SvKV:s allra första vallarbetsprov har äntligen ägt rum, efter flera års arbete inom Svenska Kroppsvallarklubben (SvKV). Den 5 och 6 oktober samlades alla som anmält sig till SvKV:s officiella vallarbetsprov (HWT) på Fäboda gård i Södermanland. Här välkomnades dom av Ankie och Mique som äger gården. Domare Steve Jaunin från Schweiz var inbjuden att döma provet.

Steve har lång erfarenhet av att dagligen arbeta med sina hundar utifrån Traditionell stil och han har flertalet vallningschampionat med desamma Berger des Pyrénées. Han har själv en flock på 250 får som han vallar på traditionellt sätt där fåren förflyttas mellan olika, oftast oinhägnade, beten. Det är av yttersta vikt inom ”Traditional style” att hundarna jobbar självständigt, lugnt och utan att stressa djuren genom att läsa sin herdes kroppsspråk och flockens rörelser.

Ett vallarbetsprov är ett praktiskt prov där hund och förare skall uppvisa tillräckliga färdigheter i vallning och arbete med djur utifrån djurskyddshänsyn för att få starta på de egentliga tävlingsklasserna/vallproven inom FCI Traditionell stil. Det finns tre nivåer av vallprov med stigande svårighetsgrad inom FCI Traditionell stil. För att få starta i nivå 1 krävs del ett godkänt vallanlagstest och därefter ett godkänt vallarbetsprov. För att få starta på vallarbetsprov krävs ett godkänt vallanlagstest och dessutom en hel del träning med hunden.

Samtliga startande hade med andra ord ett godkänt vallanlagstest i bagaget och dessutom tränat en hel del praktisk vallning med sina hundar och nu gällde det vallarbetsprovet med förhoppningar om att även detta skulle bli godkänt. Därpå kan man starta på vallprov och tävla inom detta.

Banan i ett vallarbetsprov tar ca. 15 till 20 minuter att gå och den skall innehålla vissa moment. Djuren skall fållas ut från en mindre fålla till ett större område, hunden skall hålla djuren utanför fållan medans föraren stänger grinden. Man skall ha en förflyttning på minst 75 meter där föraren skall gå först därefter djurbesättningen och sist hunden som på eget initiativ och utifrån sina instinkter skall sköta arbetet med att hålla flocken samlad bakom föraren. Hunden skall se till så alla djur kommer med oavsett riktningsbyten och passager.

Under förflyttningen skall minst ett stopp läggas in där hunden skall stoppa upp djuren och hålla dessa stilla tills föraren har sett att det är fritt att fortsätta förflyttningen. Ett betesområde skall också finnas med där djuren skall kunna komma till ro och börja beta. Hunden skall vakta så att vare sig enskilda individer eller hela flocken rör sig utanför det område som är betesområde. När djuren visar att de har kommit till ro med att beta kan förflyttningen fortsätta. Banan avslutas med att djuren skall fållas in i en mindre fålla igen. Flocken skall åter stannas upp i närheten av fållan och hunden skall hålla den kvar på plats medan föraren går och öppnar grinden till fållan och därefter skall djuren fållas in och grinden stängas. Nu är prover klart.

Detta är en kort sammanfattning av ett vallarbetsprov men vill man ta mer detaljerad del av regler och hur det går till finns regelverket att läsa på Svenska Kroppsvallarnas hemsida www.kroppsvallarna.se

Under helgens vallarbetsprov hade vi sju startande på lördagen och 10 på söndagen. Flera av ekipagen startade både lördag och söndag. Det blev en lyckad start då samtliga starter blev godkända.

Det vi generellt ska tänka på enligt Steve, och vad Steve bedömer vid prov och tävling, är att hunden jobbar på eget initiativ utifrån sin instinkt. Hunden skall inte behöva få kommandon hela tiden utan själv uppfatta situationen och hålla koll på djurbesättningen. Hunden skall klara snabba tempoväxlingar efter behov och läsa sin herdes kroppsspråk samt djuren och försätta sig i rätt position utan kommando.

