Avel & Hälsa

Se upp för ekollon och kastanjer

Redaktion 28 september, 2020 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

På hösten ligger det ofta drivor av ekollon och kastanjer på marken. För en nyfiken och matglad hund kan det se ut som rena festbordet, men ekollon i större mängd kan göra hunden riktigt sjuk och kastanjer kan leda till stopp i tarmen.

– Om hunden äter något enstaka ekollon stannar det förhoppningsvis vid magsmärtor, men får den i sig stora mängder kan den få kräkningar och diarré. Eventuella symtom på förgiftning är individberoende. Vissa hundar blir kraftigt påverkade, andra inte alls, säger Agrias veterinär Lotta Möller.

Att ekollon är farliga beror på att de innehåller stora mängder tannin. Tanninet är frätande och orsakar inflammation i mag- och tarmkanalens väggar och skadar i vissa fall njurarna och levern. Hästkastanjer i sin tur brukar främst ge problem med kräkningar och diarré. Om en hund sväljer en kastanj hel så kan den fastna i tarmen och orsaka problem på grund av det.

De första symtomen på ekollonförgiftning är att hunden hulkar eller kräks, verkar slö och slutar äta. Efter en stund kan den bli förstoppad för att sedan inom 2–10 dygn få en tjärliknande diarré. Om hunden kräks, får diarré eller verkar må dåligt ska du alltid kontakta veterinär. Visar det sig att din hund har blivit förgiftad kan veterinären ge aktivt kol och behandla den mot magsmärtor, förstoppning och diarré.

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.