Aktuellt & Nyheter

Så mycket kostar det att ha hund

Redaktionen 2 april, 2024 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 2 minuters läsning

Att ha hund är ett livslångt ekonomiskt åtagande så när du väljer valp är det viktigt att komma ihåg att det finns mer att tänka på än bara dess fysiska utseende.

Även om det kan vara frestande att välja en valp enbart baserat på hur söt den är, bör man överväga alla ansvarsområden som följer med husdjursägande. Det är inte bara inköpspriset på hunden som räknas. I snitt kan en hundägare räkna med en månadskostnad på omkring 1 600 kronor efter det första året, vilket inkluderar mat, försäkring, och rutinmässiga veterinärbesök.

Vissa hundraser är genetiskt friskare än andra och behöver generellt färre veterinärbesök. Även om många hundägare är medvetna om de olika hälsoproblem som är associerade med vissa hundraser tar färre hänsyn till rasspecifik hälsa hos sin valp. Ingen hundras är helt immun mot hälsoproblem, men vissa raser anses generellt vara genetiskt friskare.

Så mycket kostar det att ha hund:

Inköpspris: Priset för att köpa en hund varierar kraftigt. För en golden retriever kan inköpspriset ligga runt 24 000 kronor.
Foder: Första året kan foderkostnaden ligga runt 10 000 kronor. En vuxen hund kostar omkring 500–800 kronor per månad i foderkostnader.
Veterinärkostnader: Grundvaccination för en valp kostar runt 800 kronor. För omvaccinering och rutinkontroller kan du räkna med liknande belopp årligen. Det är även viktigt att ta med kostnader för eventuella oförutsedda veterinärbesök.
Försäkring: En försäkring för en valp kan kosta mellan 3 000 och 6 000 kronor första året. Försäkringskostnaderna stiger i takt med att hunden blir äldre.
Tillbehör: Grundläggande tillbehör som koppel, halsband, matskålar, bädd och leksaker kan kosta omkring 1 700 kronor. Mer avancerade tillbehör som hundbur till bilen och hundsäng kan kosta allt från några hundra till flera tusen kronor.
Träning och socialisering: En valpkurs kostar mellan 1 200 och 2 500 kronor.
Övrigt: Kostnader för saker som bajspåsar, pälsvård, och eventuellt hunddagis kan också tillkomma.

Läs mer om olika rasers hälsostatus:

Svenska Brukshundklubben har information om avel och hälsa för olika brukshundraser.
Svenska Kennelklubben erbjuder också information om olika raser, inklusive hälsostatus och avelsstrategier.
Rasklubbarnas webbplatser erbjuder detaljerad och aktuell information om rasens hälsa och egenskaper.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...