Till huvudinnehållet

Gör din röst hörd! Skicka in en debattartikel till redaktionen

Sele eller halsband?

Är sele alltid skonsammare än halsband? En ny vetenskaplig översikt visar att både selar och halsband kan påverka hunden – samtidigt som flera vanliga påståenden om riskerna saknar vetenskapligt stöd.

Redaktion
Redaktion 22 september, 2026 • Uppdaterades 24 september, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
En ung malinios med sele utforskar världen. Adobe.stock

Veterinären Marcella Ridgway vid University of Illinois Urbana-Champaign har gått igenom den forskning som finns om hur halsband, selar, koppel och annan utrustning påverkar hundars kroppar. En av de tydligaste slutsatserna är hur mycket vi fortfarande inte vet.

Studier visar exempelvis att selar kan påverka hundens rörelsemönster. Begränsningar har bland annat setts i frambenens rörelser, men hur stor påverkan blir beror på selens konstruktion, passform och den enskilda hunden. Intressant nog har även selar som är utformade och marknadsförs för att ge hunden stor rörelsefrihet visat sig kunna påverka rörelserna.

Det betyder inte att selar generellt är dåliga. Däremot konstaterar forskaren att det är svårt att utifrån dagens forskning peka ut en viss konstruktion som den bästa för alla hundar. Individuella skillnader är stora och resultaten från olika studier är inte alltid lätta att jämföra.

Så påverkar halsband 

Även halsband påverkar hunden. När hunden drar i kopplet koncentreras kraften till en relativt liten del av halsen. Hur stort trycket blir påverkas bland annat av halsbandets bredd och konstruktion. I tidigare forskning har man också sett att trycket i hundens ögon kan öka när den drar i halsband, något som kan vara särskilt relevant för hundar med vissa ögonsjukdomar.

Samtidigt lyfter översikten fram en viktig skillnad mellan vad som är teoretiskt möjligt och vad forskningen faktiskt har kunnat visa. Påståenden om att vanligt koppeldrag i halsband kan orsaka skador på exempelvis luftstrupen, sköldkörteln, halsvenerna eller halspulsådrorna förekommer ofta i diskussioner om hundutrustning. Men enligt översikten saknas publicerade studier som visar att sådana skador uppstår vid normal användning.

Koppel
Adobe.stock

Det finns också relativt lite forskning om långtidseffekterna. Många studier har undersökt vad som händer under begränsade försök, medan betydligt mindre är känt om hur en hund påverkas av att bära och arbeta i samma utrustning dag efter dag under flera år.

Välj utrustning efter hunden

Forskarens slutsats blir därför inte att hundägare bör välja antingen sele eller halsband. I stället behöver utrustningen väljas efter den enskilda hunden, hur den passar och vad hunden ska göra. För en hund som promenerar lugnt i koppel kan förutsättningarna vara helt andra än för en hund som drar kraftigt eller arbetar och tränar i sele.

Översikten visar framför allt att det finns anledning att vara försiktig med tvärsäkra råd. Att en viss typ av utrustning är bäst – eller farlig – för alla hundar är betydligt svårare att slå fast än vad debatten ibland ger intryck av.

Webbild liggande (1)
Adobe.stock

Källa: Marcella Ridgway, Health implications of dog-worn equipment: a review of known and alleged physical risks, Frontiers in Veterinary Science, 2026.


Dela artikeln

Boxer-VM i stormvindar

Det blev ett krävande världsmästerskap i IGP och IFH när Svenska boxerklubben stod som värd för ATIBOX-VM i slutet av oktober, med schäferhundklubben Sk Vårgårda som teknisk arrangör.

Webbild liggande
Anna Persson 5 november, 2026 • 7 minuters läsning
1
IGP-världsmästaren Jolien Deneweth tillsammans med sin figurant Jesse Thomas. Anna Persson

Dela artikeln

Djurägare tvekar inför AI som hälsorådgivare

AI kan snabbt ge svar på frågor om hundens hälsa, men svenska djurägare är fortfarande försiktiga. Nästan åtta av tio hund- och kattägare använder inte AI för att söka information eller få hälsoråd om sitt djur. Risken för felaktiga svar är den främsta orsaken.

