Aktuellt & Nyheter

Så ger du din valp en hälsosam start

Redaktionen 17 maj, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 3 minuters läsning

Under de första månaderna genomgår valpar stora förändringar, de växer snabbt, skelettet blir starkare och hjärnan utvecklas. Det är även då grunden läggs för att förebygga risken för övervikt.

De senaste två åren är det många som har skaffat ett sällskapsdjur. Många väljer också att tajma sin semester med när den nya familjemedlemmen ska hämtas.

– Tiden med en valp är en fantastisk period när du får se din nya familjemedlem växa, lära sig nya saker och utvecklas. Samtidigt är det även en av de mest sårbara perioderna i valpens liv. De har särskilda energi- och näringsbehov. Dessutom har valpar ett ömtåligt matsmältningssystem och ett omoget immunsystem, samtidigt som deras hjärna fortfarande är under utveckling, säger Karin Eliasson, veterinär på Royal Canin.

För att säkerställa att din valp får i sig rätt sammansättning av protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler bör den äta ett särskilt anpassat valpfoder. Valpar genomgår olika utvecklingsfaser och näringsbehovet skiljer sig mellan faserna. En valps storlek som fullvuxen har till exempel stor inverkan på dess tillväxttakt.

– Småvuxna hundraser växer snabbt och redan vid tio månaders ålder kan de ha ökat sin födelsevikt med 20 gånger och nått vuxenvikt. Mycket storvuxna raser växer å andra sidan under längre tid. Det kan dröja till två års ålder innan de nått full mognad, men dessa raser kan under denna period öka sin födelsevikt med 100 gånger. Valpar av storvuxna raser har alltså en oerhört intensiv tillväxt, säger Karin Eliasson.

Nära hälften av alla hundar i Sverige lider av övervikt. För att förhindra att din valp blir överviktig kan du tillsammans med din veterinär ta hjälp av tillväxtkurvor, anpassade efter tikar, hanar och rasens storlek.

VALPENS UTVECKLINGSFASER

Nyfödd – från födseln till 3 veckor
Redan vid ett par veckors ålder har valpen börjat gå och tar nu sina första trevande steg för att utforska omvärlden. I takt med att valpen börjar interagera med omvärlden avtar dock skyddet från moderns immunsystem gradvis.
Socialiseringsfasen – från 4 veckor till 4,5 månader
Vid cirka två månaders ålder behöver valpen vaccineras hos veterinären. Mängden antikroppar som den har fått från modern sjunker gradvis, samtidigt som valpens eget immunförsvar fortfarande är under utveckling. Under denna tid kan det vara fördelaktigt att använda ett valpfoder som också kan bidra till att stödja valpens immunförsvar. När du hämtar din valp hos uppfödaren ska valpen vara minst 8 veckor. Ta då gärna reda på vad, hur mycket och hur ofta valpen har ätit. Flytten innebär en stressfaktor i sig och för att inte utsätta valpmagen för mer stress bör du fortsätta ge samma mat som uppfödaren medan valpen gör sig hemmastadd. Sedan kan du gradvis övergå till ditt eget val av valpfoder som främjar valpens tillväxt.
Tidig ungdomsfas/Juvenila fasen – från 4,5 till 6 månader
I den här fasen är det avgörande att din växande valp får rätt energimässigt stöd. Det är en viktig tid för skelettets uppbyggnad. Under denna period fortsätter valpen att växa och den är i behov av ett valpfoder med väl anpassat innehåll av kalcium och fosfor som bidrar till att stärka valpens ben och tänder.
Tonårsfasen – från 6 månader till vuxen ålder
I den fjärde och sista fasen är din valp på god väg att bli en vuxen hund. Men även om den nu är en stor valp är den inte tillräckligt gammal för att äta samma foder som en fullvuxen hund, utan bör fortsätta med anpassat valpfoder. När just din hund räknas som vuxen varierar beroende på ras eller storlek. Detta kan ta upp till två år för mycket stora hundraser.

Forskning

Väck hjärnan - klappa din hund

Att klappa sin hund och möta dess blick gör mer än att bara kännas bra. Ny forskning visar att samspelet också ökar hjärnans aktivitet – och kan förbättra både fokus och koncentration.

Redaktion 2 juni, 2026 • 2 minuters läsning

Att umgås med hundar har länge kopplats till minskad stress och ökat välbefinnande. Men vad som faktiskt händer i hjärnan har varit mindre studerat.

