Lekens funktion är inte helt klarlagd inom forskningen, särskilt hos hundar som fortsätter att leka även i vuxen ålder. I en ny studie publicerad i tidskriften Royal Society Open Science har forskare vid Linköpings universitet, LiU, undersökt om det finns ett direkt samband mellan lek och en starkare emotionell koppling mellan ägare och hund.

– I dagsläget har vi till exempel många hundar som byter hem mitt i livet. Med omplacerade hundar har man inte fördelen av att växa upp tillsammans med hunden. Då missar man det så kallade socialiseringsfönstret tidigt i valpens liv som är viktig för relationsbyggandet. Och då kan lek vara ett väldigt bra sätt att bygga en ny bra relation även med vuxna hundar, säger Lina Roth, biträdande professor i etologi vid LiU.

Ett par minuters extra lek räckte 

För att ta reda på om det finns ett samband fick hundägare svara på en omfattande enkät om sin upplevelse av relationen till sin hund. Frågorna kunde till exempel vara: Hur ofta tar du med dig hunden när du besöker andra människor? Hur ofta känner du att hundägarskapet innebär mer besvär än vad det är värt? Hur ofta berättar du saker för din hund som du inte berättar för någon annan?

Sedan delades hundägarparen upp i tre grupper: en fick i uppgift att leka mer än vanligt, en fick träna mer än vanligt med godis som belöning, och en kontrollgrupp som skulle fortsätta som tidigare. Sedan fick ägarna svara på samma enkät igen.

– Det är ju ett fantastiskt resultat som man bara kan drömma om! Lekgruppen visar sig förbättra den känslomässiga närheten till hunden på bara fyra veckor med ett par minuter extra lek om dagen, säger Lina Roth.

Fler initiativ till lek 

Resultaten visade alltså ett statistiskt säkerställt orsakssamband där den emotionella närheten till hunden förbättras genom att öka lekdosen. Gruppen som ägnade sig åt träning upplevde inte en förbättring och inte heller kontrollgruppen.

Den aktuella studien visar främst hur ägarna upplever relationen och kan inte säga så mycket om hundens upplevelser. Ägarna i lekgruppen rapporterade dock att deras hundar tycktes få en mer positiv syn på sina ägare, samt att hundarna själva tog fler initiativ till lek.

Tidigare studier har också visat att hundar mår bättre när de får leka och vara tillsammans med sina ägare.

Dragkamp, kurragömma och låtsasbrottning 

De olika grupperna fick tydliga instruktioner om hur lek respektive träning skulle gå till. På så vis kunde forskarna säkerställa att ägarna faktiskt lekte tillsammans med hunden. Enligt Lina Roth är det viktigaste att hitta en lek som hunden svarar positivt på och att lekstunden ihop blir trevlig.

– Det räcker inte med att bara kasta en boll. Vi var ju ute efter den sociala interaktionen mellan hunden och människan, så lekarna vi föreslog i studien kunde vara dragkamp, låtsasbrottning, jaga varandra, kurragömma, tittut eller retas lite med fingrarna. Sen behöver man inte hålla på så himla länge, utan snarare vara uppmärksam på sin hundens beteende. Några minuter lite då och då verkar uppenbarligen göra stor skillnad, säger Lina Roth.

Referens: Per Jensen, Caisa Persson-Werme, Lina S.V. Roth Play interactions improve the dog-owner relationship Royal Society Open Science, publicerad online 22 april 2026.

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, och många familjer ställs inför frågan om husdjur påverkar symtomen. Forskningen har länge varit splittrad, men två nya studier pekar åt samma håll - tidpunkten för exponering verkar spela stor roll.

I en stor kanadensisk studie, CHILD study (Canadian Healthy Infant Longitudinal Development), följdes drygt 1 000 barn från födseln till fem års ålder. När barnen var tre månader gamla analyserades damm från hemmen för att mäta halter av bland annat hundallergen.

Vid fem års ålder undersöktes barnens lungfunktion och förekomst av astma. Resultaten visade att barn som exponerats för högre halter av hundallergen tidigt i livet hade ungefär halverad risk att utveckla astma jämfört med andra barn. De hade också något bättre lungfunktion – oavsett om de utvecklat astma eller inte.

Effekten var särskilt tydlig hos barn med genetiskt sämre förutsättningar för god lungfunktion, vilket tyder på att miljön tidigt i livet kan påverka lungornas utveckling i samspel med arvet.

Ingen ökad långsiktig svårighetsgrad

Samtidigt visar en stor svensk registerstudie från Karolinska institutet att situationen ser annorlunda ut för barn som redan har allergisk astma.

Forskarna följde 99 389 barn med astma och luftvägsallergi upp till 19 års ålder och analyserade hur kontinuerlig, ingen eller avbruten exponering för hund påverkade sjukdomens utveckling.

– Det finns begränsat med studier om det påverkar astmautfall hos barn med allergisk astma att leva med en hund eller att göra sig av med hunden, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och professor vid Karolinska institutet.

Resultaten visade inget tydligt samband mellan att leva med hund och utvecklingen av måttlig till svår astma över tid. Efter två, fyra och sex år var astmans svårighetsgrad liknande oavsett om barnen hade hund eller inte.

Något ökad risk för akuta besvär 

Däremot sågs en något ökad risk för akut astma, det vill säga episoder som kräver akutvård eller hög läkemedelsanvändning, hos barn som levde med hund. Det gällde även barn i familjer som gjort sig av med hunden, vilket tyder på att åtgärden i sig inte nödvändigtvis förbättrar utfallet.

– Våra fynd kan vara ett stöd i samtal mellan familjen och hälso- och sjukvårdspersonal. Att ha eller behålla hunden verkar inte påverka astmans svårighetsgrad långsiktigt, men det kan öka risken för akut astma något, säger Resthie Putri, postdoktor vid Karolinska institutet.

En möjlig förklaring är att hundallergen finns kvar länge i hemmiljön och dessutom är vanligt förekommande i exempelvis skolor. Studien kunde heller inte särskilja barn med specifik hundallergi från andra typer av luftvägsallergi.

En mer komplex bild

Sammantaget pekar forskningen på att hundens betydelse för barns astma inte är entydig. Tidig exponering kan ha en skyddande effekt, medan fortsatt exponering hos barn som redan utvecklat allergisk astma inte tycks påverka sjukdomens långsiktiga svårighetsgrad – men kan innebära en något ökad risk för akuta besvär.

Källor:

Protective effects of dog allergen and endotoxin for lung function and asthma, Journal of Allergy and Clinical Immunology, 2026.

Dog exposure and subsequent asthma outcomes in children with asthma and allergy, Journal of Allergy and Clinical Immunology: Global.