Avel & Hälsa

Se upp för kennelhosta

Redaktion 19 oktober, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Den här tiden på året drabbas många hundar av kennelhosta. Smittan sprids via luften från hund till hund, genom direktkontakt eller indirekt till exempel via matskålar. Den kan även spridas som droppsmitta på några meters håll när hunden hostar eller nyser. Risken för smitta är störst på ställen där många hundar samlas och är nära varandra, som på hundutställningar, träningar, tävlingar, hunddagis och hundpensionat.

Hundar som har blivit smittade med kennelhosta insjuknar inom en vecka med en kraftig skrällande och ihållande hosta. Många djurägare tror att hunden har satt något i halsen. I allvarliga fall kan hostan bli så intensiv att hunden får kväljningar och kräks upp slem. Hunden är oftast annars pigg, men kan ha feber.

Du kan förebygga sjukdomen genom att vaccinera hunden mot kennelhosta. Har hunden redan blivit smittad kan du ge Bisolvon som är ett slemlösande receptfritt läkemedel. Detta bör dock ges sparsamt eftersom hostan får upp slemmet från lungorna.

Se till att hunden vilar mycket och ta tempen regelbundet. Det är även rekommenderat att använda sele istället för halsband. Eftersom kennelhosta är en smittsam sjukdom bör inte hunden träffa andra hundar under några veckor.

De allra flesta hundar tillfrisknar utan behandling inom några veckor. Man bör dock dagligen ta tempen på sin hund. Om tempen stiger till 39,5 grader eller mer eller om hunden blir trött och dålig måste du uppsöka din veterinär. En komplikation till kennelhosta kan bli att hunden får lunginflammation som orsakas av en sekundärinfektion av bakterier.

Källa: Agria

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...