Avel & Hälsa

Så gör du egen skonkost till hunden

Redaktionen 21 november, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Om en hund får akut diarré kan den behöva skonkost eller speciell dietkost. Lär dig hur du gör egen skonkost till hunden, hur mycket du ska ge och när du behöver kontakta veterinär.

Lär dig hur du gör egen skonkost till hunden. Skonkost är lättsmält mat som till exempel kan bestå av kokt vit fisk eller kyckling, vitt ris eller potatis. Keso och ägg går också bra att använda som proteinkälla. På veterinärkliniker och apotek finns också speciella foder och tillskott som kan ha en positiv effekt på diarrén. Antingen i form av pasta eller pulver som bland annat innehåller probiotika. Om din hund är dålig i magen men har ett gott allmäntillstånd kan du prova att skonkost.

Hur mycket ska jag ge?

Börja med att ge cirka 25 procent av hundens troliga dygnsbehov uppdelat på 3–4 portioner. Mängden kan ökas i takt med att du ser en förbättring hos hunden. När hunden mår bra och har stabil normal avföring, kan det vanliga fodret gradvis blandas in.

Om hunden får ett sänkt allmäntillstånd och blir slö, trött eller får feber ska du däremot alltid ta kontakt med veterinär. Likaså om du misstänker att hunden har svalt ett främmande föremål eller om det finns mycketblod i avföringen.

Så gör du egen skonkost till hunden:

4 delar kokt vitt ris eller kokt potatis.
1 del kokt kyckling eller kokt vit fisk.
Blanda och ge hunden små portioner.
När hunden blir bättre kan mängden sakta ökas.
Keso eller ägg går också bra att använda som proteinkälla. Blanda då 1 del kokt vitt ris med 1 del keso eller ägg.

(Källa: Agria)

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Webbild liggande (1) — Bild: Stock.adobe

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten

Avel & Hälsa

Så jobbar rasklubbarna

Genom statistik, utbildning och nära samarbete med uppfödare tar rasklubbarna ett stort ansvar för sina rasers hälsa och mentalitet. Här delar Svenska Chodský pesklubben och Svenska Australian shepherdklubben med sig av hur de arbetar.

Karin Wandrell 21 februari, 2026 • Uppdaterades 23 februari, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Tina Sperring och aussien Cosmic på lydnadskurs.

Chodský pes är en relativt ny ras i Sverige. Den kommer ursprungligen från Tjeckien och är känd för sitt livliga temperament, stora nyfikenhet och vänliga sinne. Svenska Chodský pesklubben bildades 2013, blev officiellt godkänd året därpå och har i dag omkring 160 medlemmar.

Arbetet är uppdelat i flera sektorer, men kärnan är avel och hälsa. Många medlemmar har flera roller, vilket skapar ett nära samarbete. Fokus ligger på att sprida kunskap, samla data och få uppfödare att följa klubbens rekommendationer.

– Det är vi som sätter ramarna...