Till huvudinnehållet

Klicka här för att se hur den nya webbplatsen fungerar.

Tjänstehund

Räddar liv i ruiner

1073658
Redaktion 13 juli, 2020 Uppdaterades 16 april, 2025 7 minuters läsning
Räddar liv i ruiner

Foto: Räddar liv i ruiner

Vem drömmer om en helg bland högar av betongkross? Det här gänget! Brukshunden hängde med på kurs för räddningshundar.Vi har skrivit mycket om olika kurser för blivande patrull- och räddningshundar. Men vad gör man egentligen när man går på kurs? Brukshunden hängde med till NCC Ballast Rydbokrossen i Ullna industriområde, några mil norr om Stockholm. En grusanläggning, kort sagt. Denna lördag i mars var det bland annat dags att träna ruinsök.

Denna gång var det 17 deltagare på kursen vilket är ovanligt många. Vanligtvis är man inte fler än tolv i varje grupp, men eftersom det inte har hållits någon kurs på över tre år är det många som otåligt har väntat på att få vara med. Istället har man två instruktörer, Peter Norén och Sofie Löfmarck.
Men den här våren är inget som det brukar. Dels härjar coronasmittan, dels har tre av gruppens hundar fått kennelhosta och får inte vara med just nu. Så det är strikta regler – hundarna får absolut inte leka eller dela vattenskålar. Skulle kennelhostan sprida sig kan det få konsekvenser för hela gruppen.
Förträffarna startade redan i oktober följt av själva lämplighetstestet i november. När vi ses har det gått ett halvår sedan dess.

Syftet med förträffarna (vanligtvis 4–6 stycken) är att aspirerande hundförare ska få känna på om det här verkligen är något de vill göra, men också för att instruktörerna ska kunna avgöra om de tror att ekipagen har vad som krävs för att klara en 1,5 år lång och ganska krävande utbildning.

Rätt hund för uppgiften
Det är många som faller ifrån redan innan den egentliga starten. Tio ekipage bara i det här gänget innan kursen började. Men det behöver inte betyda att man inte kan lyckas ändå. Det är Peter själv ett lysande exempel på. Han fick inte göra inträdesprovet med sin första hund, en ”galen spaniel” som han beskriver den. Det var helt enkelt inte rätt hund för uppgiften.
– Men jag blev bara ännu mer intresserad. Och jag hade tur som hade möjlighet att träna vid sidan av med jätteduktiga personer som har räddningshundar. Har du bara intresset brukar man bli väl omhändertagen på Brukshundklubben, säger han.

Alltså fortsatte han att träna sin hund, trots att den aldrig skulle kunna bli officiell räddningshund. När det väl var dags att skaffa ny hund så visste han vilka egenskaper han skulle leta efter från start.
– Det är ganska ofta som man kommer på kurs med sin första hund och inser att ”inte den här hunden”, säger Sofie som nu är inne på sin tredje räddningshund (fast med inriktning sjöräddning).

Faktum är att Peter faktiskt går på kurs igen – samma kurs som han själv är ledare för. Men det är upp till Sofie att avgöra om han ska få göra första delprovet.
– Ojojoj, det blir svårt för dem, skrattar hon, men konstaterar sedan att Peter nog ändå har förutsättningar att klara det.

Bygg grunden först
Det är tre delprov längs vägen. Gruppen om 17 hundar kan alltså komma att reduceras ytterligare.
– På första delprovet kollar vi att hunden håller utbildningsplanen, är sökintresserad, klarar olika miljöer och att den är lite uthållig. Markeringar behöver den däremot inte klara på delprov ett, säger Peter.

De första månaderna handlar jättemycket om att sätta grunderna – för såväl förare som hund.
– Som jag är skolad är det viktigt att först verkligen grunda hunden. Att låta den lära sig gå i vind och vädra jättemycket i början, säger Peter.
Om inte hunden lär sig det ordentligt från start så blir det betydligt svårare när man senare lägger på moment som till exempel markering. Är grunden lite halvslarvigt byggd, blir huset därefter också.

Nu är det dags att börja ruinsöket. Halva gruppen åker upp till den del av krossen där det ligger stora högar med betongskrot. Det ser ut lite som det skulle kunna göra efter en jordbävning eller ett bombdåd till exempel.

