Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Aktuellt & Nyheter

Så blir du fodervärd

1073658
Redaktionen 24 februari, 2021 Uppdaterades 16 april, 2025 2 minuters läsning
Så blir du fodervärd

Foto: Så blir du fodervärd

Philippa Järvinen är fodervärds-konsulent i Region Mitt och har som jobb att stötta fodervärdar. Här berättar hon hur det går till.

Hur blir man fodervärd?
Gå in på mil.se och fyll i ett formulär. Då får du ett mejl med information. Vill du sedan gå vidare bokar vi ett möte. Därefter väljer vi ut lämpliga fodervärd­ar. Vi är tydliga med att en ung hund kräver väldigt mycket tid och energi. De är gulliga valpar en kort tid, sedan är de krävande unghundar. I gengäld får du mycket hundkunskap. Du ska vara minst 18 år och ha svenskt personnummer. Det ska finnas en fodervärdskonsulent i ditt område.

Vad letar ni efter hos en tänkbar fodervärd?
Vi vill att valparna ska komma till engagerade hem och vi får fantastiska fodervärdar som lägger mycket tid och arbete på sina hundar, trots att många inte haft hund tidigare! Har man en unghund redan brukar jag råda till att vänta lite, eftersom alla unga hundar kräver mycket fokus. Det ska vara en familj som gillar att vara ute i skog och mark och som känner att de vill lära sig mer om hund.

Hur länge får man vänta på sin valp?
Det tar oftast några månader, men kan variera från någon vecka till ett år.

Vad krävs av mig som fodervärd?
Att du är engagerad och har tid och energi att komma på träffar och att du tränar med din hund däremellan också. Vid behov ska du kunna ta hunden till veterinär. De flesta av oss genomför även digitala teoriträffar så du bör ha tillgång till internetuppkoppling. Vi fokuserar på sådant som de flesta hundar mår bra av att träna, som miljöträning, hantering, att väcka nosarbetet och samarbetet. Vi tränar även grundläggande saker som att gå i koppel, ignorera andra hundar och respektera våra ramar.

Får jag utbildning under tiden?
Ja! Våra träningsträffar är obligatoriska. I början är det var tredje vecka och när hunden blivit lite äldre var sjätte vecka.

Hur länge får jag ha hunden?
När hunden är 14–16 månader görs ett lämplighetstest, L-testet. Klarar hunden testet får man i regel lämna ifrån sig den samma dag. Testet är det absolut tuffaste på hela tiden. Det spelar ingen roll hur många gånger jag säger det. Det finns ingen som inte gråter. 70 procent av hundarna klarar testet. Övriga får förbli familjehundar.

Om den inte klarar testet för att bli FM-hund, vad händer då?
Då får fodervärden oftast erbjudande om att behålla hunden (mot en viss kostnad), annars blir det en omplacering.

Kostar det något?
Fodervärden får fritt foder, fri veterinärvård och en liten ersättning som i dags­­läget ligger på 250 kronor/månad. Dessutom får du stöd från konsulenten 24/7. Hundgodis, leksaker, bädd, bilbur och liknande får du däremot bekosta själv.

Läs mer här
forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/hundtjanstenheten/vill-du-bli-fodervard/


Dela artikeln

Avel & Hälsa

Ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar

Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.

Redaktion
Redaktion 6 januari, 2026 Uppdaterades 23 december, 2025 2 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Höftledsdysplasi är en av de vanligaste och mest smärtsamma ledsjukdomarna hos hundar. Sjukdomen finns inom i stort sett alla raser, men är vanligare hos större raser som labrador retriever och schäfer.

– Det är en komplex sjukdom där både arv och miljö spelar in. Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt, veterinär och forskare vid Köpenhamns universitet.

I studien upptäcktes en genetisk skillnad på kromosom 24, som har en koppling till drabbade hundarnas höftledsbedömningar. Skillnaden ligger i närheten av en gen som man vet har förändrat uttryck hos människor som drabbats av artros.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Röntgenbild av hundens bäcken, med röd markering över området på höftbenet som indikerar smärta eller höftledsdysplasi.

– Hundar som har svår höftledsdysplasi kommer med tiden att utveckla artros, eftersom höftleden belastas på ett felaktigt sätt. Samma gäller för människor som utvecklar artros, säger Maja Arendt.

Gener och miljö påverkar

Utöver genetiska skäl spelar också miljöfaktorer som vikt och livsstil en stor roll om en hund blir sjuk, och även friska hundar kan bära på riskgenen.

– En hund med perfekta höftleder kan vara bärare av riskgenen och föra den vidare till sina valpar. Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap för att bättre använda friska hundar i avel, säger Maja Arendt.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

På sikt hoppas forskarna att kunna utveckla genetiska tester som, tillsammans med röntgen, kan hjälpa uppfödare och hundägare att identifiera hundar med ökad risk för höftledsdysplasi. Men det krävs mer forskning innan testerna kan bli verklighet.

– Vi hoppas att resultaten på sikt ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.

Fakta: Höftledsdysplasi hos hund

Om höftledsdysplasi
Symtom att vara uppmärksam på
• Drabbar oftare stora och tunga
raser, då lederna påverkas i högre grad.
• Stelhet
• Leder ofta till smärta, hälta
och artros.
• Svårigheter att resa sig eller
att gå i trappor
• Förekomsten har minskat tack
vare avelsarbete baserat på röntgenprogram.
• Hälta
• Både arv och miljö påverkar
risken.
• Ovilja att gå på promenader
 
• Ovilja att hoppa och leka
 
• Smärta vid beröring runt höften


Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

Här ingår husdjur i krisplanen

Vart tredje hushåll har sällskapsdjur. Men djur får inte följa med till skyddsrum i händelse av krig eller kris. Så vad gör vi då? Katrineholms kommun har tagit hjälp av Svenska Blå Stjärnan (och SBK!) för att bemanna trygghetspunkter där även djur får plats.

Yasemin
Yasemin Bayramoglu 3 januari, 2026 Uppdaterades 1 januari, 2026 4 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Privat


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.