Forskning

Så kommunicerar du bäst med din hund

Redaktionen 3 april, 2023 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

När vi pratar med småbarn brukar de flesta höja rösten ett par oktaver och tala i en nästan musikalisk ton. Nu visar en brasiliansk studie, publicerad i tidskriften Animals, att du med fördel kan använda samma teknik med din hund.

Att prata med högt tonläge till hunden har både en positiv effekt på känslor, inlärning och prestation. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning, som har visat att både barn och hundar är mer medvetna om vad vi säger när vi har ett högt tonläge.

I studien analyserade forskarna videoinspelningar av 270 träningspass på ett träningscenter för hundar och vargar. Totalt ingick fem tränare, nio hundar och nio vargar i materialet.

Utifrån inspelningarna utvärderade forskarna tränarnas röst och utseende under interaktionerna med djuren. Coachernas verbala kommunikation kategoriserades då som antingen ”konstig” – präglad av en glad ton och ett allmänt högt tonläge, ”neutral” eller ”tillrättavisande”. Forskarna mätte också hur höga tonhöjder tränarna hade.

Resultaten visade att både hundar och vargar reagerade positivt på ett högt tonläge. De viftade mer på svansarna, höll sig närmare sin tränare och verkade avslappnade. Särskilt hundarna reagerade positivt enligt forskarna. Det hade också en mätbar effekt på deras träningsresultat.

En skarpare, hårdare ton resulterade snarare i motsatsen hos både hundar och vargar. De viftade mindre på svansarna och verkade vilja vara på så långt avstånd som möjligt från tränaren. Ju längre och oftare man använde en skuldbeläggande ton, desto sämre presterade djuren baserat på deras svar på kommandon. Den tillrättavisande tonen var också förknippad med mindre förutsägbara reaktioner på tränarens instruktioner.

(Källa: Illustreret Videnskab)

Klubb/Medlem

En njure har aldrig stoppat Wilma

När Wilma var ett år upptäcktes att hon bara hade en fungerande njure. Då trodde veterinären Lena Pelander inte att hon skulle bli 15 år. I dag är Wilma fortfarande nyfiken på livet – och hänger gärna med på både utflykter, båtturer och vattenskoter.

Karin Wandrell 10 september, 2026 • Uppdaterades 11 september, 2026 • 6 minuters läsning

När Jenny-Lo Markström och Håkan Elissaon fick veta att Wilma, en blandning av vit herdehund, collie och schäfer, bara hade en fungerande njure var hon runt ett år gammal.

– Vi blev helt förstörda. Allt var så ovisst och vi visste inte om hon skulle överleva. Vi trodde att hennes liv var slut där och då, säger matte Jenny-Lo Markström.

Den ena njuren var betydligt mindre än den andra och fungerade knappt. Det går inte att bota så familjen fick rådet att följa utvecklingen med regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella komplikationer i tid.

– Det var bara att gilla läget och ta en dag i...

Aktuellt & Nyheter

Hundträning i fängelser kan minska återfall i brott

Redaktion 7 september, 2026 • 2 minuters läsning

I de så kallade Prison Dog Programs (PDP) får intagna ta hand om och träna hundar som senare ska arbeta som service-, assistans- eller terapihundar, eller omplaceras till nya hem. Programmen har funnits i USA i flera decennier och har väckt stort intresse eftersom de tycks ge positiva resultat i en miljö där effektiva rehabiliteringsinsatser ofta är en utmaning.

En ny studie har undersökt hur deltagarna själva upplever arbetet med hundarna. I djupintervjuer beskriver de hur relationen till hundarna gav dem en känsla av ansvar, mening och tillhörighet. Många berättade att hundarna hjälpte dem att utveckla tålamod, empati och förmågan att skapa nära relationer – egenskaper som de upplevde hade varit svåra att utveckla tidigare.

Katalysator för personlig förändring

Forskarna menar att hundarna fungerar som en katalysator för personlig förändring. Den nära relationen mellan människa och hund kan hjälpa deltagarna att bygga upp en ny självbild och hitta en ny riktning i livet efter frigivningen.

Flera tidigare studier pekar åt samma håll. En systematisk forskningsöversikt från 2020, som omfattade 20 studier och över 1 500 deltagare, visar att hundprogram i fängelser ofta leder till minskad stress och ångest, bättre självkänsla, ökad empati och förbättrade sociala färdigheter. Deltagarna rapporterade också att hundarna gav struktur och ett meningsfullt ansvar i vardagen.

Den hittills största studien publicerades 2026 och omfattade drygt 1 300 intagna i delstaten Washington. Där jämfördes deltagare i hundprogram med en likvärdig kontrollgrupp. Resultaten visade att de som deltagit i programmen hade en lägre risk att återfalla i brott efter frigivningen. Dessutom såg forskarna att längre tid i programmet var kopplad till ännu bättre resultat.

Hundarna gynnas också

Även hundarna verkar gynnas av samarbetet. I många program tränas hundar från djurhem eller blivande assistanshundar. Genom den dagliga träningen får de omfattande socialisering och individanpassad träning, vilket kan öka deras möjligheter att bli certifierade eller hitta ett nytt hem.

I Sverige finns i dag inga etablerade hundträningsprogram inom Kriminalvården motsvarande de amerikanska modellerna. Den svenska kriminalvården använder tjänstehundar i säkerhetsarbetet, men intagna deltar inte i träningen av dem.

Forskarna betonar att det fortfarande behövs fler välkontrollerade studier för att fullt ut förstå effekterna av hundprogrammen. Samtidigt ger den samlade forskningen ett allt starkare stöd för att relationen mellan människa och hund kan spela en viktig roll även i rehabilitering – och att den kan förändra livet för både två- och fyrbenta deltagare.