Innan första ekipaget gör sig redo kommer man överens om vad belöningen ska vara. Godis eller lek? En hund som har jättemycket energi och lek i sig kanske inte ska leka onödigt mycket bland betongblocken.
Rebecka Svensson och border collien Bosse är först ut. Johanna Henriksson agerar figurant och går upp och gömmer sig bland betongblocken. Bosse söker, irrar en smula.
Jag har ställt mig halvvägs upp i den stora betonghögen och Bosse kommer direkt fram och nosar för att snabbt konstatera att det inte var mig han letade efter. Så han söker vidare och snart hittar han Johanna och får massor av beröm.

Foto: Yasemin Bayramoglu

Det andra stället är lite svårare. Bosse letar och letar innan han äntligen lokaliserar Johanna igen.
Tredje gången gillt får han syn på Johanna när han söker av ”fel ställe” och då är det ju ingen match att gå fram och få lite bus.

Svårare i medvind
Om Bosse hade lite problem ibland med att få vittring efter Johanna, så ska det bli ännu svårare för labradoren Luna. Nu är det Rebecka som gömmer sig och Luna far runt lite överallt och letar. Hon går försiktigt bland betongblocken, men lite planlöst.
– Kan hon vara miljöpåverkad? undrar Johanna.
– Nej, jag tror inte det, jag tror hon har det svårt i medvinden, säger Peter.

Det är en rätt kraftig medvind och hundarna får inte hjälp av någon vittring. Då gäller det att de ändå fortsätter att gå framåt. Men det kräver mycket träning att få hunden att göra det.
Luna provar igen och igen. Johanna hjälper henne fram från ett annat håll så att hon ska få bättre hjälp av vinden och till slut hittar hon Rebecka.
– Träna jättemycket på det här. Du kan börja med att låta hunden gå så att den får vinden från sidan, tipsar Peter.

För att avsluta övningen med gott självförtroende får Rebecka gömma sig bakom en stor rishög. Där ligger hon bättre till i förhållande till vindens riktning. Och nu är det ingen tvekan hos Luna. Hon hittar Rebecka på nolltid.

Förutom att träna hunden på att gå ut i medvind så är det även viktigt att tänka på sitt eget kroppsspråk, menar Peter. Att vara distinkt i sina rörelser och verkligen peka ut riktningen åt hunden. Det handlar inte bara om att ”grunda” hunden utan även sig själv som förare. Om man står och snickesnackar med kompisarna innan så ska det vara tydligt för hunden när det faktiskt är dags att börja jobba.

– Hunden läser ju väldigt mycket av ens kroppsspråk. Jag brukar sätta min hund, sedan går jag fram en bit och tittar på området innan jag går tillbaka till hunden och visar att det är här, inom det här området, du ska leta, säger Peter och sträcker fram armarna som i ett V utifrån kroppen.

Gör man en lite halvslapp rörelse med armen så blir det helt enkelt otydligt för hunden.

Nosar blixtsnabbt rätt
Nästa ekipage är Anna Ivaska och Karma, en australian cattledog.
Om Luna såg lite tveksam ut bland betongskrotet så tvekar Karma inte ett ögonblick. Lätt som en fjäder far hon fram. Även hon har problem med medvinden och ibland är hon alldeles intill figuranten, men Karma söker med nosen, inte blicken. Och eftersom hon inte känner någon doft alls i vinden så upptäcker hon ändå inte figuranten utan söker vidare.
På tredje sökstället leder Anna ut henne på andra sidan betonghögen, ut i gräset. Karma springer ganska snabbt, men gör en blixtsnabb högersväng när hon fått korn på figuranten. Där var ju Karin!

Längre ner på området står andra halvan av gruppen. De tränar i en miljö som inte är lika krävande. Det är alltså inga betongblock och lösa stenar att ta sig över, utan mer plan mark. Å andra sidan är figuranterna nu helt gömda. En i en halvöppen byggnad, en annan i en container.
Här jobbar vinden för hundarna och det går blixtsnabbt för hundarna att nosa rätt på figuranterna.

Så vad gör då att så många vill träna sina hundar till räddningshundar? Rebecka Svensson ”smittades” av sin sambo.
– Han jobbar som brandman och jag kände att jag också ville göra något bra för samhället, fast på ett annat sätt. Bosse är min första hund! säger hon stolt.
Gemensamt för många är att de har tränat och tävlat med sina hundar i olika hundsporter, men nu vill vidareutveckla både sina hundar och sig själva.
Men det gäller att vara klar över att den här kursen kräver mer än mycket annan träning.
– Ja, mycket mer än jag trodde. Varje lördag är det kurs hela dagen, sedan tränar vi i mindre grupper 3–4 gånger i veckan utöver det. Men det gör inget – det är ju så roligt! säger Rebecka Svensson.

