Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Så funkar vallarbetsprov

1073658
Redaktion 18 november, 2019 Uppdaterades 16 april, 2025 6 minuters läsning

SvKV:s allra första vallarbetsprov har äntligen ägt rum, efter flera års arbete inom Svenska Kroppsvallarklubben (SvKV). Den 5 och 6 oktober samlades alla som anmält sig till SvKV:s officiella vallarbetsprov (HWT) på Fäboda gård i Södermanland. Här välkomnades dom av Ankie och Mique som äger gården. Domare Steve Jaunin från Schweiz var inbjuden att döma provet.

Steve har lång erfarenhet av att dagligen arbeta med sina hundar utifrån Traditionell stil och han har flertalet vallningschampionat med desamma Berger des Pyrénées. Han har själv en flock på 250 får som han vallar på traditionellt sätt där fåren förflyttas mellan olika, oftast oinhägnade, beten. Det är av yttersta vikt inom ”Traditional style” att hundarna jobbar självständigt, lugnt och utan att stressa djuren genom att läsa sin herdes kroppsspråk och flockens rörelser.

Ett vallarbetsprov är ett praktiskt prov där hund och förare skall uppvisa tillräckliga färdigheter i vallning och arbete med djur utifrån djurskyddshänsyn för att få starta på de egentliga tävlingsklasserna/vallproven inom FCI Traditionell stil. Det finns tre nivåer av vallprov med stigande svårighetsgrad inom FCI Traditionell stil. För att få starta i nivå 1 krävs del ett godkänt vallanlagstest och därefter ett godkänt vallarbetsprov. För att få starta på vallarbetsprov krävs ett godkänt vallanlagstest och dessutom en hel del träning med hunden.

Samtliga startande hade med andra ord ett godkänt vallanlagstest i bagaget och dessutom tränat en hel del praktisk vallning med sina hundar och nu gällde det vallarbetsprovet med förhoppningar om att även detta skulle bli godkänt. Därpå kan man starta på vallprov och tävla inom detta.

Banan i ett vallarbetsprov tar ca. 15 till 20 minuter att gå och den skall innehålla vissa moment. Djuren skall fållas ut från en mindre fålla till ett större område, hunden skall hålla djuren utanför fållan medans föraren stänger grinden. Man skall ha en förflyttning på minst 75 meter där föraren skall gå först därefter djurbesättningen och sist hunden som på eget initiativ och utifrån sina instinkter skall sköta arbetet med att hålla flocken samlad bakom föraren. Hunden skall se till så alla djur kommer med oavsett riktningsbyten och passager.

Under förflyttningen skall minst ett stopp läggas in där hunden skall stoppa upp djuren och hålla dessa stilla tills föraren har sett att det är fritt att fortsätta förflyttningen. Ett betesområde skall också finnas med där djuren skall kunna komma till ro och börja beta. Hunden skall vakta så att vare sig enskilda individer eller hela flocken rör sig utanför det område som är betesområde. När djuren visar att de har kommit till ro med att beta kan förflyttningen fortsätta. Banan avslutas med att djuren skall fållas in i en mindre fålla igen. Flocken skall åter stannas upp i närheten av fållan och hunden skall hålla den kvar på plats medan föraren går och öppnar grinden till fållan och därefter skall djuren fållas in och grinden stängas. Nu är prover klart.

Detta är en kort sammanfattning av ett vallarbetsprov men vill man ta mer detaljerad del av regler och hur det går till finns regelverket att läsa på Svenska Kroppsvallarnas hemsida www.kroppsvallarna.se

Under helgens vallarbetsprov hade vi sju startande på lördagen och 10 på söndagen. Flera av ekipagen startade både lördag och söndag. Det blev en lyckad start då samtliga starter blev godkända.

Det vi generellt ska tänka på enligt Steve, och vad Steve bedömer vid prov och tävling, är att hunden jobbar på eget initiativ utifrån sin instinkt. Hunden skall inte behöva få kommandon hela tiden utan själv uppfatta situationen och hålla koll på djurbesättningen. Hunden skall klara snabba tempoväxlingar efter behov och läsa sin herdes kroppsspråk samt djuren och försätta sig i rätt position utan kommando.

