Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Så ger du din valp en hälsosam start

1073658
Redaktionen 17 maj, 2022 Uppdaterades 16 april, 2025 3 minuters läsning

Under de första månaderna genomgår valpar stora förändringar, de växer snabbt, skelettet blir starkare och hjärnan utvecklas. Det är även då grunden läggs för att förebygga risken för övervikt. 

De senaste två åren är det många som har skaffat ett sällskapsdjur. Många väljer också att tajma sin semester med när den nya familjemedlemmen ska hämtas.

– Tiden med en valp är en fantastisk period när du får se din nya familjemedlem växa, lära sig nya saker och utvecklas. Samtidigt är det även en av de mest sårbara perioderna i valpens liv. De har särskilda energi- och näringsbehov. Dessutom har valpar ett ömtåligt matsmältningssystem och ett omoget immunsystem, samtidigt som deras hjärna fortfarande är under utveckling, säger Karin Eliasson, veterinär på Royal Canin.

För att säkerställa att din valp får i sig rätt sammansättning av protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler bör den äta ett särskilt anpassat valpfoder.  Valpar genomgår olika utvecklingsfaser och näringsbehovet skiljer sig mellan faserna. En valps storlek som fullvuxen har till exempel stor inverkan på dess tillväxttakt.

– Småvuxna hundraser växer snabbt och redan vid tio månaders ålder kan de ha ökat sin födelsevikt med 20 gånger och nått vuxenvikt. Mycket storvuxna raser växer å andra sidan under längre tid. Det kan dröja till två års ålder innan de nått full mognad, men dessa raser kan under denna period öka sin födelsevikt med 100 gånger. Valpar av storvuxna raser har alltså en oerhört intensiv tillväxt, säger Karin Eliasson.

Nära hälften av alla hundar i Sverige lider av övervikt. För att förhindra att din valp blir överviktig kan du tillsammans med din veterinär ta hjälp av tillväxtkurvor, anpassade efter tikar, hanar och rasens storlek.

VALPENS UTVECKLINGSFASER 

  1. Nyfödd – från födseln till 3 veckor
    Redan vid ett par veckors ålder har valpen börjat gå och tar nu sina första trevande steg för att utforska omvärlden. I takt med att valpen börjar interagera med omvärlden avtar dock skyddet från moderns immunsystem gradvis.
  2. Socialiseringsfasen – från 4 veckor till 4,5 månader
    Vid cirka två månaders ålder behöver valpen vaccineras hos veterinären. Mängden antikroppar som den har fått från modern sjunker gradvis, samtidigt som valpens eget immunförsvar fortfarande är under utveckling. Under denna tid kan det vara fördelaktigt att använda ett valpfoder som också kan bidra till att stödja valpens immunförsvar. När du hämtar din valp hos uppfödaren ska valpen vara minst 8 veckor. Ta då gärna reda på vad, hur mycket och hur ofta valpen har ätit. Flytten innebär en stressfaktor i sig och för att inte utsätta valpmagen för mer stress bör du fortsätta ge samma mat som uppfödaren medan valpen gör sig hemmastadd. Sedan kan du gradvis övergå till ditt eget val av valpfoder som främjar valpens tillväxt.
  3. Tidig ungdomsfas/Juvenila fasen – från 4,5 till 6 månader 
    I den här fasen är det avgörande att din växande valp får rätt energimässigt stöd. Det är en viktig tid för skelettets uppbyggnad. Under denna period fortsätter valpen att växa och den är i behov av ett valpfoder med väl anpassat innehåll av kalcium och fosfor som bidrar till att stärka valpens ben och tänder.
  4. Tonårsfasen – från 6 månader till vuxen ålder
    I den fjärde och sista fasen är din valp på god väg att bli en vuxen hund. Men även om den nu är en stor valp är den inte tillräckligt gammal för att äta samma foder som en fullvuxen hund, utan bör fortsätta med anpassat valpfoder. När just din hund räknas som vuxen varierar beroende på ras eller storlek. Detta kan ta upp till två år för mycket stora hundraser.

Dela artikeln

Krönika

Lekfullhet underlättar ordförståelse

Tillhör du också de hundägare som gärna pratar med din fyrbenta kompis? Då är du inte ensam. Vi är många som gärna har hunden som samtalspartner och till och med inbillar oss att den förstår vad vi säger. Men hur mycket begriper egentligen hunden av vårt tal?

Per Jensen
Per Jensen 13 oktober, 2025 Uppdaterades 13 oktober, 2025 4 minuters läsning
Webbild liggande (3)

Foto: Stock.adobe

Som ung och oerfaren kursdeltagare fick jag lära mig att man ska ha ett enda kommando för varje sak hunden ska kunna eftersom den inte ansågs förstå mer än så. Nu vet vi bättre tack vare forskning som utförts under de senaste decennierna.