Efter att vi sågs pausades all kursverksamhet på grund av corona.


Dela artikeln

Boktips

Följ med in i hundens inre värld

Undrar du ibland vad som egentligen rör sig i hundens huvud? I sin senaste bok öppnar etologiprofessor Per Jensen dörren till hur inlärning faktiskt går till. Med hjälp av ny forskning utmanar han våra invanda föreställningar – och visar hur hundar tolkar och förstår världen omkring sig.

Karin Wandrell
Karin Wandrell 4 december, 2025 Uppdaterades 4 december, 2025 5 minuters läsning
Webbild liggande

Foto: Stock.adobe

Per Jensen har länge tyckt att det saknas en bok som förklarar vad som faktiskt händer i hundens hjärna när den lär sig – och inte bara hur vi tränar den. Hundars känsloliv liknar vårt, men de har betydligt sämre impulskontroll – de agerar ofta direkt på känslan.

– Ett sätt att förstå hundars beteende är att inse hur svårt det är att faktiskt förklara saker för dem, särskilt i efterhand. Det gäller att alltid ligga steget före. Det är något varje hundägare behöver förstå och anpassa sig till. Samtidigt är hundar mer avancerade än oss i vissa avseenden, till exempel när det gäller att läsa av människor.

Välj det som verkligen spelar roll

Precis som oss människor tolkar hundar sin omgivning, drar slutsatser och lagrar erfarenheter. De lär sig hela tiden – inte bara när vi aktivt tränar dem. Det vi tycker är småsaker kan få stor betydelse för dem.

– Ett vanligt misstag är att tro att inlärning bara sker när vi tar fram godis och klicker. I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar, säger Per.

I själva verket är hundens hjärna ständigt i gång och avgör själv vad som fastnar.

Per Jensen

Vardagsträningen kan därför lätt gå fel. Vi förstärker omedvetet fel beteenden, är inkonsekventa eller tar till bestraffningar som gör mer skada än nytta.

– Om jag fick ge ett enda råd så är det att välja ut några få saker i förväg, säger Per. Vad är absolut oacceptabelt för dig att hunden gör? Och vad vill du att den verkligen ska kunna? Fokusera sedan på just de punkterna. Det gör träningen både enklare och mer effektiv.

En värld fylld av dofter

Till skillnad från oss lever hunden i en doftvärld. Under promenaden möter den en flod av dofter, fulla av information. Där vi hör lite vindsus och en enstaka fågel, hör hunden sorkarna och mössen under lövtäcket.

– Att hunden plötsligt blir rädd är helt enkelt för att den uppfattar så mycket mer än vi gör. Själva ser vi inget märkligt, men hunden reagerar starkt. Och den känslan kan sitta kvar.

Webbild liggande
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Nosen avslöjar allt som döljer sig i naturen.

Hundars minne fungerar i stort sett som vårt. De har ett närminne som lagrar information kortsiktigt, och ett långtidsminne där återkommande eller känslomässigt starka upplevelser lagras. Sömn spelar en viktig roll i lagringsprocessen och sömn efter inlärning leder till starkare och mer bestående minnen.

– Man har också upptäckt att hundar har episodiska minnen – det vill säga minnen av händelser man inte aktivt försöker komma ihåg, men som ändå fastnar. Det har man visat genom att träna in kommandot upprepa. Om hunden kan skälla på kommando, säger man först 'skall', och hunden skäller. Sen väntar man några sekunder och säger 'upprepa' – om hunden då kommer ihåg vad den just gjort, skäller den igen.

Lek förbättrar inlärningen

En trygg relation är grunden till både bättre inlärning och färre problem. Belöningar stärker samarbetet medan bestraffningar riskerar att skada relationen.

– Gör hunden rätt och får något den gillar, ökar viljan att samarbeta. Bestraffningar skapar lätt osäkerhet, och då försvinner glädjen i samspelet. Hunden tappar förtroendet och tycker inte det är kul längre, säger Per.

Ett spännande fynd är att en halvtimmes kravlös lek direkt efter ett träningspass kan förbättra inlärningen.

Webbild liggande (1)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Leken hjälper minnet på traven.

När forskarna några dagar senare mätte hur bra hunden kom ihåg det den tränat, visade det sig att de hundar som fått leka mindes sina nya färdigheter bättre.