Hunden skall dock också vara lydig och klara att ta kommandon vid behov. Till exempel vid ett stopp eller en trång passage. Även uthålligheten hos hunden är viktig och något Steve bedömer. En praktiskt arbetande vallhund ska kunna jobba en hel dag.

Steve tittade också på förarnas agerande. Hur mycket de hade fokus på fåren vilket är det viktigaste för en herde. Fokus ska inte ligga på vad hunden gör, då riskerar herden att förlora fåren som då lätt kan springa iväg på egen hand. Hunden och herden skall arbeta som ett team där herden är chefen med hunden som sin medarbetare.

Utöver att fålla ut och in fåren i en rundfålla samt passera ett par trånga passager och en kort skogspromenad så låg fokus under båda vallarbetsproven på förflyttningar under tystnad utan kommandon, snabba och distinkta stopp samt betesareor där djuren skulle komma till ro med att beta. Steve säger att han i grund och botten är herde och därefter domare. Han dömer utifrån hur ett ekipage skulle kunna klara av praktisk fårvallning i en verklig situation. Hundens eget arbete och förmåga att uppfatta situationer och djurhantering samt förarens agerande som herde.

Då samtliga ekipage under lördagens Vallarbetsprov blev godkända så höjde Steve svårighetsgraden under söndagens prov. Då han bedömde att fårflocken var av ”excellent Traditional Style” som följer herden om hunden arbetar som den ska så har man som domare ett ypperligt tillfälle att ställa både herdens och hundens intelligens och förmåga på prov.

Han ville se det mer som ett seminarium där vi fick förberedelser för att starta på ett Vallprov nivå 1. Han hade dock med sig i sin bedömning att provet var extra svårt så han kompenserade de startande för detta så de skulle kunna nå nivå godkänd för ett normalt Vallarbetsprov om de hade kvalité för detta.

Det var en rolig utmaning för deltagarna med denna lite svårare bana där fler passager och moment var inlagda än vad som är det vanliga på ett Vallarbetsprov. Men även på denna svårare bana fick samtliga startande godkänt. Det var överlag fina insatser från de som gick provet.

Under helgen anordnades också Vallanlagstest med Steve som anlagstestare. Det var intressant att ta del av hans bedömningar av de hundar som deltog i detta. Steve har sina rötter inom Traditionell stil och tittar mycket på hundens egen initiativförmåga i arbetet med djurbesättningen, samt även förmågan att hålla fåren samlade och hantera trånga lägen.

Hundens mildhet mot fåren har också stor betydelse då hundarna förväntas jobba nära flocken utan att ta till tänder eller splittra flocken. Det är också intressant att se på vilket avstånd fåren påverkas av hunden och vice versa och detta både vid bedömning i ett anlagstest samt det arbete hunden gör under Vallarbetsprov.

Vi hade också ett teoretiskt seminarium där Steve mycket frikostigt bjöd på sina erfarenheter och kunskaper inom vallning i Traditionell stil. Han gav tips på hur man tränar hunden att förstå vikten av att finna balansen på andra sidan flocken mitt emot herden. Balansen är för de allra flesta ”Traditional Style” hundar en medfödd egenskap, egentligen det första man kan förvänta sig att hunden greppar.

Steve visade också hur man tränar hunden att tolka herdens kroppsspråk så den kan vändas i båda riktningarna. Hur man själv som herde skall tänka på sitt kroppsspråk och vart axlar och fötter pekar. Att vi ska tänka och titta ur hundens och fårens perspektiv vad det är de ser för att förstå hur de tänker.

Helgen som helhet blev mycket lyckad med flera hundar som fick godkänt vallanlagstest, seminarium i Traditionell stil för Steve och sist men inte minst våra första godkända ekipage i Vallarbetsprov.