En av de hundar som överraskat såväl forskare som alla andra är border collien Chaser. Hon ägdes av en amerikansk psykolog som ställde sig frågan hur många ord en hund egentligen kan lära sig. Han dokumenterade systematiskt under flera år Chasers ordförråd, närmare bestämt de namn som tiken förknippade med olika leksaker.

AdobeStock_407084507
Adobe.stock

Bildtext: Alla border collies har inte lika lätt att lära som Chaser.

När resultatet publicerades vetenskapligt hade hon bevisligen unika ord för mer än tusen olika föremål, som hon också kategoriserade efter egenskaper. Runda platta saker var “frisbees” medan sfäriska ting var ”bollar”. Dessutom kunde hon skilja på verb och substantiv. Hon förstod exempelvis skillnaden mellan att “hämta frisbeen” och ”nosa på bollen”.

Snabb inlärning och bra minne

Senare forskning har visat att Chaser, som gick bort 2019 vid femton års ålder, nog inte var en helt representativ hund. Forskare har letat efter andra med samma talang, men det har visat sig att få kommer upp i hennes förmåga.

De flesta behärskar uppemot drygt hundra olika ord – ändå något helt annat än vad mina instruktörer påstod i min ungdom. Men fullständigt unik var Chaser inte. Hundar – påfallande ofta border collies – med liknande egenskaper dyker upp då och då i forskarnas eftersökningar. Man kallar dem ”särskilt språkbegåvade hundar”.

De här individerna är såklart intressanta ur en massa synvinklar. Vad är det som är så speciellt med dem? En sak som förenar dem är att de lär sig snabbt. Ofta räcker det med att de hör någon nämna ett namn på ett föremål en enda gång för att de sedan ska minnas det. Och de minns länge.

Man har studerat hundar som fått lära sig en benämning och därefter inte sett föremålet igen innan de testats två år senare. De flesta kom då fortfarande ihåg namnen.

Lek fram orden

En annan sak som förenar de språkbegåvade individerna är deras lekfullhet. Det verkar som intresset för lek och bus går hand i hand med ordförståelse. Kanske inte så märkligt, lekfullhet hänger ju ofta ihop med ett allmänt kreativt sinne.

Lite svårare att förstå är det faktum att språkbegåvade hundar är mer benägna att vicka på huvudet så där inkännande när ägaren pratar med dem än de mer normalbegåvade. Överhuvudtaget har vetenskapen inget bra svar på varför hundar överhuvudtaget vickar på huvudet under ”samtal”, men forskning pågår.

AdobeStock_660256320
AdobeStock

Bildtext: En border collie som lär sig att studsa på en trädstam.

Däremot vet vi numera hur hundhjärnan bearbetar språklig information. Det har man lärt sig genom att studera hundar i magnetkamera medan de lyssnar till olika ord. Man har då hittat ett språkcentrum i den vänstra hjärnhalvan, där vårt eget motsvarande centrum ligger. Hunden lär sig alltså nya ord ungefär som vi själva gör.

Lär dig hundens språk

Vissa nöjer sig inte med att veta att hunden förstår vad man säger utan vill gärna att de själva också ska ”tala”. Det har blivit populärt att lära hundar använda tryckknappar för det (googla ”soundboard for dog”).

Varje sådan ger ifrån sig inspelade ord och meningar och genom att sätta tassen på en viss knapp kan hunden till synes kommunicera. Den kan exempelvis trycka fram ”kissnödig” och ”gå ut”. Forskning pågår kring hur medvetet det här egentligen är från hundens sida, men det tycks som att de åtminstone i vissa fall använder knapparna på ett ändamålsenligt sätt.

AdobeStock_610652891
AdobeStock

Själv tycker jag det är lite som att gå över ån efter vatten. Hunden kommunicerar ju redan alldeles utmärkt på sitt eget sätt. Jag tror det är enklare och bättre att vi lär oss hundarnas språk än att försöka lära dem vårt. Min gårdshund Gotte kan tydligt säga saker som ”nu är jag hungrig”, ”jag vill gå ut” och ”jag älskar dig husse” – men han gör det på hundspråket.


Dela artikeln

Förbundsordförande har ordet

Tillsammans för en stark och demokratisk framtid

Hösten är här, och med den kommer tid för eftertanke. När jag ser tillbaka på året som gått känner jag både stolthet och tacksamhet. Vi har haft ett intensivt år – fullt av engagemang, utveckling och viktiga beslut som påverkar vår klubb och våra hundar.

Christer Erixon
Christer Erixon 13 oktober, 2025 Uppdaterades 13 oktober, 2025 3 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.