Avel & Hälsa

Så borstar du hundens tänder

Redaktionen 16 mars, 2022 • Uppdaterades 16 april, 2025 • 1 minuts läsning

Tandproblem är en av de vanligaste orsakerna till att djurägare besöker veterinär – men 48 procent borstar aldrig tänderna på sina djur. Det visar en ny undersökning från Arken Zoo.

Tandproblem är en av de vanligaste orsakerna till att djurägare besöker veterinär. I en ny undersökning från Arken Zoo har 24 080 personer svarat på frågor om sina djurs hälsa. Bland deltagarna är det så många som 48 procent som aldrig borstar tänderna på sina djur och ytterligare 18 procent som bara gör det några gånger per år. Enligt Arken Zoos undersökning för ett år sedan glömde varannan djurägare bort tandborstningen även då.

En anledning till att bara 16 procent av hundägarna borstar sina djurs tänder varje dag kan vara att det upplevs problematiskt och krångligt. I undersökningen svarar nämligen 57 procent av hundägarna att de upplever att det är svårt att borsta tänderna på sina djur.

Tandborstning steg för steg

Välj ett tillfälle när din hund är lugn och avslappnad. Vänj djuret vid att du rör kring munnen och på tänderna med ditt finger.
Välj tandkräm anpassad för hund och en mjuk tandborste eller fingertuta.
Borsta försiktigt några tänder i taget. Du kan öka antalet när din hund har blivit mer van.
Det viktigaste är att komma åt yttersidorna på tänderna. Om möjligt; försök borsta tänderna längst bak också.
Beröm ordentligt så kommer din vän snart att inse att tandborstning inte är så farligt!

Topp 5 bäst på tandborstning (som borstar tänderna varje dag)

1.Blekinge (15,2%)
2.Östergötland (13,8%)
3.Västmanland (13,5%)
4.Stockholm (13,1%)
5.Västernorrland/Uppsala (12,7%)

Topp 5 sämst på tandborstning (som aldrig borstar tänderna)

1.Jämtland (53,5%)
2.Västerbotten (52,2%)
3.Halland (52,0%)
4.Södermanland (51,7%)
5.Västernorrland (51,4%)

Forskning

Förbättra din hunds ledhälsa genom balanserad tarmflora

Stelhet och minskad rörlighet är vanliga problem hos hundar. Ny forskning pekar på en tidigare underskattad faktor i ledhälsan - kopplingen mellan tarmens mikrobiom och ledhälsa, den så kallade gut-joint axis.

Redaktion 26 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Gut-joint axis bygger på insikten att tarmfloran, bestående av triljoner mikroorganismer, inte bara styr matsmältning utan också kroppens immunreaktioner och inflammatoriska processer.

När balansen i tarmen rubbas, så kallad dysbios, kan det ge upphov till låggradig inflammation som sprider sig i kroppen och påverkar lederna negativt. Det kan i sin tur bidra till snabbare brosknedbrytning, ökad smärta och försämrad rörlighet, vilket särskilt märks hos hundar med åldersrelaterade ledproblem som osteoartrit.

Forskning visar att hundar med ledsjukdomar ofta har annorlunda sammansättning i sin tarmflora jämfört med friska hundar, med färre bakterier som producerar antiinflammatoriska ämnen.

Bildtext: Ledinflammation - artrit och artros hos hund.

Rätt tarmbakterier kan dämpa inflammation

Kortkedjiga fettsyror (SCFA), som bildas när goda bakterier fermenterar kostfibrer, verkar ha en särskilt skyddande effekt på ledvävnad. Dessa ämnen kan dämpa inflammation, hjälpa till att bevara broskceller och stödja tarmens barriärfunktion vilket minskar risken för att bakterieprodukter läcker ut i kroppen och triggar ytterligare inflammation.

Det öppnar upp för nya möjligheter att arbeta med ledhälsa än enbart genom traditionella ledtillskott. Samtidigt som omega-3-fetter, glukosamin och andra strukturerande näringsämnen fortfarande kan spela en roll, pekar studier på att prebiotika, probiotika och postbiotika kan vara verktyg för att optimera tarmfloran och därigenom minska systemisk inflammation som påverkar lederna.

Webbild liggande (1) — Foto: Stock.adobe

Bildtext: Probiotika tillsatt som pulver ovanpå hundmaten.

