Avel & Hälsa

Så gör du egen skonkost till hunden

Redaktionen 21 november, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Om en hund får akut diarré kan den behöva skonkost eller speciell dietkost. Lär dig hur du gör egen skonkost till hunden, hur mycket du ska ge och när du behöver kontakta veterinär.

Lär dig hur du gör egen skonkost till hunden. Skonkost är lättsmält mat som till exempel kan bestå av kokt vit fisk eller kyckling, vitt ris eller potatis. Keso och ägg går också bra att använda som proteinkälla. På veterinärkliniker och apotek finns också speciella foder och tillskott som kan ha en positiv effekt på diarrén. Antingen i form av pasta eller pulver som bland annat innehåller probiotika. Om din hund är dålig i magen men har ett gott allmäntillstånd kan du prova att skonkost.

Hur mycket ska jag ge?

Börja med att ge cirka 25 procent av hundens troliga dygnsbehov uppdelat på 3–4 portioner. Mängden kan ökas i takt med att du ser en förbättring hos hunden. När hunden mår bra och har stabil normal avföring, kan det vanliga fodret gradvis blandas in.

Om hunden får ett sänkt allmäntillstånd och blir slö, trött eller får feber ska du däremot alltid ta kontakt med veterinär. Likaså om du misstänker att hunden har svalt ett främmande föremål eller om det finns mycketblod i avföringen.

Så gör du egen skonkost till hunden:

4 delar kokt vitt ris eller kokt potatis.
1 del kokt kyckling eller kokt vit fisk.
Blanda och ge hunden små portioner.
När hunden blir bättre kan mängden sakta ökas.
Keso eller ägg går också bra att använda som proteinkälla. Blanda då 1 del kokt vitt ris med 1 del keso eller ägg.

(Källa: Agria)

Forskning

Mögelgifter hittade i både hund- och kattfoder

Mögelgifter förekommer i både hund- och kattfoder, visar en ny studie. Halterna låg visserligen under gällande gränsvärden, men forskarna efterlyser fortsatt övervakning eftersom djuren exponeras för flera olika mykotoxiner samtidigt.

Redaktion 9 juli, 2026 • 1 minuts läsning

Mykotoxiner är giftiga ämnen som bildas av mögelsvampar och kan förekomma i spannmål och andra vegetabiliska råvaror. Eftersom många kommersiella hund- och kattfoder innehåller spannmål riskerar de också att innehålla spår av sådana ämnen.

I den aktuella studien analyserade forskarna ett urval av kommersiella hund- och kattfoder. Resultaten visade att vanliga standardfoder generellt innehöll högre halter av så kallade Fusariumtoxiner och andra växtrelaterade ämnen än specialfoder för exempelvis äldre djur eller djur med känslig mage.

Forskarna undersökte bland annat förekomsten av de välkända mykotoxinerna deoxynivalenol (DON), zearalenon (ZEN), aflatoxin B1, ochratoxin A samt fumonisiner. Samtliga halter låg under EU:s vägledande gränsvärden och maxnivåer.

Mer forskning behövs

Studien omfattade även laboratorieförsök med immunceller från hund och katt. Där framkom tydliga artskillnader. Kattens celler var mer känsliga för framför allt DON och ZEN än hundens celler, något som enligt forskarna stämmer överens med tidigare kunskap om skillnader i hur olika djurslag bryter ned främmande ämnen.

När forskarna jämförde halterna i fodret med de nivåer som uppmättes i blodprover från hundar och katter fann de att den faktiska exponeringen var betydligt lägre än de nivåer som krävdes för att orsaka direkta cellskador i laboratoriet.

Forskarna bedömer därför att risken för akuta cytotoxiska effekter från DON och ZEN är låg under normala utfodringsförhållanden. Samtidigt betonar de att alla foderkategorier innehöll flera olika mykotoxiner och att mer forskning behövs för att bättre förstå de långsiktiga effekterna av en livslång exponering för låga halter av flera mögelgifter samtidigt.

Läs hela studien här.

Forskning

Terapihundar minskade stress under tentaperioden

Att få träffa en terapihund på campus kan göra stor skillnad för stressade studenter. En australisk studie visar att studenter som umgicks med terapihundar under tentaperioden upplevde bättre humör och mindre stress än andra studenter.

Redaktion 7 juli, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som genomfördes vid ett universitet med flera campusområden, deltog 265 studenter under en två veckor lång tentaperiod. Forskarna jämförde studenter som fick träffa terapihundar med en kontrollgrupp som inte deltog i aktiviteterna.

Resultatet visade att studenterna som umgicks med hundarna hade tydligt högre nivåer av positiva känslor och välbefinnande. Forskarna menar att mötet med hundarna fungerade som en paus från stress, oro och prestationskrav.

Webbild liggande (1) — Hundarna väckte positiva känslor.Stock.adobe

Tidigare forskning har också visat att kontakt med hundar kan bidra till minskad ångest, lägre upplevd stress och förbättrat humör. Enligt forskarna kan terapihundar därför vara ett enkelt och uppskattat komplement till universitetens övriga stödinsatser för studenters psykiska hälsa.

Forskarna hoppas nu att fler universitet ska överväga att inkludera terapihundar som en del av sitt arbete med hälsa och välmående på campus.

Läs hela studien här.