Den här tiden på året drabbas många hundar av kennelhosta. Smittan sprids via luften från hund till hund, genom direktkontakt eller indirekt till exempel via matskålar. Den kan även spridas som droppsmitta på några meters håll när hunden hostar eller nyser. Risken för smitta är störst på ställen där många hundar samlas och är nära varandra, som på hundutställningar, träningar, tävlingar, hunddagis och hundpensionat.
Hundar som har blivit smittade med kennelhosta insjuknar inom en vecka med en kraftig skrällande och ihållande hosta. Många djurägare tror att hunden har satt något i halsen. I allvarliga fall kan hostan bli så intensiv att hunden får kväljningar och kräks upp slem. Hunden är oftast annars pigg, men kan ha feber.
Du kan förebygga sjukdomen genom att vaccinera hunden mot kennelhosta. Har hunden redan blivit smittad kan du ge Bisolvon som är ett slemlösande receptfritt läkemedel. Detta bör dock ges sparsamt eftersom hostan får upp slemmet från lungorna.
Se till att hunden vilar mycket och ta tempen regelbundet. Det är även rekommenderat att använda sele istället för halsband. Eftersom kennelhosta är en smittsam sjukdom bör inte hunden träffa andra hundar under några veckor.
De allra flesta hundar tillfrisknar utan behandling inom några veckor. Man bör dock dagligen ta tempen på sin hund. Om tempen stiger till 39,5 grader eller mer eller om hunden blir trött och dålig måste du uppsöka din veterinär. En komplikation till kennelhosta kan bli att hunden får lunginflammation som orsakas av en sekundärinfektion av bakterier.
De arbetade sida vid sida i många år och delade både fara och vardag. I boken ”Jag och Imre polishunden” berättar Adrian Wallin om livet med sin fyrbenta kollega, om dramatik, tillit och kärleken som växte fram mellan dem.
Det var svärfars spännande berättelser om hur han som hundförare inom polisen spårade upp personer och grep tjuvar som med tiden inspirerade Adrian Wallin till att själv bli hundförare.
– Jag tyckte det lät jättespännande. När jag väl började jobba som polis växte intresset. Vi hade hundförare kopplade till våra turlag, och när det dök upp ärenden där vi inte riktigt räckte till, hjälpte de till. Det var otroligt häftigt.
Han minns fortfarande första mötet med Imre, schäfern som skulle bli en trogen följeslagare och arbetskamrat i många år. En snäll, trygg och stabil hund på tre år, ovan vid...
Debatten om fyrverkerier och djur blossar upp varje år i samband med nyår. Men hur vanligt är det egentligen att hundar och katter mår dåligt av smällar och ljusblixtar? En ny undersökning från Agria visar att problemet är utbrett – och för många djur handlar det om mer än tillfälligt obehag.
Nästan sex av tio hundar blir stressade eller rädda när det smäller, och något färre katter visar tydliga tecken på obehag. Enligt djurägarna blir omkring hälften av de djur som reagerar riktigt rädda och upplever långvarig stress, medan övriga återhämtar sig snabbare. Samtidigt uppger 40 procent av hundägarna och 43 procent av kattägarna att deras djur inte verkar påverkas alls.
– Höga ljud och oförutsägbara ljusblixtar kan upplevas som ett direkt hot. Hundar visar oftare långvarig stress, medan katter ibland återhämtar sig snabbare – men ingen ska behöva lida, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.
Stress som kan få negativa följder
Rädsla vid fyrverkerier är inte bara ett tillfälligt problem. Långvarig eller återkommande stress kan leda till beteendeförändringar, försvagat immunförsvar och ökad risk för olyckor när djuret försöker fly undan ljuden. Ett tryggare djur skapar dessutom tryggare människor, något som får effekt även utanför hemmet.
– Genom att planera i god tid och minska exponeringen för plötsliga ljud gör vi livet tryggare för både djur och människor, säger Lotta Möller Koivisto.
Bild: Stock.adobe
När rädsla blir panik
För vissa hundar är nyårsafton en mardröm. En del får så stark ångest att de skadar sig när de försöker fly. Forskning visar att runt 40 procent av hundarna kan utveckla det som kallas ljud- eller oljudsångest, med reaktioner som liknar panikångest hos människor.
Rädslan behöver inte enbart handla om ljudet. För vissa hundar är det ljusblixtarna eller doften av krut som triggar reaktionen. Många reagerar heller inte lika starkt på åska, troligen eftersom oväder ofta går att förutse via vind, tryckförändringar och lågfrekventa ljud.
Träning och förutsägbarhet
Oförutsägbarhet förvärrar ofta rädslan. Därför rekommenderar många experter gradvis ljudträning i kombination med positiv förstärkning – till exempel att spela upp fyrverkeriljud på låg volym och belöna lugnt beteende, för att successivt höja ljudnivån.
Alla hundar är inte lika ljudkänsliga. Vissa raser och individer är mer benägna att reagera kraftigt.
– Småraser och collieraser är ofta mer nervösa, medan jakthundar tränas för att inte vara rädda för skott, säger Gustaf Svensson, chefsveterinär på Blå Stjärnans djursjukhus i en intervju med SVT.
En norsk studie från 2015, baserad på cirka 5 000 hundägare, visar bland annat att:
• norsk buhund, irish soft coated wheaten terrier och lagotto romagnolo är mest ljudkänsliga
• boxer, chinese crested och grand danois är minst ljudkänsliga
• äldre hundar oftare är mer rädda än yngre
• tikar och kastrerade hundar är något mer ljudrädda
• ljudrädda hundar oftare har separationssvårigheter och problem att varva ner
Foto: Stock.adobe
Katter rädda i det tysta
Även katter påverkas. En nyzeeländsk studie visar att 46 procent av både katter och hundar är rädda för fyrverkerier. Skillnaden är att katter oftare visar det mer subtilt.
– Katter springer undan och gömmer sig, och signalerar inte lika tydligt hur de mår, säger Gustaf Svensson.
Fakta | 5 snabba tips inför nyår
Motionera i god tid
Ta en lång promenad innan fyrverkerierna börjar. En trött hund har ofta lättare att slappna av under kvällen.
Skapa en trygg plats
Ordna en lugn, skyddad plats inomhus där hunden kan dra sig undan om ljuden blir för mycket.
Undvik utevistelse på kvällen
Rasta ordentligt innan det börjar smälla och håll hunden inomhus under de mest intensiva timmarna.
Distrahera med mat och aktivering
Tuggben, aktiveringsleksaker eller extra god mat kan hjälpa hunden att fokusera på något annat än ljuden.
Lämna inte hunden ensam
Många hundar behöver närhet och trygghet under nyårsafton – lämna inte hunden själv hemma.
Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
