. För exakta lydelser, både tidigare och nya, hänvisar vi...

Träning

Talknappar öppnar för nya samtal

Det tog flera månader innan Connie började använda talknapparna. Nu kan ett tryck betyda att hon, som matte Anna Wikström tolkar det, vill ha ett tuggben i sängen. Men den största förändringen är kanske att Anna har blivit bättre på att lyssna, även när Connie inte trycker på någon knapp.

Karin Wandrell 10 oktober, 2026 • 6 minuters läsning

Första gången Anna Wikström, som är medlem i SBKs Stockholmsavdelning, insåg att hennes welsh springer spaniel Connie verkligen förstod hur hon skulle använda talknapparna var en sen kväll när de var ensamma hemma.

– Vi hade varit ute, hon hade bajsat och det var dags att gå och lägga sig. Då gick hon fram och tryckte: ”Ut! Ut! Ut!”. Vi gick till hundgården, och där behövde hon bajsa igen. Hon var dålig i magen. För mig är det tydligt att hon har lärt sig att hon kan använda knapparna när det behövs och det har följt med oss ända sedan dess.

Från forskning till Facebook

Talknapparna är en...