Beredskapsveckan är ett engagemang som startades 2017 av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då hette det Krisberedskapsveckan och syftet var att få fler privatpersoner att förbereda sig på en eventuell kris. Sedan dess har omvärlden blivit alltmer osäker och oförutsägbar, vilket gjort att Beredskapsveckan blivit än viktigare.

Vi har länge tagit vår demokrati för självklar. Men allt för många händelser i vår närhet visar att ingen frihet kan tas för given. Frihet och demokrati måste försvaras. Om och om igen.

Temat för Beredskapsveckan i år är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Totalförsvaret omfattar både det civila och det militära försvaret. Det är här var och en av oss kommer in i bilden. Redan nu hör vi återkommande om olika hybridattacker på vårt samhälle. Men om hoten mot Sverige skulle öka ytterligare – oavsett om det gäller en kris eller ett krig – gäller det att vi alla är med och bidrar på det sätt vi kan.

Vi vet att viljan att engagera sig när det väl gäller är hög. När MSB skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer började beredskapslager i hemmen diskuteras i såväl familjer, som i medier och på arbetsplatser. De egna förberedelserna i hemmet är en viktig del av motståndskraften. Men det gäller att vara förberedd i tid och inte vänta på att krisen är ett faktum. För då kan det vara för sent.

Sedan finns det sådant som vi i händelse av kris eller krig behöver kunna lösa tillsammans. För vad gör vi om vattnet tar slut eller elnätet kapas och vi varken kan värma våra hem eller kommunicera över internet? Då kanske det är just du som har de kunskaper som andra behöver för att klara dagen.

Under beredskapsveckan kommer såväl kommuner och länsstyrelser som frivilligorganisationer erbjuda olika typer av aktiviteter. Kanske kan du få möjlighet att gå en tipspromenad i skyddsrum, gå på föreläsningar, göra quiz om krisberedskap eller något helt annat.

MSB har tagit fram webbutbildningen ”Sju dagar”, där du genom att göra olika val kan öva dig på vad du kan göra om till exempel strömmen går. Utbildningen tar en kvart att göra och är kostnadsfri.

Så passa på att lära dig något nytt. Kunskap ger trygghet. Så hellre beredd än rädd.

• Hitta aktiviteter på din ort genom att söka på hashtaggarna #beredskapsveckan och #sjudagar.
• Passa på att gå igenom häftet Om krisen eller kriget kommer igen. Du kan ladda ner eller beställa hem broschyren här till nära och kära. Kolla igenom så att du har vad du behöver hemma.
• Testa din beredskap i webbutbildningen Sju dagar.

Bildtext: Collie med hjärtfrekvensmätare under Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund (BPH).

Att tolka om en hund är smärtpåverkad eller bara stressad kan vara svårt, särskilt vid veterinärbesök då båda tillstånden kan uppträda samtidigt. En forskargrupp vid SLU, ledd av universitetslektor Eva Sandberg, ska nu undersöka hur hundens personlighet påverkar dess reaktioner vid smärta och stress – och om ägarens personlighet också kan ha betydelse.

– Vi vill öka kunskapen om hur hundar med olika personligheter reagerar i situationer som involverar smärta och stress. Dessutom vill vi se vilken påverkan ägarens personlighet kan ha. Det kan ge viktig vägledning i hur hundar bäst kan hanteras i olika situationer, säger Eva Sandberg.

Bildtext: Eva Sandberg, SLU

Tre raser med olika rastypiska beteenden ingår i projektet: labrador retriever, perro de agua español och collie. Studien inleddes med en omfattande enkät till hundägare om hundens och ägarens personlighet, hälsa och relation. Nu väntar beteendeobservationer och fysiologiska mätningar under standardiserade testsituationer, där både hund och ägare bland annat bär hjärtfrekvensmätare.

I nästa steg följer kliniska tester för att mäta smärtkänslighet, och forskarna kommer att analysera sambanden mellan beteende, fysiologiska data och personlighetsdrag.

– Eftersom samma hundar och ägare deltar i alla delstudier kan vi knyta ihop resultaten och förstå hur olika faktorer hänger ihop, säger Eva Sandberg.

Målet är att förbättra djurvälfärden genom bättre metoder för smärtdiagnostik, och att kunna skilja mellan tecken på stress och smärta. Studien, som finansieras av Agria och Svenska Kennelklubben forskningsfond, ska slutrapporteras 2027.