Det visar Svenskt Kvalitetsindex, SKI, nya studie om svensk djursjukvård, baserad på 1 286 intervjuer med djurägare under juni och juli 2026. Gapet mellan förtroendet för den egna veterinären och för branschen som helhet är enligt SKI ett av de största man sett i sina branschstudier.

En viktig förklaring är kostnaderna. De senaste årens stigande veterinärpriser har gjort djurägare mer uppmärksamma på vad vården kostar och vad de faktiskt får för pengarna. Samtidigt visar studien att det inte bara är själva prislappen som avgör hur vården upplevs.

Priset påverkar förtroendet

Djurägare som får tydlig information om kostnaden före besöket är betydligt nöjdare, har större förtroende för vårdgivaren och upplever vården som mer prisvärd. Detsamma gäller när djurägaren får möjlighet att diskutera olika behandlingsalternativ, omfattningen av vården och vad alternativen kostar.

– Djursjukvård innebär ofta att stora beslut behöver fattas snabbt i en känslomässigt utsatt situation. Då blir tydlighet och känslan av kontroll extra viktiga, säger Calle Walmstedt, projektledare på SKI.

Dyrare även att försäkra hunden 

Kostnadstrycket märks också på djurförsäkringarna. I SKI:s senaste studie av hund- och kattförsäkringar föll kundnöjdheten kraftigt under 2025. Särskilt tydligt var tappet när det gällde prisvärde och kundlojalitet.

Högre försäkringspremier och självrisker, stigande veterinärkostnader och en försämrad serviceupplevelse pekas ut som viktiga förklaringar. Enligt SKI behöver därför veterinärvård och försäkring ses över tillsammans – för djurägaren är det den samlade kostnaden för att kunna ge sitt djur vård som räknas.

Djurägare vill kunna jämföra 

När djurägarna själva får peka ut vad som behöver förbättras hamnar förtroendefrågan högt. De vill framför allt känna sig säkra på att rekommenderad vård utgår från djurets behandlingsbehov snarare än vårdgivarens ekonomi. Tydligare och mer förutsägbara kostnader samt bättre möjligheter att jämföra priser efterfrågas också.

Resultaten kommer samtidigt som kostnaderna för svensk djursjukvård diskuteras allt mer. Konkurrensverket har tidigare i år konstaterat att priserna inom delar av djursjukvården har ökat betydligt mer än den allmänna prisnivån och pekat på brister i pristransparensen. Regeringen har också tagit initiativ för tydligare prisinformation och ett stärkt konsumentskydd.

Hundar är skickliga på att läsa av oss människor. Tidigare forskning har visat att de kan uppfatta känslomässig information från både våra ansikten och våra röster. Men vad händer i hundens hjärna när de två säger olika saker?

Det ville forskare vid bland annat Azabu University i Japan undersöka. Tre hundar fick se filmer av sina ägare med antingen ett glatt eller argt ansiktsuttryck och samtidigt höra ägarens röst uttrycka glädje eller ilska. I vissa filmer stämde ansiktet och rösten överens, i andra kombinerades exempelvis ett glatt ansikte med en arg röst.

Under tiden mättes hundarnas hjärnaktivitet med icke-invasiv EEG, där elektroder registrerar elektrisk aktivitet i hjärnan utan något kirurgiskt ingrepp.

Hjärnan får arbeta mer 

Forskarna fann en skillnad när hundarna mötte de motsägelsefulla signalerna. Mellan 250 och 500 millisekunder efter att rösten började registrerades en starkare sen elektrisk respons i den främre delen av hjärnan än när ansiktsuttryck och röst förmedlade samma känsla.

Resultatet kan tyda på att hundens hjärna behöver arbeta mer när informationen från ansikte och röst inte går ihop. En möjlig förklaring är att hunden reagerar på att något avviker från det förväntade eller behöver lägga mer uppmärksamhet på att tolka den motstridiga informationen. Forskarna är däremot försiktiga med att slå fast exakt vilken hjärnprocess den uppmätta aktiviteten motsvarar.

Krävs större studier 

Studien ger därmed ett första neurofysiologiskt stöd för att hundar kan väga samman olika känslomässiga signaler från sin ägare, snarare än att bara reagera på exempelvis ansiktet eller rösten var för sig.

Men tre hundar är förstås alldeles för få för att dra några generella slutsatser. Forskarna beskriver själva resultaten som preliminära och menar att studien framför allt visar att metoden fungerar. Nästa steg blir större studier som kan undersöka om samma mönster återkommer hos fler hundar.

Källa: Koike H. et al., ”Event-related potentials to emotional incongruence in dogs using non-invasive EEG”, Scientific Reports, publicerad 22 augusti 2026.