Okategoriserade

Så undviker du att köpa smuggelhund

Redaktionen 4 augusti, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Smugglingen av hundar till Sverige bedöms som fortsatt hög och för dig som tänker köpa hund gäller det att vara uppmärksam eftersom det finns en risk att den hund du köper är en smuggelhund.

I juli publicerade Länsstyrelsen tips på sin webbplats från Den nationella samverkansgruppen för hundvälfärd om vad du ska tänka på när du ska köpa en hund.

För det första är det viktigt att veta vad en smuggelhund är för något och varför det är viktigt att inte köpa en smuggelhund.

Enligt Länsstyrelsen är det en hund som illegalt har förts in i Sverige från ett annat land. Bakom denna handel står inte sällan kriminella personer som gör stora vinster på att systematiskt föda upp och transportera hundar. Detta sker ofta under mycket dåliga förhållanden – exempelvis trånga utrymmen, utan tillgång till vatten och undermålig ventilation – som orsakar lidande för hundarna, ibland till en sådan gräns att djuren behöver avlivas. Det förekommer också att hundar ”tvättas”, det vill säga att de förses med falsk dokumentation för att sedan säljas på annons i Sverige.

Som köpare har du ansvar att säkerställa att hunden du köper inte är en smuggelhund. Att köpa en valp från hundfabrik är inte att hjälpa hunden. Genom att köpa en insmugglad hund bidrar du till att det djurplågeri som uppfödningen och handeln innebär kan fortsätta.

Hunden kan bära på sjukdomar. I värsta fall rabies som är en obotlig och dödlig sjukdom för såväl hund som människa. Om hunden har rabies kan den utsätta dina nära och kära och deras djur för en risk samt bidra till spridning av sjukdomen.

Du begår ett brott om du köper en insmugglad hund, oavsett om den kommer från en hundfabrik, gatan eller liknande. Påföljden kan bli böter eller fängelse.

Så här kan du göra för att försöka kontrollera om det är en smuggelhund:

• Ställ alla frågor om hunden redan vid den första kontakten med säljaren.

• Be säljaren att fotografera eller ta en kopia av veterinärbesiktningsintyget (som inte får vara äldre än sju dagar) och hundens pass (om den är införd från ett annat land) och skicka över till dig så du kan kontrollera hundens ursprung, födelsedatum och vaccinationer i förväg.

• Kontrollera om stämplarna i dokumenten är svenska eller utländska. Om hunden inte är svensk fråga hur den har kommit in i Sverige, en valp under 15 veckor kan omöjligt ha förts in i landet lagligt. En utlandsfödd hund ska vara minst 15 veckor för att få föras in i Sverige. Rabiesvaccination får ges från 12 veckors ålder och väntetiden efter vaccination är 21 dagar innan man får resa med valpen.

• Be om att få en kopia på köpeavtalet. Kontrollera att kontaktuppgifterna i avtalet är till samma person som du har haft kontakt med samt att adress och övriga uppgifter stämmer. Backa om personen du är i kontakt med säger att den hjälper uppfödaren att sälja valpen. Du ska aldrig köpa en liten valp från någon annan än den som fött upp valpen.

• Du ska alltid be om att få träffa valpen och tiken (valpens mamma) i hemmiljö, där du senare också ska hämta den. Gäller köpet en lite äldre valp, unghund eller vuxen hund ska du alltid köpa hunden direkt av den som äger hunden och som av olika anledningar valt att omplacera hunden.

• Betala aldrig för hunden till någon annan än personen du haft kontakt med. Undvik betalning i kontanter då det underlättar för oseriös verksamhet. Be om att få se säljarens legitimation och glöm inte att du ska få ett signerat köpeavtal där säljarens kontaktuppgifter framgår.

Klubb/Medlem

Så lockade Karlskoga Brukshundklubb fler unga

Karlskoga Brukshundklubb har vuxit snabbt det senaste året och lockat flest unga medlemmar i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling. Bakom ökningen ligger ett medvetet arbete med att sänka trösklarna och erbjuda fler öppna aktiviteter för alla.

Karin Wandrell 7 mars, 2026 • 4 minuters läsning

Karlskoga Brukshundklubb toppar listan i Svenska Brukshundklubbens medlemstävling när det gäller att få fler unga att bli medlemmar. Under förra året ökade medlemsantalet totalt med över 16 procent och med sina runt 265 medlemmar är klubben i dag näst störst i Värmlands-Dals distrikt.

– Vi har egentligen inte gjort någon särskild ungdomssatsning. I stället har vi sänkt trösklarna generellt och erbjudit fler aktiviteter utan krav på medlemskap för att göra det enkelt att testa och känna in stämningen, berättar ordförande Anna Hultkrantz.

Många nya ansikten på tisdagsträningen

Klubben har...

Aktuellt & Nyheter

Konkurrensverket vill se tydligare regler för djursjukvården

Svenska Kennelklubben (SKK) ser positivt på Konkurrensverkets förslag för att stärka konkurrensen och öka pristransparensen inom djursjukvården. Samtidigt riktar organisationen kritik mot att myndigheten inte vill införa referenspriser – något som SKK menar är avgörande för att djurägare faktiskt ska kunna jämföra kostnader.