Hundar kan också härma oss och är riktigt bra på att imitera beteenden vilket går att använda i träning.

Börja med att lära in ett kommando för imitation – ofta används det engelska 'do it'. Visa först själv, rulla till exempel runt på golvet, vänta en stund och när hunden gör samma sak belöna direkt och säg: ”Do it”.

Pratar med kroppen

Hundar är också experter på att läsa kroppsspråk. I första hand tolkar de hur vi rör oss, ser ut och vilket tonfall vi använder. Det mest effektiva är att kombinera tydliga rörelser med verbala kommandon.

Själva kommunicerar de med hela kroppen. Svansen är ett exempel. När den viftar mer åt höger är det oftast ett tecken på att hunden är positivt inställd, nyfiken eller glad. Går svansen mer åt vänster är den oftast mer försiktig eller avvaktande.

Webbild liggande (2)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Lär dig tyda hundens språk.

– Det hänger ihop med hur hjärnhalvorna styr kroppen. Det gäller även ansiktsuttryck och andra kroppssignaler, men det finns ett undantag – näsborrarna. Hundar använder vänster näsborre när de luktar på något de tycker om, och höger när de luktar på något de upplever som lite skrämmande eller obehagligt.

Hjärnan behöver stimulans livet ut

Precis som vi förändras hundar kognitivt med åren. Inlärningen går långsammare och reaktionerna blir trögare. Det finns flera studier som visar att regelbunden mental träning kan skjuta upp åldrandet och minska risken för demens.

Webbild liggande (3)
Foto: Stock.adobe

Bildtext: Det går att lära gamla hundar sitta.

– Det viktiga är att hålla igång hjärnan med till exempel nosework, enkla trick, problemlösning i vardagen eller att leta efter godis. Så länge man tar hänsyn till hundens fysiska kapacitet finns det egentligen inga begränsningar, säger Per.

Håll utkik!

I december lottar vi ut tre exemplar av ”Hundens inre liv” av Per Jensen. Följ brukshunden på sociala medier.

Facebook Tidningen Brukshunden 
Instagram @tidningenbrukshunden

Webbild sta°ende
Foto: Natur & Kultur

Dela artikeln

Aktuellt & Nyheter

SAS och Finnair – de mest djurvänliga flygbolagen

Att flyga med hund kan kännas osäkert – reglerna varierar och avgifterna skiljer sig kraftigt. En ny europeisk ranking visar dock vilka flygbolag som välkomnar husdjur bäst.

Redaktion
Redaktion 2 december, 2025 Uppdaterades 1 december, 2025 1 minuts läsning
Webbild liggande

Foto: Pressbild

AirAdvisors studie 2025 granskade reglerna hos 15 av Europas största flygbolag. Endast fem uppfyllde alla kriterier för att kallas djurvänliga: att tillåta husdjur i kabinen, som incheckat bagage eller frakt, samt i lounger.

I topp finns Aegean Airlines, KLM, Lufthansa, SAS och Finnair. De nordiska bolagen sticker alltså ut som särskilt välkomnande för fyrbenta passagerare.

Topp 5 djurvänliga flygbolag i Europa 2025

Flygbolag
Detalj
Aegean
Airlines
Avgifter från
ca 385 kr/inrikesflyg
KLM
Frakt
tillåten upp till 75 kg
Lufthansa
Två smådjur
kan resa i samma kabinbur
SAS
Viktgräns
lastutrymme: upp till 150 kg
Finnair
Tillåter även
smådjur som kaniner, igelkottar och sköldpaddor

✈️
Höjdpunkter från rankingen 2025

Tema
Detalj
Nordiska
bolag i topp
SAS och
Finnair tillåter husdjur i kabin, last och lounge
Stora
prisskillnader
385 kr hos
Aegean → nästan 8 000 kr hos SAS
Lågprisbolag
säger nej
Ryanair,
EasyJet, Wizz Air förbjuder husdjur helt (utom assistanshundar)
Strikta
brittiska regler
Inga
brittiska flygbolag tillåter djur i kabin – endast i frakt
Passagerarrättigheter
hotas
Föreslagna
EU-reformer kan försvaga skyddet för resenärer med husdjur

🚫
Topp 3 minst djurvänliga flygbolag 2025

Flygbolag
Regler
Ryanair
Inga husdjur
– endast certifierade assistanshundar
Wizz Air
Inga hundar
eller katter i kabin eller last
EasyJet
Inga husdjur
alls, undantag endast assistanshundar


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Brukshunden använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.