Hunden skall dock också vara lydig och klara att ta kommandon vid behov. Till exempel vid ett stopp eller en trång passage. Även uthålligheten hos hunden är viktig och något Steve bedömer. En praktiskt arbetande vallhund ska kunna jobba en hel dag.

Steve tittade också på förarnas agerande. Hur mycket de hade fokus på fåren vilket är det viktigaste för en herde. Fokus ska inte ligga på vad hunden gör, då riskerar herden att förlora fåren som då lätt kan springa iväg på egen hand. Hunden och herden skall arbeta som ett team där herden är chefen med hunden som sin medarbetare.

Utöver att fålla ut och in fåren i en rundfålla samt passera ett par trånga passager och en kort skogspromenad så låg fokus under båda vallarbetsproven på förflyttningar under tystnad utan kommandon, snabba och distinkta stopp samt betesareor där djuren skulle komma till ro med att beta. Steve säger att han i grund och botten är herde och därefter domare. Han dömer utifrån hur ett ekipage skulle kunna klara av praktisk fårvallning i en verklig situation. Hundens eget arbete och förmåga att uppfatta situationer och djurhantering samt förarens agerande som herde.

Då samtliga ekipage under lördagens Vallarbetsprov blev godkända så höjde Steve svårighetsgraden under söndagens prov. Då han bedömde att fårflocken var av ”excellent Traditional Style” som följer herden om hunden arbetar som den ska så har man som domare ett ypperligt tillfälle att ställa både herdens och hundens intelligens och förmåga på prov.

Han ville se det mer som ett seminarium där vi fick förberedelser för att starta på ett Vallprov nivå 1. Han hade dock med sig i sin bedömning att provet var extra svårt så han kompenserade de startande för detta så de skulle kunna nå nivå godkänd för ett normalt Vallarbetsprov om de hade kvalité för detta.

Det var en rolig utmaning för deltagarna med denna lite svårare bana där fler passager och moment var inlagda än vad som är det vanliga på ett Vallarbetsprov. Men även på denna svårare bana fick samtliga startande godkänt. Det var överlag fina insatser från de som gick provet.

Under helgen anordnades också Vallanlagstest med Steve som anlagstestare. Det var intressant att ta del av hans bedömningar av de hundar som deltog i detta. Steve har sina rötter inom Traditionell stil och tittar mycket på hundens egen initiativförmåga i arbetet med djurbesättningen, samt även förmågan att hålla fåren samlade och hantera trånga lägen.

Hundens mildhet mot fåren har också stor betydelse då hundarna förväntas jobba nära flocken utan att ta till tänder eller splittra flocken. Det är också intressant att se på vilket avstånd fåren påverkas av hunden och vice versa och detta både vid bedömning i ett anlagstest samt det arbete hunden gör under Vallarbetsprov.

Vi hade också ett teoretiskt seminarium där Steve mycket frikostigt bjöd på sina erfarenheter och kunskaper inom vallning i Traditionell stil. Han gav tips på hur man tränar hunden att förstå vikten av att finna balansen på andra sidan flocken mitt emot herden. Balansen är för de allra flesta ”Traditional Style” hundar en medfödd egenskap, egentligen det första man kan förvänta sig att hunden greppar.

Steve visade också hur man tränar hunden att tolka herdens kroppsspråk så den kan vändas i båda riktningarna. Hur man själv som herde skall tänka på sitt kroppsspråk och vart axlar och fötter pekar. Att vi ska tänka och titta ur hundens och fårens perspektiv vad det är de ser för att förstå hur de tänker.

Helgen som helhet blev mycket lyckad med flera hundar som fick godkänt vallanlagstest, seminarium i Traditionell stil för Steve och sist men inte minst våra första godkända ekipage i Vallarbetsprov.

TEXT: MARIE LINDSTRÖM OCH ANKIE HERMANSSO
FOTO: MARIE LINDSTRÖM