I en ny studie undersökte forskare detta genom att mäta hjärnaktivitet med EEG – en metod som registrerar elektriska signaler i hjärnan i realtid. Deltagarna fick klappa en hund, med eller utan ögonkontakt, och resultaten jämfördes med när de rörde vid en mjuk leksakshund.

Hjärnan reagerar direkt

Resultaten visade att interaktion med en riktig hund gav en tydlig ökning av hjärnaktivitet i de så kallade beta- och gammafrekvenserna. Frekvenser som är kopplade till uppmärksamhet, koncentration och aktivt tänkande.

Effekten var starkare när deltagarna både klappade hunden och hade ögonkontakt, vilket tyder på att själva samspelet, inte bara beröringen, spelar roll. Forskningen pekar på att relationen mellan människa och hund inte bara handlar om känslor, utan också om konkreta fysiologiska reaktioner.

Tidigare studier har främst fokuserat på exempelvis puls, hormoner och självskattade känslor. Den här studien bidrar med något nytt genom att visa hur hjärnan reagerar direkt under interaktionen.

Kan få betydelse i vård och skola

Forskarna menar att resultaten kan få praktisk betydelse. Om kontakt med hundar förbättrar fokus och uppmärksamhet kan det användas mer systematiskt, till exempel inom skola eller vård.

Det skulle kunna handla om mer strukturerade insatser med djur, anpassade för att stärka koncentration hos personer som behöver extra stöd. Samtidigt betonar forskarna att området fortfarande är relativt outforskat och att fler studier behövs för att förstå sambanden fullt ut.

Men resultaten ger också ytterligare stöd för något många hundägare redan upplever i vardagen: att stunden med hunden inte bara påverkar humöret – utan också hur hjärnan arbetar.

Tjänstehund

Från hundrädsla till spårarbete

Rottweilern Roxy kastar sig fram över fotbollsplanen med nosen i marken medan eleverna följer varje rörelse. På Ålidenskolan i Flen har hundar blivit ett återkommande inslag i undervisningen. Samtidigt väcks ett intresse för hundträning och tjänstehundsverksamhet hos en ny generation.

Karin Wandrell 30 maj, 2026 • 6 minuters läsning

Bildtext: Roxys stora leende visar hur mycket hon gillar eleverna.

Utanför ingången till Ålidenskolan i Flen står ett gäng förväntansfulla sjundeklassare samlade. De arbetar just nu med ett etologiprojekt om djurträning och beteenden. Eleverna har bland annat fått planera och träna in tricks med egna djur eller med läraren Johanna Paasos hundar. Johanna undervisar i NO, är medlem i Flens Brukshundklubb och hundförare i Hemvärnet.

Nu har turen kommit till tjänstehundar och i dag ska eleverna få prova spårarbete för första gången. Johanna frågar vad en tjänstehund egentligen gör. Händer skjuter direkt upp i luften. Frågor och svar avlöser varandra i snabb takt innan klassen delas upp i två grupper med två spårläggare i varje.

Bildtext: Genomgång innan övningen.

– Kom ihåg att ni ska droppa två föremål, ett i mitten och ett i slutet, som hunden ska hitta, säger Johanna. Vi kör ett spår i skogen där ni går som en solfjäder och ett på fotbollsplanen där ni går som ett M ner mot grusvägen vid sjön.

Hundarna väcker nyfikenhet

Spårläggarna ger sig iväg och Johanna hämtar Roxy, 2 år, en av hennes fem rottweilers. Svansen går som en propeller när Roxy springer runt och hälsar på eleverna med kärvänliga slickar här och där.

– Hon är egentligen inte särskilt social med människor, men blir överlycklig när hon träffar mina elever. Det är enda gången hon hoppar, säger Johanna.

Bildtext: Johanna tycker att hundarna fyller flera roller.

Levi, Meran, Bsrat och Tore berättar att Johannas arbete med hundarna gjort stort intryck på dem. De planerar alla att söka till Marma ungdomsläger nästa sommar, och då kommer de få låna med sig någon av Johannas hundar. Tore gillar alla. Levi väljer helst Gullan eller Polisen, Meran föredrar Nessie och Bsrats favoriter är Roxy och Häxan.

– Det var Johanna som inspirerade oss att söka. Det verkar kul att få vara ute med hundar och träna, säger Levi.

Lättare att fokusera

Det bästa med hundlektionerna är att få komma ut och arbeta praktiskt istället för att bara sitta i klassrummet.

– Jag har mycket energi och svårt att sitta still länge. Det blir lättare att fokusera när man får vara ute och göra något med hundarna, säger Levi.

