Avel & Hälsa

Så kan du hjälpa din hund att leva längre

Allt fler svenska hundägare gör medvetna val för att ge sina hundar ett längre och friskare liv. Hälsosam kost, motion och regelbundna hälsokontroller står högt på listan när longevity-trenden nu även sprider sig till djurvärlden.

Redaktion 2 juli, 2026 • 3 minuters läsning

– Med rätt rutiner och lite extra uppmärksamhet kan vi ge våra fyrbenta vänner fler friska år, säger Lotta Möller Koivisto, chefsveterinär på Agria.

En ny Novusundersökning visar att nio av tio hundägare motionerar sina hundar regelbundet. Nästan åtta av tio uppger att de är noga med skadeförebyggande vård som vaccinationer, tandvård och kloklippning. Sju av tio säger också att de är noga med både foder, rätt dosering och försäkring.

Håll koll på vardagsrutinerna

Enligt Lotta Möller Koivisto är vardagsrutinerna avgörande för hundens hälsa.

– Att hålla koll på vikten, välja rätt foder och motionera regelbundet är grunden för ett långt och friskt hundliv. Men jag vill också slå ett slag för den dagliga hälsokollen. Det är ofta små förändringar hos hunden som kan vara tecken på sjukdom, säger hon.

Hur länge en hund lever varierar mellan olika raser. Mindre och lättare hundraser lever generellt längre än större och tyngre hundar. Whippet är ett exempel på en ras som ofta blir äldre än genomsnittet.

– Lär dig mer om just din ras och ta reda på vad som är typiskt för den. Med goda rutiner och lite extra uppmärksamhet kan vi ge våra fyrbenta vänner fler friska år, säger Lotta Möller Koivisto.

Läs vilka hundraser som lever längst.

Veterinärens bästa tips för ett långt och hälsosamt hundliv:

1. Håll koll på vikten

Väg din hund regelbundet. Plötslig viktnedgång eller övervikt kan vara tecken på ohälsa. Kan du inte väga hemma? Sväng förbi veterinärkliniken!

2. Motionera och aktivera – både kropp och knopp

Se till att din hund får både fysisk och mental träning varje dag.

3. Välj kvalitetsfoder

Satsa på foder med god kvalitet och ta gärna hjälp från djurhälsopersonal eller foderbutik. Var extra noga när det gäller den äldre hunden – och väg den gärna för att ge rätt mängd foder.

4. Var uppmärksam på stelhet och ledproblem

Äldre hundar kan bli stela, och även få artros. Märker du att hunden rör sig mindre? Kontakta veterinär – det finns medicinering.

5. Följ vaccinationsprogrammet

Vaccinera enligt rekommendationer för att skydda mot sjukdomar.

6. Ta hand om tänder och mun

Borsta tänderna med tandborste, helst dagligen. Tandkräm behövs inte. Boka gärna årlig tandkoll hos veterinär från medelåldern.

7. Gör en daglig hälsokoll

Kolla ögon, nos, mun, öron, under svansen samt testiklar eller juver. Känn igenom hunden varje dag så kan du snabbt upptäcka svullnader eller andra förändringar. Tumörsjukdomar kan inte förebyggas, men tidig upptäckt kan förbättra prognosen.

8. Lär dig om din ras

Hälsan mellan olika hundraser varierar stort. Ta reda på hur läget ser ut för just din hundras – då vet du vad du ska vara extra uppmärksam på.

9. Trafiksäkerhet

Håll hunden under uppsikt och alltid kopplad i trafiktäta områden – och håll koll på flexikopplet! Använd reflexer under den mörka årstiden och träna på inkallning.

*Novusundersökningen är initierad av Agria och bygger på totalt 5 710 intervjuer med svenska hund- och kattägare.

hundträning

Beteendetester ger ledtrådar om framtidens sökhundar

En bra nos räcker inte för att bli en framgångsrik detektionshund. Även motivation, rädsla och förmågan att hantera olika situationer spelar roll. En ny studie undersöker hur beteendetester kan hjälpa till att identifiera hundar med rätt förutsättningar för arbetet.

Redaktion 13 november, 2026 • 2 minuters läsning

Att föda upp och utbilda hundar för att upptäcka exempelvis sprängämnen kräver stora resurser. Därför finns ett intresse av att tidigt kunna bedöma vilka individer som har förutsättningar att klara uppgiften.

I en ny studie undersökte forskare en standardiserad beteendebedömning av 241 hundar från ett avels- och träningsprogram för detektionshundar. Bedömningens användbarhet prövades också på en fristående grupp med ytterligare 67 hundar.

Motivation och rädsla hade betydelse

Flera beteenden hade samband med hundarnas senare resultat. Bland annat gav rädsla och motivation information om utfallet. Även aktivitets- och upphetsningsnivån spelade roll, men sambanden varierade med hundarnas ålder och var inte enkelt linjära.

Forskarna fann också att ett mindre urval av beteendemått kunde behålla en användbar förmåga att förutsäga resultaten. Det skulle kunna göra bedömningarna mer tidseffektiva.

Urvalet är en del av ett längre arbete

Vid Auburn University, där studiens forskare är verksamma, arbetar programmet Canine Performance Sciences med både avel, valputveckling och utbildning av detektionshundar.

Universitetet beskriver hur avelsdjuren genomgår beteendemässiga, fysiska och medicinska bedömningar. Under uppväxten får hundarna socialisering och träning där de lär sig att undersöka sin omgivning och söka efter belöningar.

Intresse för belöningar, vilja att fortsätta söka och förmåga att lära sig nya uppgifter är några av de egenskaper som programmet eftersträvar. Hundarna utvärderas vid flera tillfällen för att utbildningen ska kunna anpassas inför framtida arbete.

Måttlig träffsäkerhet

Den nya studien visar samtidigt begränsningarna med att förutsäga framtida lämplighet. När bedömningen användes på den fristående hundgruppen blev träffsäkerheten mer måttlig.

Resultaten ger stöd för beteendebedömning som ett verktyg vid urval, men visar också att en metod kan fungera olika väl i olika hundpopulationer.

Källor:

• Predictive accuracy and generalizability of a detection dog behavioral evaluation, Applied Animal Behaviour Science, publicerad online 20 oktober 2026.

• Canine Performance Sciences vid Auburn University.

Klubb/Medlem

”Distriktet finns till för klubbarna”

Vilken hjälp kan klubben få av distriktet? Gävleborgsdistriktets årliga klubbkonferens är tänkt att ge svar på den frågan. Genom kunskap och personliga möten vill man göra det lättare för klubbarna att be om stöd och hitta lösningar tillsammans.

Karin Wandrell 12 november, 2026 • 4 minuters läsning

Hur ska valberedningen arbeta? Vad gör man när hela styrelsen har hoppat av? Och var hittar klubben funktionärer när de egna resurserna inte räcker till? På Gävleborgsdistriktets klubbkonferens får klubbstyrelserna möjlighet att ställa frågor, dela erfarenheter och lära sig mer om vilket stöd som finns.

– Syftet är att stärka samarbetet mellan klubbarna och visa att vi finns där för deras skull. Klubbarna arbetar ofta mycket på egen hand, och det är inte alltid tydligt för dem vad vi kan hjälpa till med, säger Satu Saarisilta, ordförande i Gävleborgs distrikt.

Stöd i styrelsearbetet

Konfere...