Redaktion 5 mars, 2026 • 4 minuters läsning

I mars förra året gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska pristransparensen inom djursjukvården och analysera hur den påverkar prisnivåer och kostnadsutveckling. Uppdraget kom mot bakgrund av återkommande larm om snabbt stigande veterinärkostnader och svårigheter för djurägare att överblicka priser.

– Det är med viss lättnad vi tar emot utredningen. Vi har blivit lyssnade på och Konkurrensverket har tagit till sig den bild som vi och andra har beskrivit, säger Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben. Däremot ser vi det som en brist att Konkurrensverket inte vill se referenspriser.

Föreslår nationella behandlingsrekommendationer

I sin rapport föreslår Konkurrensverket att regeringen ska tillsätta en kommission med veterinärexpertis för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården – alternativt ge en särskild utredare i uppdrag att göra det.

Myndigheten vill också att Konsumentverket eller annan lämplig myndighet ska få i uppdrag att teckna en branschöverenskommelse om publicering av prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.

Ett tredje förslag är att utreda om konsumenttjänstlagen bör utvidgas till att omfatta behandling av levande djur. Det skulle bland annat kunna innebära tydligare regler kring:

• hur tjänster ska utföras

• skyldighet att avråda från olämpliga åtgärder

• hantering av tilläggsarbete

• avtalat och skäligt pris

• hur ungefärliga prisuppgifter och pristillägg ska bedömas

Dessutom bör det, enligt Konkurrensverket, undersökas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av djur ska införas.

SKK ser positivt på flera av förslagen.

– Vi välkomnar en nationell överenskommelse om publicering av prisinformation. Men för att kunden verkligen ska kunna jämföra förutsätter det en indikation om vad det är som kostar i en behandling. Referenspriser, till exempel kopplade till de nationella behandlingsrekommendationerna, hade varit en bra benchmark när djurägaren ska fatta beslut, säger Janina Pfalzer.

Bristande information till djurägare

Konkurrensverket konstaterar i rapporten att djurägare ofta har begränsad information inför valet av klinik. Dessutom saknas tillräcklig prisinformation vid de tillfällen då beslut om behandling måste fattas – ofta i pressade situationer. Det är också vanligt att nya åtgärder tillkommer under vårdförloppet, vilket gör att den slutliga kostnaden kan bli betydligt högre än den ursprungliga uppskattningen.

I dag är möjligheterna att jämföra priser begränsade. Mycket bygger på den privata webbplatsen vetpris.se eller den prislista som Distriktsveterinärerna publicerar på sin hemsida.

Vid mötet med utredarna betonade Svenska Kennelklubben att marknaden inte kan anses fungera tillfredsställande när bristande pristransparens gör det omöjligt för kunder att jämföra alternativ eller fatta välgrundade beslut. Enligt SKK riskerar det att försvaga konkurrensen och lämna djurägare i en utsatt position, särskilt vid akuta situationer.

Begränsad priskonkurrens och jourmonopol

Konkurrensverket drar också slutsatsen att djurägare endast i begränsad omfattning kan konkurrensutsätta vårdgivare. Konsumentskyddet är dessutom svagare än vid köp av många andra tjänster.

Detta bidrar, enligt rapporten, till att kliniker och djursjukhus i liten utsträckning konkurrerar med pris inom den icke-profylaktiska vården. I flera delar av landet saknas dessutom alternativa vårdgivare, vilket ytterligare begränsar valmöjligheterna.

När det gäller tillgänglighet kvällar och helger pekar Konkurrensverket på att det förekommer regionala och lokala jourmonopol.

Försäkringsbolagen får också kritik i rapporten för att ha varit passiva i utvecklingen av marknaden.

Tydligare ägarstruktur och journalrättigheter

Konkurrensverket föreslår även att kliniker och djursjukhus tydligare ska redovisa kedjetillhörighet, så att konsumenter vet om två kliniker tillhör samma företagsgrupp.

Dessutom bör branschen informera djurägare om att det är en reglerad rättighet att ta med sitt djurs journal till en annan vårdgivare – och säkerställa att det i praktiken är möjligt.

FAKTA: Konkurrensverkets förslag

Nationella behandlingsrekommendationer	Regeringen bör tillsätta en kommission med veterinärexpertis – eller en särskild utredare – för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer inom djursjukvården.
Publicering av prisinformation	Konsumentverket eller annan lämplig myndighet bör teckna en branschöverenskommelse med vårdgivare om att publicera prisinformation för vanligt förekommande åtgärder och tjänster.
Utvidgad konsumenttjänstlag	En särskild utredare bör överväga att låta konsumenttjänstlagen omfatta behandling av levande djur, inklusive regler om utförande, material, skyldighet att avråda, tilläggsarbete, avtalat och skäligt pris samt pristillägg.
Fel och skadestånd	Det bör utredas om särskilda regler om fel i tjänsten och skadestånd vid behandling av levande djur ska införas i konsumenttjänstlagen eller i kompletterande lagstiftning.