En helhetssyn på rörlighet och inflammation

Det finns också ett växande intresse för användningen av antiinflammatoriska växtämnen som gurkmeja, boswellia och ingefära – ingredienser som sägs kunna stödja både tarmens hälsa och ledfunktionen. Kombinationen av kostfibrer som matar goda bakterier och ämnen som direkt påverkar immunförsvar och ledvävnad ger en mer helhetsinriktad strategi för hundens rörlighet.

Även om begreppet fortfarande är relativt nytt, innebär det en spännande utveckling. Istället för att enbart lindra symtom kan man genom att stödja tarmens mikrobiom potentiellt påverka orsaken till inflammation och därigenom hjälpa hundar att röra sig bättre genom livet.

Källa: The Gut-Joint Axis in Dogs – Nutritional Impact on Mobility, Bonza.dog

Fakta: Gut-joint axis

Vad är det?	Gut-joint axis beskriver sambandet mellan tarmens mikrobiom och ledhälsa hos hundar.
Hur fungerar det?	Tarmens bakterier påverkar immunförsvaret och kroppens inflammationsnivå. Obalans i tarmfloran kan bidra till låggradig inflammation som även påverkar leder och brosk.
Viktiga ämnen	När goda bakterier bryter ner kostfibrer bildas kortkedjiga fettsyror (SCFA). Dessa kan dämpa inflammation, stödja broskceller och stärka tarmens barriärfunktion.
Varför är det relevant?	Hundar med ledproblem har ofta en förändrad tarmflora. Genom att stödja tarmen kan man potentiellt påverka inflammation som bidrar till stelhet och smärta.
Vad kan påverka gut-joint axis?	Kostens sammansättning, särskilt fiberinnehåll, samt tillskott som prebiotika, probiotika, postbiotika och vissa antiinflammatoriska växtämnen.
Praktisk betydelse	Pekar på ett mer helhetsinriktat sätt att arbeta med ledhälsa – inte bara via ledtillskott, utan även genom tarmens hälsa.

Forskning

Så påverkar rasen din hunds personlighet och beteende

Hundars beteende påverkas inte bara av uppfostran och miljö – även ras spelar roll. Det visar en ny studie där forskare har jämfört beteendet hos tre välkända hundraser: labrador retriever, schäfer och beagle.

Redaktion 24 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Studien bygger på det etablerade frågeformuläret C-BARQ (Canine Behavioral Assessment and Research Questionnaire), som används internationellt för att kartlägga hundars beteende i vardagen.

I studien har hundägare fått svara på ett omfattande frågeformulär om sina hundars beteende i olika situationer, bland annat socialt beteende, rädsla, aggressivitet, lydnad, stress och aktivitetsnivå. Totalt omfattar C-BARQ över 100 frågor och ger en bred bild av hur hundar fungerar i sin hemmiljö, snarare än i testsituationer.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan raserna. Labrador retriever beskrivs generellt som social, samarbetsvillig och relativt låg i aggressivitet, vilket ligger i linje med rasens vanliga användning som familjehund och assistanshund.

Schäfer uppvisar enligt studien högre grad av vaksamhet och skyddsbeteenden, samt större variation i stress- och reaktionsmönster. Beagle sticker ut genom hög nyfikenhet och självständighet, men också genom större benägenhet att följa dofter och visa lägre följsamhet i vissa vardagssituationer.

Rätt förväntningar ger tryggare hundliv

Forskarna betonar att resultaten inte ska tolkas som att en ras är ”bättre” eller ”sämre” än en annan. I stället handlar det om att olika raser har utvecklats för olika uppgifter, vilket fortfarande avspeglas i deras beteende. Studien visar också att individvariationerna inom varje ras är stora, och att uppväxtmiljö, träning och erfarenheter har stor betydelse.

En viktig poäng i studien är att bättre kunskap om rasrelaterade beteenden kan bidra till mer realistiska förväntningar hos hundägare. Genom att förstå vilka egenskaper som är vanliga inom en ras kan både val av hund och upplägg av träning och vardag anpassas bättre – något som i förlängningen kan minska problem, stress och omplaceringar.

Forskarna lyfter även fram C-BARQ som ett värdefullt verktyg för både forskning och praktiskt hundägande. Eftersom formuläret bygger på ägares observationer i vardagen ger det en kompletterande bild till traditionella mentaltester.

Studien bidrar till den växande forskningen om hur genetik, rasbakgrund och miljö samverkar i hundars beteende – kunskap som är relevant både för uppfödare, instruktörer och vanliga hundägare.

Källa: Research Journal of Agricultural Science – beteendestudie baserad på C-BARQ-enkäten