Spårläggarna Imra och Nolbiel kommer tillbaka. Roxy får på sig spårselen och Bsrat tar över kopplet. Sedan bär det iväg upp i skogen i rasande fart. Roxy avbryter spårandet en stund för att rulla sig i gräset, men fortsätter snabbt arbetet och hittar båda apporterna.

Sedan är det Levis tur att spåra på fotbollsplanen. När övningen är klar frågar Johanna om eleverna såg någon skillnad mellan spåren.

– Såg ni att hon slarvade lite i vinklarna på andra spåret? Vad tror ni det beror på?

Efter lunch väntar nästa moment. Då ska eleverna arbeta med dofter genom att lägga ut gömmor med mynt och andra små föremål.

Naturlig del av undervisningen

Hur ofta hundarna är med i skolan varierar beroende på väder och förutsättningar. De används främst under NO-lektioner, rastaktiviteter, friluftsdagar och andra praktiska moment.

– Vi har bland annat arbetat med ekologi och kamouflage. Då fick eleverna genomföra en större gömma-övning ute i skogen. Vi markerade upp områden med snitslar och sedan fick de trettio minuter att gömma sig. Därefter försökte två patrullhundar tillsammans med en kollega från Hemvärnet hitta dem. Det blev nästan som en tävling och eleverna tyckte det var otroligt roligt, säger Johanna.

Bildtext: Roxy älskar att vara med i skolan.

Vid nästa tillfälle hade flera elever med sig maskeringsfärg och kamouflagekläder för att verkligen vara redo.

– Det märks hur engagerade de blir när undervisningen kopplas till hundarna och praktiska moment. Samtidigt har vi tydliga regler kring hur man beter sig runt hundarna. Fokus ligger alltid på deras välmående och säkerhet.

Roxy hjälper hundrädda elever

Skolan har en del elever med invandrarbakgrund och några av dem var till en början mycket hundrädda. Johanna pressar aldrig någon att delta, utan allt sker på elevens villkor. Roxy, som oftast är med i undervisningen, är dessutom tränad för att skapa trygghet vid möten. Hon hälsar aldrig med huvudet först utan vänder istället sidan eller bakdelen mot personen.

– Det gör att människor inte känner sig hotade av hennes ansikte eller blick. Många tror först att hon inte tycker om dem, men det är tvärtom hennes sätt att skapa trygghet. Jag har två elever i sjuan som till en början inte kunde vistas inom tjugo meter från hunden, trots att hon bara satt bredvid mig. Nu bråkar de istället om vem som ska få hålla i kopplet, säger Johanna.

Bildtext: Bsrat har gått från hundrädd till att Roxy blivit favoriten.

– Jag var jätterädd för hundar tidigare, särskilt stora hundar, säger Bsrat. Men nu har jag lärt känna Johannas hundar och de är ju jättegulliga.

En väg in i hundvärlden

För Johanna handlar hundar i skolan också om något större. Brukshundklubbarna har svårt att locka yngre medlemmar och hon ser verksamheten som en möjlig väg in i hundvärlden.

– Att jag som 44-åring räknas till ungdomssektionen säger ganska mycket om behovet av återväxt. När vi hade MH (Mentalbeskrivning Hund) för vår rottweilerkull på Flens Brukshundklubb gick fem av mina elever upp klockan sex en söndagsmorgon för att vara med. De ville förstå hur testerna fungerade och hur hundarna reagerade. Intresset finns - vi behöver bara bli bättre på att fånga upp det.

Bildtext: Dagens sök är över. Efter lunch är det dags att arbeta med dofter.

Flera elever funderar nu själva på att skaffa hund. Några vill specifikt ha rottweiler och hoppas på en valp efter Roxy i framtiden.

– Min uppfödare bor i Hälleforsnäs och de har lovat eleverna att få hälsa på när rottweilervalparna blivit några veckor gamla. Det ser de verkligen fram emot, säger Johanna.

Öppnar nya möjligheter

Flera av ungdomarna har också börjat prata om att göra lumpen och kanske utbilda sig till hundförare - något som tidigare kändes skrämmande.

– Hundarna har öppnat nya perspektiv och möjligheter. Flera är rena naturbegåvningar trots att de inte själva har hund. De får gärna låna mina för att träna och gå promenader, men det behövs fler organiserade vägar in i verksamheten. Jag tror att brukshundklubbarna skulle vinna mycket på att skapa ett liknande koncept där ungdomar kan få låna hundar att träna med, säger Johanna.