TEXT: MARIE LINDSTRÖM OCH ANKIE HERMANSSO
FOTO: MARIE LINDSTRÖM


Dela artikeln

Boktips

Följ med in i hundens inre värld

Undrar du ibland vad som egentligen rör sig i hundens huvud? I sin senaste bok öppnar etologiprofessor Per Jensen dörren till hur inlärning faktiskt går till. Med hjälp av ny forskning utmanar han våra invanda föreställningar – och visar hur hundar tolkar och förstår världen omkring sig.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 4 december, 2025 Uppdaterades 4 december, 2025 5 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Per Jensen har länge tyckt att det saknas en bok som förklarar vad som faktiskt händer i hundens hjärna när den lär sig – och inte bara hur vi tränar den. Hundars känsloliv liknar vårt, men de har betydligt sämre impulskontroll – de agerar ofta direkt på känslan.

– Ett sätt att förstå hundars beteende är att inse hur svårt det är att faktiskt förklara saker för dem, särskilt i efterhand. Det gäller att alltid ligga steget före. Det är något varje hundägare behöver förstå och anpassa sig till. Samtidigt är hundar mer avancerade än oss i vissa avseenden, till exempel när det gäller att läsa av människor.

Välj det som verkligen spelar roll

Precis som oss människor tolkar hundar sin omgivning, drar slutsatser och lagrar erfarenheter. De lär sig hela tiden – inte bara när vi aktivt tränar dem. Det vi tycker är småsaker kan få stor betydelse för dem.

– Ett vanligt misstag är att tro att inlärning bara sker när vi tar fram godis och klicker. I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar, säger Per.

I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar.

Per Jensen

Vardagsträningen kan därför lätt gå fel. Vi förstärker omedvetet fel beteenden, är inkonsekventa eller tar till bestraffningar som gör mer skada än nytta.

– Om jag fick ge ett enda råd så är det att välja ut några få saker i förväg, säger Per. Vad är absolut oacceptabelt för dig att hunden gör? Och vad vill du att den verkligen ska kunna? Fokusera sedan på just de punkterna. Det gör träningen både enklare och mer effektiv.

En värld fylld av dofter

Till skillnad från oss lever hunden i en doftvärld. Under promenaden möter den en flod av dofter, fulla av information. Där vi hör lite vindsus och en enstaka fågel, hör hunden sorkarna och mössen under lövtäcket.

– Att hunden plötsligt blir rädd är helt enkelt för att den uppfattar så mycket mer än vi gör. Själva ser vi inget märkligt, men hunden reagerar starkt. Och den känslan kan sitta kvar.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Nosen avslöjar allt som döljer sig i naturen.

Hundars minne fungerar i stort sett som vårt. De har ett närminne som lagrar information kortsiktigt, och ett långtidsminne där återkommande eller känslomässigt starka upplevelser lagras. Sömn spelar en viktig roll i lagringsprocessen och sömn efter inlärning leder till starkare och mer bestående minnen.

– Man har också upptäckt att hundar har episodiska minnen – det vill säga minnen av händelser man inte aktivt försöker komma ihåg, men som ändå fastnar. Det har man visat genom att träna in kommandot upprepa. Om hunden kan skälla på kommando, säger man först 'skall', och hunden skäller. Sen väntar man några sekunder och säger 'upprepa' – om hunden då kommer ihåg vad den just gjort, skäller den igen.

Lek förbättrar inlärningen

En trygg relation är grunden till både bättre inlärning och färre problem. Belöningar stärker samarbetet medan bestraffningar riskerar att skada relationen.

– Gör hunden rätt och får något den gillar, ökar viljan att samarbeta. Bestraffningar skapar lätt osäkerhet, och då försvinner glädjen i samspelet. Hunden tappar förtroendet och tycker inte det är kul längre, säger Per.

Ett spännande fynd är att en halvtimmes kravlös lek direkt efter ett träningspass kan förbättra inlärningen.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Leken hjälper minnet på traven.

När forskarna några dagar senare mätte hur bra hunden kom ihåg det den tränat, visade det sig att de hundar som fått leka mindes sina nya färdigheter bättre.

Hundar kan också härma oss och är riktigt bra på att imitera beteenden vilket går att använda i träning.

Börja med att lära in ett kommando för imitation – ofta används det engelska 'do it'. Visa först själv, rulla till exempel runt på golvet, vänta en stund och när hunden gör samma sak belöna direkt och säg: ”Do it”.