Redaktion
Redaktion 3 november, 2026 • 3 minuters läsning
Webbild liggande (7)
Adobe.stock

I en Novusundersökning, genomförd på uppdrag av Agria, uppger bara 6 procent av hund- och kattägarna att de regelbundet använder AI för att skaffa sig kunskap om djurets hälsa. Bland dem som avstår är oron för felbedömningar störst. 77 procent anger det som en anledning, medan 55 procent menar att AI inte kan uppfatta djurets känslomässiga signaler.

– AI kan vara en bra kanal men det gäller att ställa rätt frågor och använda sitt eget sunda förnuft, säger Monica Tuvelid, Sverigechef på Agria.

AI kan enligt Agria framför allt fungera som ett komplement när det gäller mer allmänna och förebyggande frågor, exempelvis om hundens hull och motion, kloklippning eller enklare frågor om foder. Däremot kan ett svar bli missvisande om viktig information saknas, till exempel om tidigare sjukdomar, medicinering eller allergier.

Forskning visar både möjligheter och brister 

Även veterinärmedicinsk forskning pekar på att dagens AI-modeller kan vara användbara, men att resultaten varierar beroende på vilken uppgift de får.

I en studie från 2026 fick flera stora språkmodeller svara på vanliga frågor från djurägare om tandhälsa hos hund och katt. Svaren låg i flera fall nära veterinärernas, men forskarna hittade också kliniskt betydelsefulla felaktigheter. Slutsatsen var att AI kan fungera som stöd för information till djurägare, men att veterinärmedicinsk expertis fortfarande behövs för att kontrollera innehållet.

Liknande resultat har setts när AI har fått bedöma bilder av hundars munhålor. I en annan studie från 2026 var veterinärer bättre än samtliga testade AI-modeller på att identifiera olika kliniska tecken. Forskarna bedömde därför att modellerna ännu inte är tillräckligt tillförlitliga för att användas självständigt vid diagnostik.

Webbild liggande (8)
Snart kanske AI sköter diagnostiken självständigt.Adobe.stock

Samtidigt finns områden där tekniken visar potential. I en studie av akuta fall hos hund kunde ChatGPT identifiera 80–90 procent av de allvarligaste fallen. Problemet var det motsatta för lindrigare besvär: omkring 60 procent av de icke akuta fallen bedömdes som mer brådskande än de egentligen var. När AI kombinerades med bedömningar från djursjukvårdspersonal ökade däremot förmågan att hitta de mest akuta fallen.

Ska stödja – inte ersätta veterinären 

Den brittiska veterinärorganisationen British Veterinary Association, BVA, tog i början av 2026 fram särskilda principer för användningen av AI inom veterinärmedicin. Organisationens utgångspunkt är att tekniken ska användas för att stödja veterinärens arbete, inte ersätta den. BVA betonar också att AI-verktyg behöver granskas och valideras för de situationer där de ska användas.

De svenska djurägarna tycks göra ungefär samma skillnad. Trots tveksamheten inför att själva fråga AI om djurets hälsa är inställningen mer positiv till att tekniken används inom djursjukvården. Nästan var tredje hund- och kattägare i Agrias undersökning tycker att det är en bra idé, medan ungefär lika många är tveksamma.

Vid tydliga symtom på sjukdom eller skada rekommenderar Agria fortfarande kontakt med djursjukvården.

– Om djuret visar allvarliga tecken på sjukdom eller skada skulle jag självklart hellre vilja prata direkt med professionell djursjukvårdspersonal. Men för skadeförebyggande åtgärder och löpande kunskapsbyggande kan AI vara en enkel och lättillgänglig kanal, säger Monica Tuvelid.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.