Pratar med kroppen

Hundar är också experter på att läsa kroppsspråk. I första hand tolkar de hur vi rör oss, ser ut och vilket tonfall vi använder. Det mest effektiva är att kombinera tydliga rörelser med verbala kommandon.

Själva kommunicerar de med hela kroppen. Svansen är ett exempel. När den viftar mer åt höger är det oftast ett tecken på att hunden är positivt inställd, nyfiken eller glad. Går svansen mer åt vänster är den oftast mer försiktig eller avvaktande.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Lär dig tyda hundens språk.

– Det hänger ihop med hur hjärnhalvorna styr kroppen. Det gäller även ansiktsuttryck och andra kroppssignaler, men det finns ett undantag – näsborrarna. Hundar använder vänster näsborre när de luktar på något de tycker om, och höger när de luktar på något de upplever som lite skrämmande eller obehagligt.

Hjärnan behöver stimulans livet ut

Precis som vi förändras hundar kognitivt med åren. Inlärningen går långsammare och reaktionerna blir trögare. Det finns flera studier som visar att regelbunden mental träning kan skjuta upp åldrandet och minska risken för demens.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Det går att lära gamla hundar sitta.

– Det viktiga är att hålla igång hjärnan med till exempel nosework, enkla trick, problemlösning i vardagen eller att leta efter godis. Så länge man tar hänsyn till hundens fysiska kapacitet finns det egentligen inga begränsningar, säger Per.

Håll utkik!

I december lottar vi ut tre exemplar av ”Hundens inre liv” av Per Jensen. Följ brukshunden på sociala medier.

Facebook Tidningen Brukshunden 
Instagram @tidningenbrukshunden

Webbild sta°ende
Foto: Natur & Kultur

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

SAS och Finnair – de mest djurvänliga flygbolagen

Att flyga med hund kan kännas osäkert – reglerna varierar och avgifterna skiljer sig kraftigt. En ny europeisk ranking visar dock vilka flygbolag som välkomnar husdjur bäst.

Redaktion
Redaktion 2 december, 2025 Uppdaterades 1 december, 2025 1 minuts läsning
Webbild liggande

Foto: Pressbild

AirAdvisors studie 2025 granskade reglerna hos 15 av Europas största flygbolag. Endast fem uppfyllde alla kriterier för att kallas djurvänliga: att tillåta husdjur i kabinen, som incheckat bagage eller frakt, samt i lounger.

I topp finns Aegean Airlines, KLM, Lufthansa, SAS och Finnair. De nordiska bolagen sticker alltså ut som särskilt välkomnande för fyrbenta passagerare.

Topp 5 djurvänliga flygbolag i Europa 2025

Flygbolag
Detalj
Aegean
Airlines
Avgifter från
ca 385 kr/inrikesflyg
KLM
Frakt
tillåten upp till 75 kg
Lufthansa
Två smådjur
kan resa i samma kabinbur
SAS
Viktgräns
lastutrymme: upp till 150 kg
Finnair
Tillåter även
smådjur som kaniner, igelkottar och sköldpaddor

✈️
Höjdpunkter från rankingen 2025

Tema
Detalj
Nordiska
bolag i topp
SAS och
Finnair tillåter husdjur i kabin, last och lounge
Stora
prisskillnader
385 kr hos
Aegean → nästan 8 000 kr hos SAS
Lågprisbolag
säger nej
Ryanair,
EasyJet, Wizz Air förbjuder husdjur helt (utom assistanshundar)
Strikta
brittiska regler
Inga
brittiska flygbolag tillåter djur i kabin – endast i frakt
Passagerarrättigheter
hotas
Föreslagna
EU-reformer kan försvaga skyddet för resenärer med husdjur

🚫
Topp 3 minst djurvänliga flygbolag 2025

Flygbolag
Regler
Ryanair
Inga husdjur
– endast certifierade assistanshundar
Wizz Air
Inga hundar
eller katter i kabin eller last
EasyJet
Inga husdjur
alls, undantag endast assistanshundar


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.